Gisslandrama på marknaden – yenkris hotar USA:s räntor

Yenens kräftgång har lett till att Japan nu behöver dollar för att stödköpa den egna valutan. Det finns gott om krut, eftersom Japan är världens största innehavare av amerikanska statsobligationer. USA behöver samtidigt hålla amerikanska obligationsmarknaden i schack, inte minst i väntan på mellanårsvalet. Om världens största innehavare skulle dumpa stora delar av innehavet skulle räntor som redan har nått en obekvämt hög nivå kunna rusa.

Förutsättningarna i valutadramat är givna, och den första akten spelades upp redan i januari, då USA signalerade att en intervention i form av stödköp där yen köps för dollar skulle kunna komma på tal för att stötta växelkursen. Några månader senare intervenerade Japan självt i stor skala. Inget av dessa ingrepp var dock tillräckligt.

I tredje akten, som utspelade sig i slutet av juli, deltog Vita huset i en yen-intervention.

Washington agerade genom att dels köpa yen för att pressa upp växelkursen via annan valuta än dollar. På ett något okonventionellt manér finansierades yen-stödköp istället med euro, vilket skyddar den amerikanska räntemarknaden från chockvågor.

Unik operation – men otillräcklig

Dessutom skedde ett mer direkt ingrepp via Federal Reserves så kallade Fima-facilitet, som gör det möjligt för utländska centralbanker att deponera amerikanska statsobligationer som säkerhet hos Fed i utbyte mot dollar. Pantsättningen av statspapper innebär att de inte behöver säljas på den öppna marknaden, vilket också skyddar amerikanerna från räntechock.

Denna unika och innovativa yenoperation visar sig nu inte heller ha varit tillräcklig.

Ungefär hälften av den yen-förstärkning som noterades efter den uppmärksammade valutainterventionen är utraderad. Gapet mellan japanska och amerikanska räntor, som medför att lån fortfarande är klart billigare i Japan än i USA och att den så kallade “carry trade”-funktionen fortfarande håller, är fortsatt stort och pressar tillbaka yenen nedåt.

Den japanska tioåringen ligger kring 2,8 procent – nästan två procentenheter lägre än den amerikanska motsvarigheten.

Dessutom har det volatila oljepriset medfört att det svårt energiimportberoende Japan fått ytterligare en makrokraft emot sig, då olja betalas i dollar.

Smärtgränsen nära igen

Från marknaden noteras allt fler inlagor om att Bank of Japan behöver strama åt penningpolitiken för att interventionerna ska få bestående effekt och påverka växelkursutvecklingen strukturellt. Centralbanken tycks bädda för detta. Nästa räntebesked ges i september, men nya anföranden från ledamöter som inför detta kan signalera att en höjning är på väg har meddelats under de senaste dagarna.

“Interventionen lyckades återställa marknadspsykologin och visade prov på en ovanligt stark grad av samordning mellan USA:s och Japans ekonomiska politik. Vad den däremot ännu inte har gjort är att undanröja den räntefördel som stödjer dollarn”, sade State Street Global Advisors ränte- och valutastrateg, Masahiko Loo, till CNBC på tisdagen.

Yenen har tappat från 155-nivån till 159 mot dollarn efter interventionen. 160-nivån, som blivit en smärtgräns både psykologiskt och tekniskt för interventioner, närmar sig. Det är inte osannolikt att det blir en ny aktion i närtid, menar Masahiko Loo.

“Jag utesluter inte det, särskilt inte om det blir en snabb eller tumultartad rörelse. Det kan köpa tid men det är ingen lösning. Bank of Japan kommer få göra grovjobbet, och då genom att man höjer räntan redan i september”, sade han.