Fredsplanen kan kosta Europa 33 000 miljarder
USA kräver ökade försvarsutgifter i Europa, som enligt regeringen Trumps fredsplaner också ska ta huvudansvaret för att upprätthålla en fred i Ukraina efter ett slut på kriget.
Inom EU finns nu en oro för att Europa blir helt överkörda där de får stå för kostnaden av återuppbyggnaden av Ukraina – utan att vara en del av förhandlingen, skriver FT.
Financial Times har rapporterat att det kan innebära försvarsutgifter som ökar med 2 700 miljarder kronor eller mer om USA drar tillbaka sina säkerhetsåtaganden i Europa.
Samtidigt gör en beräkning från Bloomberg Economics gällande att fortsatt skydd av Ukraina i kombination med ökade försvarsutgifter kan leda till ökade utgifter på 3 100 miljarder dollar – drygt 33 000 miljarder kronor – för Europas största länder under de kommande tio åren.
Enligt nya siffror från tankesmedjan International Institute for Strategic Studies har Storbritannien och EU tillsammans ökat sina försvarsutgifter med 12 procent under fjolåret. Samtidigt har Ryssland gått om Europa i militära utgifter och beräknas under 2025 lägga 40 procent av statsbudgeten på militären, skriver Financial Times.
USA har enligt Kiel Institute for the World Economy bidragit med 88 miljarder euro i stöd till Ukraina medan europeiska länder sammanlagt bidragit med 125 miljarder.
Oron i EU – kan bli helt överkörda
Samtidigt är flera höga tjänstemän inom EU chockade och oroliga över att Europa kan bli helt överkört av Donald Trump och fredsplanen mellan Ryssland och Ukraina, skriver Financial Times.
Oron är att Europa får stå för kostnaden av att återuppbygga Europa, samt trupperna i Ukraina efter kriget, samtidigt som de saknar en plats i förhandlingsbordet.
– Amerikanerna ser ingen roll för Europa i de stora geopolitiska frågorna om kriget. Det kommer bli ett verkligt test för enigheten. Trump ser oss som en källa till pengar. Och ärligt talat så har vi inte varit tydliga med vad vår plats vid förhandlingsbordet skulle innebära i utbyte mot pengar, säger en högt uppsatt EU-tjänsteman enligt Financial Times.
På onsdagskvällen släppte sex europeiska länder – däribland Tyskland, Frankrike och Storbritannien – ett gemensamt uttalande där de sa att ”Ukraina och Europa måste vara delaktiga i alla förhandlingar”.
”Dålig stämning inom Nato”
Att Europas försvarsutgifter måste öka är både Nato och USA överens om – Natos generalsekreterare Mark Rutte uppmaningar till en ökning från nuvarande 1,7 till 3 procent av europeiskt BNP. Donald Trump har lyft siffran 5 procent, vilket enligt Financial Times uppgifter ses som en utgångspunkt för förhandlingar i Europa.
En ökning till 3 procent motsvarar nya investeringar på omkring 2 700 miljarder kronor.
Sveriges försvarsbudget föreslås av regeringen öka från 2,2 till 2,6 procent av BNP år 2028. I höstas presenterade regeringen planer på försvarssatsningar för 174 miljarder kronor mellan 2025 och 2030.
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har antalet Nato-medlemsländer som uppfyller 2-procentsmålet gått från 6 till 23 stycken.
Magnus Christiansson, forskare vid försvarshögskolan är enligt SvD förvånad över att USA sänder signaler om att man kommer att röra sig bort från de garantier om säkerhet man tidigare gett Europa.
Detsamma gäller att USA:s nyblivna försvarsminister Pete Hegseth avfärdar möjligheter till ett ukrainskt Nato-medlemskap och precis som säkerhetsrådgivaren Michael Waltz öppnar för att Ukraina bör ställa in sig på att ge upp territorium.
– Nato är ett politiskt åtagande. Det är inte som att köpa en tv med ett garantibevis. USA:s president måste bekräfta Nato politiskt hela tiden, att USA står bakom Nato och att Nato kommer att agera. Det är en viktig del i avskräckningen, säger Christiansson till SvD och räknar med "ganska dålig stämning inom alliansen" inför veckans säkerhetsmöte i München.
