Fyra orsaker: Därför halkar Stockholmsbörsen efter

Stockholmsbörsen har halkat efter i den globala börsuppgången när halvåret ska summeras.

Medan det breda OMXSPI-indexet ligger runt nollan sedan årsskiftet, har europeiska Stoxx 600 klättrat 6,3 procent och amerikanska S&P 500 stigit med 6 procent.

I Europa är tyska DAX-indexet upp 19,1 procent hittills i år, franska CAC-indexet är upp 4,9 procent och Londons FTSE-index är upp 6,6 procent. Detta vid onsdagens stängning.

Konkurrenterna har med andra ord dragit ifrån under årets första halvlek.

Det finns flera faktorer kring varför Stockholmsbörsen halkat efter, menar Carl-Henrik Söderberg, marknadsstrateg på Ålandsbanken.

Rotationen mot Europa har mattats av

I början av året var sentimentet fortsatt starkt kring amerikansk ekonomi, men när Trump drog i gång sin aggressiva tullpolitik vände det snabbt. Under en period stod sig Stockholmsbörsen bättre, men drogs sedan med i den globala konjunkturoron som följde i dess spår. När Trump därefter ändrade tonläge om tullarna, lyfte amerikanska aktier kraftigt – ledda av techsektorn, som åter blivit investerarfavorit, menar Carl-Henrik Söderberg.

Johan Larsson, chefsstrateg på Nordea, pekar också på en annan viktig faktor: att marknaden vid årsskiftet började rotera in i lägre värderade europeiska aktier, vilket tillfälligt gynnade även svenska bolag. Men på senare tid har den rotationen tydligt mattats av och i stället vänts tillbaka mot USA och tech.

– Det är ingen hemlighet att fokus på sistone legat på att köpa in sig på techaktier igen efter nedstället i april vid "Liberation Day". Marknaden har kommit tillbaka och återigen gjort det med fokus på USA och teknikbolag. Tittar man på vad som hänt, så är det att tillverkande bolag har fått sitta i baksätet och spela andrafiol. Det har vi gott om på Stockholmsbörsen, säger Johan Larsson.

"Känsliga för konjukturen"

Enligt Carl-Henrik Söderberg har en kraftigt försvagad amerikansk dollar, sjunkande oljepris, skattelättnader och avregleringar också fått investerarna att ge tummen upp till USA-börsen.

– De här variablerna har fått människor att bli rätt positiva till amerikansk ekonomi igen.

Likt Johan Larsson pekar Carl-Henrik Söderberg också ut sektorstrukturen på Stockholmsbörsen som en faktor till nedgången.

– Om man tittar på OMX så ser vår indexkonstruktion annorlunda ut. Vi har väldigt mycket bank och verkstad som står för över 50 procent av det totala indexet, säger han.

Även om banksektorn i Sverige har stått emot bra, har det gått tyngre för verkstadsbolagen.

– Sverige och Norden är väldigt känsliga för konjukturen. Vi är i stort sett exporterande länder, och duktiga på det, men känsliga om världen mattas av tillväxtmässigt. Vi vet inte var konjukturen tar vägen eller vad tulleffekten blir. Sen har vi den kraftigt förstärka kronan. Det blev en motvind för många av våra större bolag.

Samtidigt har den amerikanska ekonomin visat sig vara motståndskraftig, menar han.

Därför blir Stockholm omkörd

Hur kommer det sig att de europeiska börserna gått så mycket bättre än Stockholmsbörsen?

– Generellt har det har varit mycket flöden in i Europa med argumenten kring lägre räntor, stora fiskala stimulanser i bland annat Tyskland, en större försvarsexponering och låga värderingar, säger Carl-Henrik Söderberg.

Johan Larsson säger att förklaringen till den avkastningsmässiga avvikelsen mellan Sverige och Europa kan spåras till tre sektorer.

– Verkstadssektorn har bidragit negativt och väger tyngre i Sverige, nästan dubbelt så stor indexvikt. Även finanssektorn lämnar ett negativt bidrag, där några indextunga bolag i sektorn dämpat avkastningen jämfört med europeiska index. Hälsovårdssektorn har lämnat ett positivt bidrag. Sektorn har utvecklas svagt men har en lägre vikt i svenska index.

Carl-Henrik Söderberg är inte förvånad över hur Stockholmsbörsen presterar.

– Vi är väldigt beroende av vad som händer i vår omvärld. Det finns många indirekta effekter som spiller över på många av våra bolag. Rörelsen i sig är logisk, sen om USA ska studsa så mycket som det gjort det kan jag tycka är lite väl stretchat. Men jag kan förstå att man ur ett investerarperspektiv ser Norden och Sverige som väldigt känsliga för global konjuktur.

Enligt honom vågar investerare inte vara lika positiv kring svenska börsen, eftersom mycket är cykliskt och exportorienterat.

"Valutamotvind"

Johan Larsson på Nordea pekar samtidigt ut den starka kronan som en bidragande faktor till att Stockholmsbörsen halkar efter Europa och USA.

– Vi har haft en väldigt kraftig valutarörelse på kort tid. Efter att valutamedvinden har gynnat svenska investerare och svenska börsbolag under lång tid, så har valutamedvinden har blivit en valutamotvind i stället.

– Av den negativa estimatrevideringen som vi såg tidigare går åtminstone hälften sannolikt att förklaras av den starka kronan.