Forskaren om Kinas oljesväng: ”Det trycker upp priset”

Från en rekordlåg nivå i juni, då Kinas oljeimport var den lägsta på 10 år, steg landets import av råolja i oktober till 42 miljoner ton. Den högsta importnivån sedan krigets början i slutet av februari och en ökning med 9,2 procent från föregående månad.

Enligt Henrik Wachtmeister ska detta ses som ett tecken på att Kina nu börjar återhämta sig och att de stora oljereserver som hittills försörjt landet behöver fyllas på.

– Kina har kunnat dra ned importen kraftigt genom att använda sina stora oljelager, men uttagen har varit omfattande och kan inte fortsätta hur länge som helst.

Kina är dessutom en väldigt priskänslig aktör på oljemarknaden och importen vi ser nu är ett resultat av sensommarens lägre priser och ett förbättrat säkerhetsläge i regionen menar Henrik Wachtmeister.

– Oktoberlasterna köptes framför allt i augusti, när priset föll tillbaka. Samtidigt har leveranserna genom Hormuz delvis kommit tillbaka, under amerikanskt militärt skydd och till höga kostnader, och under fortsatta attacker.

Enligt honom Kinas oljeköp även ge en liten fingervisning på hur landet bedömer att konflikten i Mellanöstern kan komma att utvecklas framöver.

– Jag skulle vara försiktig med att utläsa Kinas syn på kriget ur importsiffrorna. Men en möjlig tolkning är att Kina snarare tar höjd för fortsatt osäkerhet än för en snabb återgång till normala förhållanden. Man ökar råoljeimporten, håller igen på bränsleexporten och försöker återuppbygga lagren.

Ökat tryck på oljepriset

Att Kina som världens största oljeimportör fram tills nu främst förlitat sig på de inhemska oljetillgångarna har bidragit till att hålla nere världsmarknadspriset på olja. Att importen nu ökar kan leda till en prisuppgång menar Henrik Wachtmeister.

– Kinas lageruttag har varit en viktig stötdämpare i krisen, eftersom de har frigjort olja till resten av världen. När Kina nu börjar köpa igen minskar den bufferten, och det trycker upp priset. 

Samtidigt som Kina ökar importen av olja så kämpar landet med ansträngda bränslelager. Kina har därför minskat sin export av bränsle till andra länder. I oktober sjönk exporten med 2 miljoner ton från föregående månad.

Det kan öka prisskillnaden mellan råolja och bränsle än mer, menar Henrik Watchmeister.

– Kinas export av raffinerade produkter minskar igen. De inhemska diesellagren är de lägsta på åtminstone fem år, och Peking kommer att prioritera hemmamarknaden i vinter. För resten av världen, inklusive Europa, betyder det en ännu tightare dieselmarknad. Vi kan alltså få en situation där råoljemarknaden gradvis normaliseras medan den globala dieselbristen består, särskilt om attackerna mot Rysslands raffinaderier fortsätter.