Går det att lita på guldraketen?

Guldpriset har rusat under 2025 och nått flera viktiga milstolpar, allra senast den magiska gränsen på 4 000 dollar per uns. En gräns som kan signalera en bubbla – det vill säga en slags tröskel som både kan öka trycket på vinsthemtagningar och viljan för fler att gå in.

– Jag hatar ordet ”bubbla”, men det känns som att det är det vi befinner oss i, säger Rhona O’Connell, chef för marknadsanalys på finansbolaget Stone X.

Guldpriset har visserligen rekylerat ned från toppnivåerna under de senaste dagarna, men analytiker är överens om att årets uppgång sticker ut på flera sätt.

Dels lyfter riskaptiten och guldet samtidigt, vilket är ovanligt. Dels handlar en stor del om president Donald Trumps tillträde i Vita huset.

– De typiska drivkrafterna som inflation och räntor har blivit mindre betydelsefulla jämfört med spekulativ efterfrågan som drivs av geopolitisk osäkerhet, handels­tullar och oro kring den amerikanska centralbankens trovärdighet, säger Rhona O’Connell.

Amerikanska statsobligationer och dollar byts ut mot guld när den nya administrationen står inför att balansera en växande statsskuld med en expansiv och vad som enligt ekonomer riskerar att bli en inflationsdrivande politik – kombinerat med politiska påtryckningar på centralbanken Federal Reserve.

– Det leder tillbaka till den osäkerhet som omger Donald Trumps politik.

Dollarn, som tidigare varit ohotad etta bland trygga tillgångar i tider av oro, har stadigt minskat i värde sedan valet i fjol. Sedan årsskiftet har dollarn mätt mot en korg av sex valutor, minskat med nära 10 procent i den största nedgången på över 50 år. Samtidigt har guldpriserna ökat med drygt 40 procent under samma period. 

Fenomenet kallas ”debasement trade”, där ”debasement” står för urholkning av en fiatvaluta, ett begrepp som myntades av JP Morgan i samband med president­valet förra hösten. Banken flaggade då för att republikanernas expansiva politik skulle försvaga dollarn och värdet på amerikanska tillgångar, till fördel för hårda tillgångar såsom guld och krypto. 

Men det riktiga trendbrottet startade 2022, när Ryssland började bygga reserver för att skydda sig från västerländs­ka sanktioner, säger Bjarne Schieldrop på SEB.

– Det var starten på en ny dynamik i guldmarknaden. Och det har spridit sig mer och mer, allt fler icke-västerländska centralbanker köper guld, men även Polen. Guldet har gått ganska stabilt sedan dess och därefter fått en riktig skjuts sedan Donald Trump kom till makten. 

Mellan juni 2020 och juni 2024 steg guldpriserna med runt 20 procent. Sedan dess har prisökningarna fortsatt, men i en allt snabbare takt. I januari 2024 handlades guldet för strax över 2 100 dollar, att ställa mot årets rally där det gått från nära 2 600 till över 4 300 dollar – en uppgång på runt 53 procent – för att sedan falla under 4 000 igen. 

Årets guldrusch urskiljer sig i hastighet men även i att både börser och guldpriser rör sig mot rekordnivåer, det vill säga att investerare söker sig till riskfyllda och trygga tillgångar samtidigt. 

Det spekuleras om att riskaptiten spiller över till allt, inklusive guldet, men även att oron för höga aktievärderingar ger anledning att söka skydd. 

Samma mönster har bara noterats en gång förut, i början på 70-talet när USA:s president Richard Nixon satte punkt för Bretton Woods-systemet, som upprättats för 44 medlemsländer, vars valutor var knutna till dollarn som i sin tur var kopplad till guldet till ett fast pris. 

När guldet frikopplades från dollarn och började handlas fritt på marknaden ökade guldpriserna kraftigt. Inflationen var hög, samtidigt som en expansiv penningpolitik ökade optimismen på marknaden och det fanns en oro kring det nya systemet. 

Det ledde till en peak i guldpriset 1980 kring hög inflation och oljepriser, varpå stramare penningpolitik bidrog till lägre priser som höll i sig i ett par decennier fram till 2007. 

"Kommer finnas med oss under lång tid"

Från och med början av 2000-talet noteras återkommande uppsving i guldet som följd av kriser, geopolitisk oro, hög inflation och en svagare dollar. På omvänt vis har priserna på guld fallit som följd av vinsthemtagningar, en starkare dollar och högre räntor.

Rhona O’Connell intygar att flera geopolitiska spänningar även spelar in i nuvarande prisrally, såsom de mellan Kina och Taiwan och i Mellanöstern, men även en oro för bankerna, och hon hänvisar till att bankkollapserna i Silicon Valley Bank 2023 ännu inte är överspelade.

Hon pekar på Fedchefen Jerome Powells vittnesmål inför kongressen när en av senatorerna sade: ”Jag vet att du och jag har pratat om det här privat många gånger, men jag skulle vilja fråga dig offentligt hur du ser på stressen i banksystemet.” 

– Han var helt öppen och sade att den kommer att finnas med oss under lång tid. 

Även Internationella valutafonden (IMF) varnar i en rapport publicerad i oktober för att banker lagt ut skulder motsvarande 9 procent av låneportföljen på privata kreditföretag, som inte är lika reglerade som banksystemet.  

Blickar vi framåt så tror majoriteten av bankerna också på fortsatt stigande guldpriser, men värt att notera är att en tilltagande andel bedömare även börjat varna för kraftiga ras. Som exempel tror Bank of America på en krasch på 35–40 procent likt den korrigering som skedde mellan 2011 och 2013. 

Rhona O’Connell säger att guldet kan följa börsen även om den vänder ned, men ändå hålla sig hyfsat motståndskraftig och nämner covidpandemin 2020 som exempel.

– Det tog ungefär ungefär nio tio månader för silver och platina att återhämta sig. De flesta basmetaller tog omkring sju eller åtta månader. S&P tog mer än ett år. Guldet tog igen sina förluster inom sex veckor, så det var det mest motståndskraftiga av dem alla.  

Financial Times-kolumnisten Ruchir Sharma ifrågasätter om guldpriset fortfarande är ett uttryck för marknadsoro och skriver: ”Jag har länge varit positiv till att investera i guld ... nu oroar jag mig över att det inte finns någon positiv berättelse som inte kan förstöras av för mycket pengar”.

Han hänvisar till att guldköp via ETF:er stigit med 900 procent under året till att utgöra en femtedel av den totala marknaden. 

– Större delen av guldhandeln är spekulativ i den bemärkelsen att det inte härleder till faktisk produktion, vilket är ett tecken på att det nu är främst skydd mot risk som får guldpriserna att stiga, säger Rhona O’Connell, som granskar omsättningen på guldmarknaden varje månad.

Enligt henne ligger omsättningen på spotmarknaden för guld på omkring 70 och 80 gånger den årliga gruvproduktionen. 

– Det är självklart betydande att centralbanker tar ut omkring 1 000 ton per år från marknaden. Men när man jämför det med hur mycket guld som flödar genom systemet varje dag, så drivs nästan all omsättning av geopolitiska, finansiella och ekonomiska faktorer. 

Chefsekonomen: Värderingen är "djupt irrationell"

Är guldet en trygg hamn? 

– Inte nödvändigtvis, säger Willem Buiter, före detta chefsekonom på Citigroup, som menar att argumentet för guld som en trygg hamn egentligen bara bygger på tron att historien återupprepar sig, inte guldets värde.

Även om han förstår varför priserna stiger säger han att guldet som en investering i grunden är irrationellt.

– Guld är inte mer användbart som betalningsmedel än tegelstenar eller stenar var för några hundra år sedan. Det finns något djupt irrationellt i värderingen av guld. Det är ingen tillgång med något betydande inneboende värde, varken som konsumtions­vara eller som produktionsvara.  

Laura Cooper, global investeringsstrateg på investmentbolaget Nuveen, tror dock att uppgången är här för att stanna, om än att det kan studsa lite upp och ned. 

– Med tanke på omfattningen av uppgången vi har sett hittills i år finns det troligen utrymme för en viss kortsiktig korrigering, eftersom vi ser motståndskraft i den amerikanska ekonomin.

– En viss grad av spekulation har legat till grund för priset. Men mycket drivs ändå av centralbanker som tenderar att vara ganska stabila och robusta. Och det är mer av ett långsiktigt tema. Vi kommer inte att se att de plötsligt drar sig tillbaka även om vi ser försäljningar på retailsidan.

Flera storbanker räknar fortsatt med att guldpriserna efter kortsiktiga korrigeringar närmar sig 5 000 dollar runt 2026, däribland Bank of America, Goldman Sachs och HSBC.