TOPPNYHETER:

Forskarna hyllar pristagarna: ”Inget snack – värdigt ett Nobelpris”

Nobelpriset i kemi tilldelas fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai för att få kemin att välja spegelbild. Oväntat men självklart lyder forskarnas samlade bedömning.
– Inget snack om att upptäckten är värdig ett Nobelpris, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.
Tre bägare med lysande vätskor i gult, rosa och magenta, uppställda på en hylla.
Nobelpriset i kemi tilldelas fransmannen Henri Kagan och japanen Kenso Soai för att få kemin att välja spegelbild. Foto: TT

Henrik Pedersen har inför tillkännagivandet försökt söka med fingret i luften gällande vilket bidrag som kan tänkas få årets kemipris. Men dagens namn, berättar han, har varken funnits med i diskussioner eller på bettinglistor.

– Att tillkännagivandet kom så här från kanten är väldigt roligt. Och upptäckten är givetvis väl känd inom kemin. Jag vet inte hur kommittén tänkte inför utdelningen av priset, men det är inget snack om att upptäckten är värdig ett Nobelpris, säger Henrik Pedersen vid Linköpings universitet.

Nobel_Cornelia Jönsson__C1A9726
Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet Foto: Cornelia Jönsson

Avgörande för säkra läkemedel

Grundvetenskapen är inte bara känd inom kemiforskningen, det är också något som både forskare och vanligt folk tar för givet. Upptäckterna är nämligen avgörande i hur man får till säkra läkemedel.

– Forskarduon har löst ett fundamentalt kemiskt problem på ett snyggt sätt. Det är andra gången någonsin som någon har gjort ett system som bara skapar molekyler av den ena spegelbilden. Första gången var när livet uppstod. Andra gången var när Kenso Soai gjorde det i labbet.

Henri Kagan, professor emeritus vid Université Paris-Sud i Orsay och Kenso Soai, professor vid Tokyo University of Science, tilldelades Nobelpriset i kemi vid Kungliga vetenskapliga akademien under onsdagsförmiddagen. De får dela på priset för upptäckten av icke-linjära effekter och autokatalys i asymmetrisk organisk syntes. Men för att förstå den måste man dela upp upptäckterna i flera bitar.

– Tänk en reaktion som ger en påse med blandning av höger- och vänsterhandskar. Då kan man genom att tillsätta hjälpmolekyler få mer av höger- eller vänsterhandskar. Med upptäckten får man en kombination som hjälper reaktionen att förstärka vägen till bara högerhandskar. På så sätt kan man få fler höger- eller vänsterhandskar än vad man kunnat få utan upptäckten, säger Helena Grennberg, professor i organisk kemi vid Uppsala universitet.

"Känslan var: äntligen"

I samband med Kagans upptäckt i mitten av 80-talet såg hon Kagan föreläsa på Uppsala universitet. Men då var det svårt att greppa.

Porträtt av en leende kvinna med långt ljust hår och glasögon, klädd i mörk kavaj och svart tröja med Uppsala universitets logotyp.
Helena Grennberg. Foto: Pressbild

– Han berättade om de här ickelinjära kurvorna och jag fattade ingenting. Föreläsningen låg på en helt annan nivå än vad jag var på då. Men det är lite kul att ha träffat honom, säger Helena Grannberg.

Även Helena Grennberg tycker att tillkännagivandet var oväntat.

– Jag och kollegorna tänkte: "vad blir det för konstigt den här gången?". När priset tillkännagavs så tänkte vi först "Kagan? Lever han fortfarande?". Men så tänkte vi direkt att det är ju jätteintressant, upptäckter som kom på 80-talet och som vi nu använder dagligdags utan att tänka på att det är en stor upptäckt, säger hon.

– Med det sagt gillar jag tillkännagivandet jättemycket. Det är så roligt att något som är viktigt i grundvetenskapen och som redan har fått tillämpningar nu får pris. Så känslan var mer "äntligen".

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel