Franska orosmoln på Europas räntemarknad: ”Bör hålla extra koll”

Den amerikanska tioåringen har klättrat till strax över 4,80 procent, en nivå som före 2023 inte setts på åtminstone tio år.

Motsvarande utveckling ses på flera håll i Europa. Räntan på tioåringarna i Tyskland, Frankrike, Finland, Sverige och Storbritannien ligger alla nära eller över tioårshögsta.

Orsakerna är i mångt och mycket desamma som för USA: Krisen i Hormuzsundet påverkar oljepriserna och ökar oron för att inflationen ska ta fart på nytt.

– Det spär på förväntningarna på att centralbankerna kommer att behöva hålla räntorna högre under längre tid, säger SEB:s euroekonom Pia Fromlet.

AI-upplåningen konkurrerar

Samtidigt pågår den AI-relaterade upplåningen för fullt. Det stora utbudet av obligationer på marknaden gör att investerare kräver högre kompensation för att äga statsobligationer.

Som Europas största ekonomi är Tyskland en av fokuspunkterna för Pia Fromlet. Där noteras räntan på den tioåriga obligationen på 3,37 procent, en bra bit högre än nivån de senaste åren. Berlin ska dessutom öka upplåningen kommande år för att finansiera investeringar i försvar och infrastruktur.

Det låter måhända som ett recept på oroväckande utveckling, men så är inte fallet. Tyskland kliver in i det nya läget med hög trovärdighet, välordnade statsfinanser och en statsskuld som inte är oroväckande hög, förklarar Pia Fromlet.

– Man har förhoppningar om att de här investeringarna också ska generera tillväxt. Man kanske inte ska säga att de kommer att växa sig ur skulden, men får man en liten tillväxt kanske inte en högre upplåning från ett ganska gynnsamt statsfinansiellt läge behöver vara ett jättestort problem.

Värre ser det ut för Frankrike, konstaterar hon. Frankrike har i utgångsläget en högre skuld, i kombination med stora budgetunderskott där räntekostnaderna slukar en stor andel – det närmar sig 3 procent – av BNP.

”En utveckling marknaden inte vill se”

Frankrike har dessutom en historia av regeringskollapser och budgetförhandlingar som skjutits i sank. För bara ett par år sedan utbröt exempelvis massiva protester bland fransmännen när president Emmanuel Macron försökte driva igenom en höjning av pensionsåldern från 62 till 64 år, vilket han till slut fick igenom.

Mot den bakgrunden är det inte konstigt att marknaden blir stressad, menar Pia Fromlet.

Nu hägrar dessutom ett presidentval nästa vår, där ytterhögerns Marine Le Pen potentiellt kan skörda framgångar. I sådana fall kan den franska pensionsåldern åter bli aktuell, säger Fromlet.

– Det verkar ändå finnas en medvetenhet hos presidentkandidaterna om att någonting måste göras för att hantera de här stora budgetunderskotten. Men tittar man på vad hennes parti tycker om pensioner handlar det knappast om att man kommer att öka pensionsåldern, utan det blir snarare en återgång. Marknaden vill gärna se fortsatta reformer på pensionsområdet, för det skulle förbättra de i dagsläget svaga offentliga finanserna.

Inget av detta lär dock spilla över på Sverige i första läget, framhåller hon. Visst, blir det en större sättning i världsekonomin i stort lär Sverige dras med. Och det faktum att regeringen aviserat lånefinansierade investeringar i upprustningen av försvaret och stöd till Ukraina ökar naturligtvis den svenska statsskulden.

– Men oron i sig för de svenska statsfinanserna bör inte finnas där, eftersom vi har ett väldigt fördelaktigt utgångsläge, säger hon.