Forskarnas reaktioner på medicinpriset: ”Helt galet”

Första priset under Nobelveckan har delats ut av Nobelförsamlingen på Karolinska institutet i Stockholm. I år går priset i medicin eller fysiologi till trion Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för deras upptäckt rörande ”ljusstyrda jonkanaler och optogenetik”

Konstantinos Meletis är professor i neurovetenskap på Karolinska institutet. Han har precis skickat ett grattis-sms till Karl Deisseroth och hans fru.

– Jag skickade ett hjärta till dem och sa att jag var otroligt stolt. Han är en så generös person. De är otroligt glada för det här.

”Ren science fiction”

Meletis säger att han har väntat på det här priset i flera år. Han kallar upptäckten för ren science fiction.

– När man tänker på kraften bakom den här upptäckten. Att någon har upptäckt en kanal i alger och att en annan sen för över det här proteinet till nervceller i däggdjur och sen kan kontrollera deras varje beteende. Det är helt galet. Att man kan kontrollera beteenden med en så otrolig precision och manipulerar akut det beteendet.

Konstantinos och hans forskarkollegor har använt tekniken med optogenetik sedan den introducerades för över 20 år sedan. Han menar att den är en revolution inom neurovetenskapen. Med den kommer man kunna se hur ett djur tar sina val, känner och tänker.

– Det öppnar upp för att kartlägga hur nervsystemet fungerar. Det är något som kommer pågå i forskningen många decennier framöver.

Agnes Wold: ”Oväntat”

Att trion och fältet tilldelas årets medicinpris var överraskande för läkaren och professorn i klinisk bakteriologi Agnes Wold.

– För mig var det helt oväntat, och ett område jag inte känner till direkt. Men hjärnan är ett område vi inte har så mycket kunskap om, trots forskning under hundratals år. Så upptäckten tillika metoden är en fantastisk möjlighet att förstå hur hjärnan fungerar biologiskt, säger hon.

Att trion tilldelas Nobelpriset tillsammans handlar om att de var för sig gjort upptäckter och sedan satte in den i andra celler dem i nya sammanhang. Det hela började med en liten grön alg.

– Man studerade hur gröna alger kunde röra sig mot ljuset och såg att den hade så kallade jonkanaler i sina membran som reagerade på ljus. Sedan plockade en annan forskare upp upptäckten, och han satte den i andra celler som då också kunde aktiveras av ljus. Där tog en ny forskare vid som forskade på hjärnan och kunde sätta in genen i specifikt utvalda nerceller i en råttas hjärna. Och när man lyste på dessa celler gick en signal ut och påverkade nervceller i andra områden av hjärnan.

– Då kunde man iaktta vilket beteende som påverkades i råttan. På så sätt kan man bevisa att nervcellerna i region A påverkar till exempel rädsla när de aktiveras, och man kan också se genom vilka vägar nervsignalen tar i hjärnan.

Agnes Wold säger att upptäckten för ett fantastiskt nytt verktyg för att kartlägga hjärnans funktion.

– För att förstå hur olika beteenden styrs, vilka nervceller i hjärnan som är inblandade och vilka nervceller de i sin tur påverkar.