Frågan hänger i luften – helt central för att få fred
EFN:s makroreporter Joakim Rönning svarar på frågor om förhandlingarna mellan USA och Iran samt den senaste utvecklingen i Ukraina och Ryssland.
Iran och USA har kommit igång med förhandlingarna – går det framåt?
– Egentligen inte. Striden fortsätter i de diplomatiska rummen, där Donald Trump sagt att Irans president och parlamentstalman inte skulle “ta sig hem levande” om de inte kom fram till ett avtal som stoppar Irans finansiering av proxygrupper som Hizbollah och Hamas, som hotar Israel. Teheran hotade då med att lämna förhandlingarna. Frågan om Israels medverkan i avtalet, vilken är helt central för att få Iran att gå med på fred, hänger i luften. Dels med anledning av proxygrupperna, dels för att frågan om hur Irans kärnanrikning ska redas ut är ett mysterium. Klockan är startad – de 60 dagarna tickar och knäckfrågorna är fortsatt olösta.
Är Hormuzsundet öppet nu?
– Sundet är öppet i juridisk och militär mening, men logistiskt i ytterst begränsad skala. Sjöförsäkringsbolagen ser fortfarande området som en krigszon, vilket gör transiteringen exceptionellt kostsam. De fartyg som kommer igenom går via alternativa rutter norr respektive söder om ordinarie farled för att minska risken från minor.
Från Ukraina hörs prat om “sommaroffensiv” – hur går det i kriget?
– Till skillnad från tidigare års vår- och sommaroffensiver så handlar det inte lika mycket om vad som händer vid fronten utan om luftrummet. Mest uppmärksammat är Ukrainas luftangrepp. Drönarutvecklingen möjliggör motangrepp mot ryska bombningar av infrastruktur långt inne i Ryssland, vilket besvarats med eskalerade terrorbombningarna mot Ukraina.
– Ukraina tycks också ha trappat upp kampanjen mot Krim, som är bas för den ryska Svartahavsflottan och således både symboliskt och militärt viktigt. En isolering av halvön kan göra att Vladimir Putins kalkyl förändras. Förhoppningar om diplomatisk upptining har dock inte förverkligats.
Moskva bombas av Ukraina – hur påverkar det kriget?
– Det gör att krigets tyngdpunkt förflyttas från fronten och istället blir mer politiskt laddat. Varken Ukraina eller Ryssland tycks vara på väg mot ett större genombrott. Ryssland fortsätter med luftangrepp och Ukraina gör allt djupare motangrepp. Paradoxalt nog kan Kreml eskalera både militärt och retoriskt när Ukraina försvarar sig med drönare som angriper den oljeinfrastruktur som finansierar kriget och militära anläggningar långt från gränsen. Bakom Ukrainas beslut att angripa Moskva finns nog idén om att göra kriget dyrare för Ryssland och driva Putin mot förhandlingsbordet.
