Frågan alla ställer sig – efter Warren Buffets genidrag

2024 inleddes med 189 miljarder dollar i kontanter och statsobligationer med kort löptid.
12 månader senare sitter Berkshire Hathaway på 330 miljarder i kontanter och statsobligationer med kort löptid – långt mer än det totala ägandet i börsnoterade aktier. Tajmingen framstår dryga tre månader senare som i det närmaste perfekt efter att S&P 500 nått sin senaste topp den 18 februari och därefter varit en hårsmån ifrån ett ras på 20 procent.

“Warren Buffett måste vara självbelåten just nu”, konstaterade The Economist den 10 april.

"En klippa i stormen”

Vid årsskiftet var Apple fortfarande det klart största innehavet och utgjorde dryga 20 procent av Berkshires portfölj, men har sedan slutet av 2023 skalats ned rejält tillsammans med ägandet i bland annat Bank of America. Som alltid med en ström av efterföljande rubriker.

Utöver krisande elbilstillverkaren Tesla, ner knappt 40 procent sedan årsskiftet, är det Apple som haft den minst magnifika kursutvecklingen bland Magnificent Seven-bolagen sedan Donald Trumps tullbeslut slagit hårt mot bolagets tillverkning i Kina.

Buffetts beslut att börja ta hem vinster lade också grunden för att Berkshire Hathaway, när börsen nu skakar, har kommit att bli sett som en trygg hamn för kapital, och fått aktien att vida överträffa de index som inom loppet av veckor rört sig från tjur- till björnmarknad. På ett personligt plan är Buffett själv ensam bland världens tio mest förmögna om att se sin förmögenhet växa sedan börsen vek söderut.

– Utvecklingen för Berkshire har varit en klippa i stormen som tullarna utgjort. Dagar som denna är det en skön känsla att en tredjedel av innehavet består av statsobligationer, sa Hudson Value Partners Christopher Davis till Bloomberg när Berkshire återigen gick mot strömmen på en fallande börs dagen efter att en tullmatta lades över världen under Donald Trumps “Liberation Day” den 2 april.

“Vad händer sen?”

Mindre än två veckor senare står USA och Kina på randen till ett fullskaligt handelskrig. Ett scenario Buffett uttryckte oro över när möjligheten förelåg under Trumps första mandatperiod.

– Tullar är i någon mån en krigshandling. Över tid utgör de en skatt på varor. Jag menar, det är inte tandfén som betalar dem. Och vad händer sen? Inom ekonomi måste man alltid ställa sig frågan “vad händer sen?“.

Samma fråga väntar på svar när det gäller kommande investeringar från Berkshire Hathaway. “Betta aldrig emot USA” har varit ett mantra för Buffett. Hans mest uppmärksammade affärer under de senaste månaderna har dock varit utökade innehav i fem japanska investeringskonglomerat, däribland Itochu och Marubeni. Beslutet kommenterades i det årliga brevet till Berkshire Hathaways aktieägare tidigare i år:

“Deras verksamhet är inte helt olik Berkshires egen.”