Från sheriff och bonde till Berkshires beskyddare

Warren Buffett gick rakt på sak när han motiverade beslutet att ge den 71-årige Howard Buffett – bättre känd som ”Howie” – det uppdrag han tillträdde på fredagen.

– Han får det för att han är min son, sa investeringslegendaren i en intervju med Wall Street Journal i fjol.

Beslutet fattades för över tio år sedan, men tog tid att nå fram till.

I slutändan landade ”Oraklet från Omaha” i att sonen var bäst lämpad för att leda Berkshire Hathaway vidare i hans anda.

– Jag bryr mig mer om Berkshires framtid efter min död än under tiden jag lever. Vad jag vill ha är ett bolag som är framgångsrikt men som också agerar utifrån att det tillhör aktieägarna ... det har tagit lång tid att bygga upp och kan enkelt rivas ned om (bolaget) hamnar i händerna på människor som vill stycka det, har Buffett sagt.

Ifrågasatt redan 2013

Warren Buffett innehade vd-posten i Berkshire Hathaway mellan 1965 och 2025, och agerade ordförande mellan 1970 och 2026.

Howard Buffetts roll kommer att se annorlunda ut.

Det slog Warren Buffett fast redan 2013 när investeraren Doug Kass, som då hade korta positioner i Berkshire, ifrågasatte beslutet att göra ”Howie” till efterträdare trots hans brist på erfarenhet av bolagsstyrning.

– Bortsett från slumpen att ha blivit född, vad är det som gör Howard till den mest kvalificerade personen för rollen? undrade Kass.

Svaret:

– Han kommer inte behöva tänka på att driva bolaget. Allt han behöver tänka på är huruvida styrelsen – och han själv, men som medlem av styrelsen – kan behöva byta ut vd:n.

Sedan dess har Howard Buffetts tid som styrelsemedlem hunnit uppgå till 33 år.

– Det är en längre lärlingstid än jag hade innan jag tog kommandot som 34-åring, säger Warren Buffett.

James Armstrong, förmögenhetsförvaltare i Pittsburgh och långvarig investerare i Berkshire Hathaway beskriver hans uppdrag som att agera vakthund och arbeta utifrån ett antal avgörande parametrar i ett uttalande till Reuters:

– Minimera byråkrati, förbli fokuserad på långsiktiga mål och sätta aktieägarna i främsta rummet, inga egenintressen, ingen korruption, och en breddad ekonomisk vallgrav som skyddar bolagen Berkshire äger.

Sheriff och filantrop

Vid sidan av den har han ett långt och brett cv.

Som beslutsfattare i näringslivet: styrelsearbete vid storbolag som Coca-Cola, Firstier Financial och livsmedelsjätten Conagra Brands.

Utanför det: otaliga timmar i jordbrukstraktorer på gårdar i Nebraska och Illinois – den första av dem nyttjades till marknadshyra efter att ha köpts av pappan.

Bondelivet ledde till en plats i nämnden, och senare ordförandeskapet, som reglerar produktionen av etanolbränsle i Nebraska.

2018 lämnade han rollen som sheriff i Macon County på landsbygden i Illinois efter 14 år vid myndigheten, och med över 3 000 timmars utbildnings- och patrullarbete under bältet. Det blev en tid som fick honom att skriva böcker om den amerikanska drogepidemin och gränsbevakningen i USA.

Till andra ämnen han tagit upp i bokform hör biologisk mångfald och en skildring av fattigdomen i länder som Bangladesh och Etiopien.

Precis som syskonen Susie och Peter driver Howard Buffett även en stiftelse som finansieras av den förmögenhet på omkring 150 miljarder dollar som Warren Buffett hade byggt upp vid årsskiftet och beslutat sig för att till största del gradvis skänka bort till välgörande ändamål.

I ”Howies” fall har ett av dessa varit att bidra med humanitär hjälp till Ukraina efter Rysslands invasion av landet.

Hans bidrag på 1,4 miljarder dollar gör honom till en av de största ickestatliga givarna i konflikten.

Debatt om filosofin

Sedan Warren Buffett lämnade över vd-ansvaret till Greg Abel i slutet av fjolåret har Berkshire Hathaway, världens största investmentbolag sett till börsvärdet på knappt 1 100 miljarder dollar, haft det kämpigt på börsen.

Avkastningen för året är blygsamma 2,6 procent – en rejäl bit efter storbolagsindexet S&P 500 på plus 11,6 procent under samma period.

Värdefokuserad investering i bolag vars aktier bedöms ha ett lägre pris än balansräkningen indikerar, har hamnat i skymundan av Silicon Valley-bjässarnas tillväxt och globala börsdominans efter pandemin, och därefter en historisk AI-boom som fått avkastningen för börsens halvledarindex att mångdubblas.

Frågor har hunnit börja ställas kring huruvida investeringsfilosofin som Warren Buffett blivit synonym med nått vägs ände.

I våras påminde fondförvaltaren Hugh Yarrow, i en kolumn i Financial Times, om att det inte är första gången den debatten förts.

Ett par veckor tidigare publicerade Cornell University en studie, baserad på börsdata från de senaste 50 åren, som indikerade att värdeinvestering börjat visa livstecken igen, men att traditionella verktyg för att identifiera undervärderade aktier blivit mindre pålitliga i en ekonomi allt mer dominerad av digitala tillgångar.

”Studien är viktig då många investerare har börjat ifrågasätta huruvida värdeinvestering fortfarande är attraktiv ... den visar att en svagare period inte innebär att (filosofin) är misslyckad. I stället är det en del av en återkommande cykel”, skrev universitetet vid publiceringen.

Från och med återhämtningen efter finanskrisen 2008 och fram till 2023 identifierade studien, precis som under perioden efter andra världskrigets slut, en ovanligt lång svacka för värdeaktier.

Från 1927 och framåt bedöms det ändå finnas ett tydligt mönster på börsen enligt vilket värde- och tillväxtbolag turas om att leverera den högsta avkastningen.

Om historien upprepar sig har Howard Buffett och aktieägarna vars intressen han ska tillgodose med andra ord nya tider av överavkastning att se fram emot i den uppgång som nått knappt 2 200 procent sedan Berkshire Hathaways b-aktie noterades 1996.