Fisket i förändring: klimatet utmanar Grönland

Miki Brøns är vd för företaget som hans far var med och grundade – Polar Seafood A/S. En omsättning på 4,2 miljarder danska kronor gör det till Grönlands största privatägda bolag.

När EFN Finansmagasinet träffar honom i den grönländska huvudstaden Nuuk konstaterar han att någonting har hänt i vattnen där hans fartyg trålar.

– Numera har vi till exempel makrill öster om ön, där fanns den inte tidigare. Samtidigt får vi upp tonfisk som jagar makrillen, säger han och tillägger:

– Praktiskt medför det att vi måste fiska på nya ställen. Men speciellt oroad är jag inte, vi följer forskarnas råd.

Anna Gårdmark är professor i fisk- och fiskeriekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon fastslår att ökad temperatur i haven generellt leder till att fiskarna flyttar på sig till kallare vatten, att deras storlek ändras samt att årstiderna förskjuts. Våren kommer tidigare – varmare vatten medför snabbare biologiska och kemiska processer. Resultatet kan bli snabbare tillväxt, tidigare könsmognad – och tidigare död. Men alla arter påverkas inte på samma sätt.

– En art som är anpassad till varma miljöer, den kan gynnas av viss ytterligare uppvärmning. Men generellt gäller att alla missgynnas på sikt då temperaturen fortsätter att stiga. Arter som är anpassade till att leva i kalla vatten missgynnas redan nu, säger Anna Gårdmark.

Även inom samma art påverkas individuella fiskar på olika sätt.

– Små individer kan gynnas, medan stora ofta missgynnas. Det krävs mer energi att underhålla en stor kropp än en liten, och uppvärmningen ökar energibehovet. Hos de större fiskarna ökar detta mer än hos de små när det blir varmare, och då finns det inte energi kvar till att växa i motsvarande mån.

Fiskarnas naturliga strategi, att söka sig till kallare vatten när temperaturen ökar, fungerar sämre i Arktis än i varmare vatten. Till slut går det inte att flytta längre norrut. Redan i dag är det åtskilliga populationer som närmar sig polerna. Då nya arter når polerna kan de som redan lever där få det svårare i och med att konkurrensen ökar.

– Eftersom klimatförändringarna påverkar fisken och ekosystemen så kan även fisket påverkas, och effekten av fiske kan också ändras. Förvaltningen av fisket måste ta hänsyn till det, man kan så att säga inte fiska som om det inte fanns några klimatförändringar, säger Anna Gårdmark.

Søren L. Post, marinbiolog vid Greenland Institute of Natural Resources, är specialist på hur klimatförändringar påverkar fisken i Arktis i allmänhet och grönländska vatten i synnerhet.

Han påpekar att det är viktigt att komma ihåg att historiska data visar att skiftningar i klimatet inte är en ny företeelse.

– Under varma perioder ser vi vanligtvis en ökning av boreala arter – arter som trivs bättre i varmare vatten – medan de drar sig tillbaka eller försvinner under kallare perioder, säger han och tillägger:

– Ett bra exempel är torsken, som nästan försvann från de syd- och västgrönländska vattnen under tidigare kalla perioder. Detta skapade utrymme för köldanpassade arter som räkor och hälleflundra, vilka blev dominerande inom fisket. Nu ser vi att torsken har börjat komma tillbaka i takt med att havstemperaturen stiger.

Under glansdagarna på 1960-talet – de så kallade grönländska ”torskåren” – kunde den årliga torskfångsten motsvara 400 000 ton, skriver Line Reeh vid Danmarks Tekniske Universitet. Enligt Bent Sørensen, ordförande i Greenland Business Associations fiskeri- och exportkommitté, försvann torsken från de grönländska farvattnen i slutet av 1980-talet, och började återvända först mot slutet av 2000-talet. Nu kan han se att torsken börjar inta bankarna utanför Grönlands kuster. År 2023 fångades 29 000 ton – en minskning med drygt 90 procent jämfört med 1960-talet.

Ett annat exempel är polartorsken, en så kallad nyckelart som är en viktig födokälla för fågel, säl och större fiskar, fortsätter Søren L. Post. Arten är specialiserad på att leva i områden med mycket is. Under tre decennier har beståndet av polartorsk minskat markant kring Grönland, men ökat längre norrut, där täcker isen fortfarande havet under långa perioder.

Även stimfisken lodda, som är en central födokälla för större arter, har förändrat sin lektidpunkt och utbredning i takt med temperaturhöjningen.

Forskningen visar att det som sker i havet runt Grönland också sker i Arktis i stort. Populationer som förflyttar sig över stora områden, som sill, makrill och blåvitling, har brett ut sig norrut. Forskarna har noterat samma fenomen runt Island och i Barents hav.

Samtidigt är orsakssambanden komplicerade att reda ut, inte minst beroende på att det inte blir varmare överallt.

– Klimatet utvecklas inte enhetligt i hela Arktis – vissa områden har faktiskt blivit kallare, vilket skapar lokala skillnader i hur ekosystemen reagerar, säger Søren L. Post.

Det finns en risk för att vissa fiskarter och marina däggdjur helt kommer att försvinna som ett resultat av den förhöjda växthuseffekten. Men ännu är mycket oklart, exakt hur artsammansättningen ser ut i dag vet till exempel ingen.

– Det upptäcks kontinuerligt nya fiskarter vid Grönland, men det kan delvis bero på ökad övervakning.

Fiskenäringen utgör dessutom i Arktis, liksom på många andra platser, ett hot mot flera fiskarter. Fisket försvårar även forskarnas arbete med att följa hur de olika arterna reagerar på klimatförändringar.

Men att drastiskt minska alla former av fiske tycker Søren L. Post inte är ett bra alternativ. I de fall där vissa bestånd utsätts för press till följd av miljöförändringar anser han att ytterligare reglering av det kommersiella fisket kan vara nödvändigt. Han tänker sig att det kan ske i kombination med tydliga politiska målsättningar angående en långsiktig förvaltning av ekosystemen.

– Det är också avgörande att fiskeflottan ges möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Klimatförändringar är en viktig faktor, men de är sällan den enda förklaringen till de förändringar vi ser i havet, säger Søren L. Post.

Samtidigt är det också Grönlands ekonomiska livsnerv.

– Fisket spelar en avgörande roll för Grönlands välfärdsstat, säger Peder Andersen, professor emeritus vid Köpenhamns Universitets institution för livsmedels- och resursekonomi. Tillsammans med det danska blockbidraget, som 2024 utgör över hälften av statens intäkter, är fiskenäringen en av få bärande pelare.

Men beroendet innebär också en sårbarhet.

– Signifikanta förändringar i fisk- och skaldjurspriser slår direkt mot ekonomin. Vad finns det annars? Grönland är is och fisk, säger han.

Men Miki Brøns, vd för landets största privata fiskebolag, Polar Seafood A/S, uttrycker inte samma tillförsikt.

– Vi har inte så många fartyg från andra länder som är aktiva här. Dessutom är det ett faktum att det handlar om stora och djupa hav, med stora bestånd. Jag hoppas att min dotter kommer att ta över företaget efter mig och att det fortfarande ska finnas gott om fisk då.