Franska försvarsambitioner pressas av skenande statsskuld

Frankrike siktar på att höja sina försvarsutgifter till 100 miljarder euro till 2030 – i linje med de nya nivåer Nato väntas besluta om i juni.

Men med en statsskuld på 113 procent av BNP och ett budgetunderskott långt över EU:s gräns ifrågasätter allt fler om satsningen är möjlig.

– Med tanke på att vi börjar från en sämre utgångspunkt vad gäller skuldsättningen måste vi göra en större ansträngning än andra länder, säger Clément Beaune, tidigare minister och Macron-rådgivare, till Financial Times.

”Vi måste visa vägen i handling”

Tecknen på en ansträngd ekonomi är uppenbara. Försvarsfakturor på omkring 8 miljarder euro har skjutits upp och industrin väntar fortfarande på beställningar – trots presidentens återkommande tal om en ”krigsekonomi”.

Samtidigt var Frankrikes räntekostnader i fjol högre än hela försvarsbudgeten – och väntas stiga till 107 miljarder euro till 2029, enligt landets riksrevision.

– Om Frankrike vill behålla sin roll som militär ledare i Europa måste vi visa vägen i handling, inte bara med ord, säger Dominique de Legge, senator för konservativa Les Républicains, till FT.

Frankrikes ställning som militär stormakt ifrågasätts

Samtidigt har andra europeiska länder, som Tyskland och Polen, accelererat sina upprustningsplaner, vilket bidragit till att Frankrikes ställning som militär stormakt allt oftare ifrågasätts – särskilt om landets ambitioner inte backas upp av konkreta resultat.

Försvarsexperten Élie Tenenbaum vid tankesmedjan Ifri i Paris påpekar att Frankrike länge har försökt behålla ett komplett spektrum av militära förmågor – från kärnvapen och stridsflyg till hangarfartyg – trots ekonomiska begränsningar.

Han liknar resultatet vid en ”bonsaiarmé” – en formellt komplett styrka i miniatyrformat, men utan uthållighet för ett långvarigt krig.

– Vi tenderar att se oss själva som den enda seriösa aktören, men det stämmer inte riktigt längre, säger han till FT.