Frågetecknen med nya PPM-torget

Tre mil söder om de mest fondbolagstäta kvarteren i Stockholm, i ett gammalt pappersbruk i Tumba, ligger Fondtorgsnämnden. Här jobbar 30 personer på myndigheten som bestämmer vilka fonder som passerar nålsögat och får vara med i premiepensionssystemet.

Omgörningen av PPM:s fondtorg har varit kritiserad, även om den mesta kritiken kommit från fondbranschen själv. Valfriheten minskar, heter det, och mindre fondbolag förfördelas eftersom kriterierna är så snäva.

Ibland kan man sakna spararperspektivet i debatten. Det nya upphandlade fondtorget har inte utformats för fondbolagens skull, utan för Sveriges alla blivande och varande pensionärer.

Kan svänga fort i fondbranschen

Nyttan av en sänkning av redan låga avgifter är lätt att mäta och tydlig för spararna, medan högre kvalitet förstås är svårare att definiera. Den som följt fondbranschen ett tag vet att de fonder som varit bland de bästa ett år ofta ligger i bottenskiktet ett annat.

Det är inte ovanligt att en enskild förvaltare sätter en stor prägel på förvaltningen. Och även dessa byter som bekant jobb ibland, som till exempel Kristoffer Barrett som förvaltade Swedbank Robur Technology, en av världens bästa techfonder senaste åren och den näst största fonden inom PPM-systemet (störst är AP7 Såfa).

Förutom att det händer att fonder byter förvaltare, skiftar de även inriktning. Det är såklart vanligast när det gäller lite mindre fonder, men till exempel AMF Småbolag, som är en av de största fonderna inom PPM, gick från att ha många tillväxtbolag tillika spararfavoriter till stabila bolag med välfyllda kassor. Under samma period gick fonden från att vara toppresterande under värsta börshaussen till närapå sämst.

Fondtorgsnämnden ska sedan löpande se till att fonderna håller den kvalitet på förvaltningen man tänkt att de ska ha. Man kan ana att det kommer finnas ett visst motstånd att peta de man valt in.

Det kanske är det bästa valet

Den sista oktober är anbudstiden för Sverigefonder slut. Nära 100 miljarder kronor ska fördelas till nya – eller gamla – Sverigefonder om de får nytt förtroende. Snart är det även dags för den nästan 200 miljarder stora kategorin globalfonder.

Trots utmaningar med att mäta kvalitet på fonder kommer troligen avkastningen för spararna i snitt bli bättre i och med upphandlingsförfarandet. Lägstanivån lär definitivt bli det.

För många har den otroligt stora valfriheten som funnits inte inneburit någon förbättring – tvärtom. Och en stor valfrihet gagnar kanske inte främst de som behöver sin allmänna pension allra mest. Icke-väljarna kan glädjas åt att AP7 har haft en genomsnittlig avkastning på över 13 procent per de senaste fem åren – det kanske även i framtiden är det enklaste och över tid bästa valet.