FT: Allt fler börsnoteringar avgörs bakom stängda dörrar
Europeiska börsnoteringar avgörs allt oftare bakom stängda dörrar.
I en orolig marknad ses snabbhet numera som det bästa skyddet mot plötsliga bakslag.
– I vissa fall kan vi helt kapa den formella bookbuilding-processen, nästan allt är klart innan vi offentliggör affären, säger Stephane Gruffat på Deutsche Bank till Financial Times.
Tiden då investerare bjuds in i teckningsprocessen efter att en börsnotering har offentliggjorts har krympt kraftigt. I år är bookbuildingförfarandet, där bankerna tar in bud, i snitt fem dagar, ned från tio år 2022, enligt Dealogic.
Det visar en genomgång som Financial Times har gjort av den europeiska IPO-marknaden.
Ett tydligt exempel är Czechoslovak Group, Europas största försvars-IPO hittills. När bolaget noterades i Amsterdam förra månaden pågick processen i blott tre dagar innan aktien sattes till handel med en värdering på 33 miljarder euro.
Att det kan gå så snabbt beror på att en allt större del av arbetet sker innan affären blir offentlig. Banker sonderar efterfrågan och bygger relationer med potentiella investerare under månaderna före lanseringen, vilket gör att prisbilden i praktiken redan är satt när noteringen väl annonseras.
Antoine Noblot, chef för aktiekapitalmarknader i norra EMEA på BNP Paribas och en av bankerna bakom CSG-affären, säger att intresset kartlades långt i förväg.
– Vi hade vår egen lilla privata börsintroduktion, säger han till FT.
Oro på marknaden pressar fram snabbare affärer
Drivkraften bakom utvecklingen är en mer orolig marknadsmiljö, där politiska utspel och snabba svängningar har gjort tajming till en nyckelingrediens. Ett längre marknadsfönster ökar helt enkelt risken för att en affär ska träffas av plötsliga börsfall eller nya geopolitiska chocker.
– Alla försöker hålla genomförandefönstren snävare för att vara mindre exponerade om något oväntat slår till på marknaden, säger Anvita Arora, global delad chef för equity capital markets på Société Générale.
Den starka efterfrågan har också gjort det möjligt för allt fler börsnoteringar att säkra så kallade ankareinvesterare. Genom att låsa in en betydande del av erbjudandet i förväg bygger bankerna ytterligare ett säkerhetslager i processen, även om det kan minska flexibiliteten längre fram.
I samband med CSG-noteringen åtog sig Blackrock och ett dotterbolag till Qatar Investment Authority att investera totalt 900 miljoner euro. Även österrikiska Asta Energy säkrade fyra ankareinvesterare – Siemens Energy, BNPP Asset Management, Invesco Asset Management och WCM Investment Management – som tillsammans gick in med 55 miljoner euro i bolagets börsintroduktion.
– Det rådande stämningsläget är i hög grad ”låt oss få det gjort och säkrat innan vi breddar”, säger Arora.