FT: Brexit gör Storbritannien mer beroende av EU

Under hösten väntas EU presentera nya åtgärder för att skydda europeisk industri mot vad unionen beskriver som snedvriden konkurrens från Kina. För Storbritannien innebär utvecklingen ett dilemma: landet lämnade EU för att återta kontrollen över handelspolitiken, men riskerar samtidigt att hamna på kollisionskurs med sin viktigaste handelspartner om reglerna skiljer sig åt.

Enligt Foster blir frågan allt mer central i takt med att den brittiska regeringen driver sin så kallade ”omstart” av relationen med EU.

Storbritannien har redan i vissa fall tvingats följa EU:s linje. Tidigare i år anslöt sig landet till EU:s beslut att höja ståltullarna till 50 procent och minska importkvoterna, trots kritik från flera handelspartner. Samtidigt saknar Storbritannien fortfarande flera av de handelsskydd som EU infört, bland annat på kinesiska elbilar och vissa kemikalier.

Varningsklockor i Bryssel

Den utvecklingen riskerar enligt bedömare att skapa oro i Bryssel.

”Även om en del av den här avvikelsen är förståelig kommer den i allt högre grad att få varningsklockorna att ringa i Bryssel och andra europeiska huvudstäder, särskilt i Paris, eftersom Storbritannien riskerar att bli en bakdörr till EU:s inre marknad för billiga kinesiska industrivaror”, sade Anton Spisak, tidigare brittisk regeringstjänsteman och numera verksam vid tankesmedjan Centre for European Reform.

Samtidigt kan utvecklingen leda till ett närmare samarbete mellan London och Bryssel, enligt Andrew Small vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations.

”Om EU väljer att stärka sitt skydd inom strategiskt viktiga sektorer, vilket man redan gjort med stål, väcks frågan för Storbritannien: behöver vi samordna oss mer? Om EU förlorar dessa sektorer får det också konsekvenser för Storbritanniens säkerhet”, sade han.

Små exportföretag drabbades hårdast

Parallellt visar ny forskning att brexit fortsatt har en omfattande påverkan på handeln mellan Storbritannien och EU.

En studie från Aston University visar att 53,8 procent av de produkter som brittiska företag tidigare exporterade till EU försvann från handeln efter brexit, främst till följd av nya administrativa och regulatoriska handelshinder. Samtidigt minskade exportvärdet betydligt mindre, vilket tyder på att stora företag i högre grad kunnat hantera den ökade byråkratin medan många små och medelstora företag helt lämnat EU-marknaden.

Forskarna konstaterar att ”antalet exporterade produkter minskade med mer än hälften, men exportvärdet föll bara med 16,5 procent. Det tyder på att etablerade handelsrelationer kunde behålla sina volymer, medan mindre och mer marginella produktlinjer försvann.”

Framsteg – men grundproblemen kvarstår

Professor Jun Du vid Aston University betonade att de förbättringar som hittills uppnåtts mellan Storbritannien och EU inte löser de grundläggande problemen.

”Toppmötet mellan Storbritannien och EU resulterade i det som i den nuvarande debatten beskrivs som framsteg: ett avtal om kontroller av livsmedel och djurhälsa, en koppling mellan systemen för utsläppshandel och ett program för ungdomsrörlighet. Det är välkomna steg, men de är taktiska lösningar på ett strukturellt problem”, konstaterade hon.

Studien pekar också på att brexit i praktiken har stärkt större exportföretags ställning, medan mindre företag haft svårare att bära kostnaderna för de nya handelshindren.

Utvecklingen illustrerar, enligt Foster, den centrala paradoxen efter brexit. Storbritannien har formellt fått större frihet att utforma sin egen handelspolitik, men ju närmare landet vill stå EU ekonomiskt, desto svårare blir det att föra en avvikande linje. När Bryssel skärper sina handelspolitiska krav väntas därför London i allt högre grad tvingas välja mellan nationell självständighet och ett närmare ekonomiskt samarbete med EU.