Fysikpris för kvanttekniken – marknaden väntas nå 100 miljarder dollar
Årets Nobelpris i fysik går till amerikanerna John Clarke, Michel H Devoret och John M Martinis för deras upptäckter inom kvantmekaniken. De har visat att kvantfysikens lagar inte bara gäller för universums minsta beståndsdelar utan det kan påverka även större system, som supraledande kretsar.
Forskningen har lagt grunden för utvecklingen av kvantteknik såsom kvantdatorer, kvantkryptografi för säker kommunikation och extremt känsliga kvantsensorer.
Kvantdatorn förväntas kunna göra vissa beräkningar som idag skulle ta konventionella datorer tusentals år. Det ses som nästa stora genombrott inom teknikutvecklingen och investeringarna ökar kraftigt. De närmaste tio åren räknar man med att kvantteknikmarknaden kan nå ett marknadsvärde på runt 100 miljarder dollar.
Kvantkapplöpningen är i gång och de som lyckas ta fram en välfungerande kvantdator kommer inte bara kunna åtnjuta ett ekonomiskt värdefullt patent utan vinna stora infrastrukturella och säkerhetspolitiska fördelar. Detta race kan troligtvis komma att jämföras med dagens "chipkrig".
Kan splittra världshandeln
För att säkra kontrollen överdenna strategiskt viktiga teknik väntas stormakterna vilja minska sitt ömsesidiga beroende. Det kan leda till att de bygger egna leveranskedjor för kvantdatorernas komponenter, vilket riskerar att eskalera den redan pågående splittringen av världsekonomin, enligt en analys från EFN:s Katrine Kielos.
Se Katrine Kielos analys av Nobelprisens ekonomiska implikationer här.