Forskaren: Så mycket kostar en ny reaktor

Regeringens planer på att bygga kärnkraft med statliga lån är bra, det hävdar Christian Ekberg, professor inom kärnkemi och industriell materialåtervinning på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Övergripande tycker jag att planen är bra, för jag tror att man måste satsa. Vi kan inte bara stå och prata om att vi behöver mer el, utan vi måste faktiskt göra något. Och vi måste göra något på ett säkert sätt som skyddar den inhemska marknaden, på ett tillförlitligt sätt och som ger ett bra pris. Vi kan inte lita på att våra grannar alltid ska ge oss vad vi behöver när vi inte själva har det, säger Christian Ekberg till EFN.

Frågan är bara hur. Christian Ekberg tycker att man ska tänka på alla olika tidshorisonter. På kort sikt så bör Sverige bygga några stora reaktorer medan man på mellanlång sikt bör bygga små och medelstora reaktorer (SMR), vilket ger ett mer redundant system. Därefter ser han gärna att Sverige satsar på fjärde generationens kärnkraftsteknologi, som har potential att ge stora mängder energi samtidigt som det lämnar efter sig väsentligt mindre mängd långlivat avfall, och minimerar behovet av nytt uran.

– Generation fyra är när vi återvinner kärnbränslet och tar ut det som går att klyva igen och klyver det igen. Sedan cirklar man runt i den loopen tills man har klyvt allt som går att klyva. Och då pratar vi om en hög utnyttjandegrad: Vi kan köra det svenska avfallet idag, med samma energioutput som när vi hade tolv reaktorer, i 5000 år ungefär, säger han.

Vad finns det för nackdelar med nya kärnkraftsbyggen, som du ser det?

– Det blir antagligen i första steget ganska dyrt. Och det kommer sannolikt att ta en stund. Medeltiden det tar att bygga en kärnkraftsreaktor i världen idag är sju år. Jag skulle gissa att detta tar lite mer. Men om man är skicklig och inte har en massa konstiga idéer för sig medan man bygger, så kommer det att gå snabbare, säger han.

Priset på en kärnkraftsreaktor varierar i världen. Oikiloto i Finland kostade över 100 miljarder kronor, medan man i Japan bygger reaktorer som kostar omkring 30 miljarder kronor. I det svenska fallet så gissar han på en prislapp på omkring 50-60 miljarder kronor per reaktor.

– När man bygger få reaktorer så blir varje reaktor ett konstverk. Och konstverk tar tid. Medan när vi ”pumpade” ut svensk kärnkraft, tolv reaktorer på tolv år i Sverige, så var de i tid och under budget. Då blir det billigare, men då måste man hitta någon som är kapabel att bygga många reaktorer, och som har gjort det, säger han.

Finns det tillräckligt med kompetens och leverantörskedja för att kunna åstadkomma en snabb utbyggnad i Sverige?

– Nej, det tror jag inte alls, utan här måste vi nog ta in utländsk kompetens. Vi har inte längre kvar hela kompetensen i Sverige för att kunna bygga reaktorer i Sverige. Det tror jag inte, säger han.

Så hur löses detta på bästa sätt?

– Då får vi antingen köpa reaktorerna utifrån eller köpa kompetensen utifrån till svenska företag. Då går det att lösa. Kompetensen finns i världen, men kanske inte alltid i de länder som man vill umgås med. De stora på att bygga reaktorer idag är ju Ryssland och Kina. Där gör man det effektivt och billigt. Men man får kanske leta efter länder med motsvarande säkerhetstänkande och systemtänk som Sverige, det vill säga typ Japan och Korea, säger han.

Förutom Sverige så är både Frankrike och Finland på gång när det gäller kärnkraft. Frankrike tog nyligen ett beslut likt det som Sverige har tagit, där alltså staten går in med försäkringar och garantier.

– Finland funderar på samma sak men kommer att tweaka lite på parametrarna har de sagt. Men det här är ju väldigt snarlikt när vi byggde till exempel Öresundsbron. Det fanns ju statliga garantier för det också, även om man får ta betalt för bilarna som kör över så fanns det garantier som gavs till företaget. Så det här är inget nytt, säger han.

Hur beroende är kärnkraftsutvecklingen av långsiktig politisk stabilitet?

– Jag tror att det är absolut nödvändigt när vi pratar infrastruktur som ska räcka i 50-60 år. Det är nog inget företag som ska göra vinst i nästa kvartal som är sugen på en sådan investering. Samtidigt som vi dessutom har regeringar som byts fram och tillbaka och som kanske ändrar uppfattning längs vägen, säger han.

Hur säker är för övrigt en reaktor idag egentligen?

– Hur säker kan jag inte svara på. Man strävar ju alltid mot större säkerhet. Åker jag runt i en Volvo Amazon så kan jag krocka och dö. Åker jag runt i en modern Volvo kan jag fortfarande krocka och dö, men sannolikheten att dö är mindre. Jag skulle säga att det är samma sak med en kärnkraftsreaktor. Det kommer fortfarande att kunna hända olyckor. Men sannolikheten för dem och effekten av dem ska vara mindre, säger han.

Hur långt är vi gångna inom kärnkraftsforskningen i Sverige?

– Om vi vill bygga traditionella reaktorer så finns det ingen anledning att forska. Det är bara att köpa. Ska vi köra generation fyra, då är vi i ett annat läge. Då måste vi ta fram de här återvinningsprocesserna. De finns och fungerar på labbskala idag men det är en bra stund kvar innan man ser dem i industriell skala, säger Christian Ekberg.