Fyra följder av sanktionerna: "Krigshandling"
Marknaden reagerar redan kraftigt på USA:s sanktioner mot Rosneft och Lukoil.
Ryssland kallar dem "en krigshandling" – men Kinas agerande blir avgörande för hur stor effekt det får på sikt.
Rysslands tidigare president och premiärminister Dimitrij Medvedev beskriver USA:s beslut att svartlista landets två största oljebolag Rosneft och Lukoil som ödesdiger.
– USA är vår fiende och deras pratsamma "fredsmäklare" har nu till fullo gett sig in på krigsstigen mot Ryssland, säger Medvedev enligt Sky News.
Samtidigt har EU nu beslutat om ett fullständigt transaktionsförbud för Rosneft och gasjätten Gazprom Neft.
Den hårdare linjen gentemot Ryssland påverkar redan världens energimarknader – men huruvida den faktiskt får önskad effekt och i förlängningen försvagar Ryssland på slagfältet bedöms mer oklart på sikt.
– Sanktionerna utgör en betydande eskalering som saknar motstycke vad gäller Washingtons påtryckningar mot Moskva ... i kombination medvågen av angrepp mot rysk infrastruktur för olja den senaste tiden skapar de potential för omfattande störningar i rysk råoljeproduktion, säger Rystad Energy-analytikern Jorge Leon till Bloomberg.
Oljepriset stiger
Brentoljepriset är upp 3,6 procent under torsdagen och WTI-oljan har blivit 4,2 procent dyrare. Enligt Reuters har ett mått på vinstmarginalen för diesel under torsdagen också ökat i den snabbaste takten sedan februari 2024.
Besked från Kuwaits oljeminister om att OPEC står redo att fylla tomrummet efter det ryska exportbortfallet har fått oljepriserna att falla tillbaka något.
Kina och Indien ändrar kurs
Enligt Reuters väljer kinesiska bolag tills vidare att sluta köpa rysk olja till följd av USA:s sanktionsbeslut. Kina är Rysslands största kund tillsammans med Indien, där chefer för raffinaderier uppger att sanktionerna kommer att göra det omöjligt att upprätthålla nuvarande importflöden.
De tio största köparna av rysk olja har mellan den 1 januari 2023 och 30 juli 2025 varit följande::
Kina – 158,7 miljarder dollar
Indien – 119,3
Turkiet – 62,1
EU – 23,2
Brasilien – 19,6
Singapore – 13,4
Ungern – 13,4
Sydkorea – 12,8
Saudiarabien – 11
Slovakien – 10,2
*1 januari 2023–30 juli 2025
Källa: AP och Center for Research on Energy and Clean Air
Frågetecken kring effekterna – och Kinas agerande
Enligt Bloomberg utgörs 25 procent av den ryska statens intäkter av skatter från energisektorn. Det råder dock delade meningar om hur stor smäll mot den ryska krigsmaskinen USA:s nya sanktionsbeslut faktiskt kommer att ha.
– Hittills har nästan alla sanktioner mot Ryssland under de senaste 3,5 åren till största del misslyckats med att sänka så väl produktionsvolymerna som intäkterna från olja för landet, säger Rystad Energy-analytikern Claudio Galimberti till Reuters.
Carsten Fritsch, råvaruanalytiker vid Commerzbank, utesluter heller inte att Kina kan komma att öka importen av rysk olja.
– I så fall blir effekten av sanktionerna för oljemarknaden mindre kännbara, säger han till Bloomberg.
Isolering av Rosneft och Lukoil – utländsk verksamhet hotad
Så sent som i augusti i år befann sig amerikanska Exxon Mobil, enligt Wall Street Journal, i hemliga samtal med Rosneft om att återuppta ett samarbete med Rosneft om oljeutvinning till havs vid ön Sakhalin norr om Japan – planer som nu
Amerikanska och ryska regeringsföreträdare har enligt Politico tidigare under året även diskuterat möjliga energisamarbeten i Arktis vid ett möte i Saudiarabien.
Både Lukoil och Rosneft bedriver också verksamhet i andra länder – bland annat Tyskland respektive Indien – som enligt Yahoo Finance nu är hotad.