Gröna svanar visar oss vägen

Hösten är här. Fåglarna dröjer sig kvar, men börjar så smått förbereda sig för flytten söderut. I vår trädgård gör rådjuren sitt bästa för att mumsa i sig buskarna vi planterade i juli. Luften är mättad av förändring. Och så – nere vid strandkanten – dyker den plötsligt upp: en grön svan. Den burrar upp sig, nästan som för att visa att den är redo för det som kommer. Eller, ser jag i syne?

Nej, gröna svanar finns inte i bokstavlig mening. Så klart. Men i den värld där idéer och innovation formar framtiden har begreppet fått nytt liv.

Vi har lärt oss om svarta svanar från Nassim Nicholas Taleb – professorn, författaren och före detta Wall Streettradern. En svart svan är en oväntad och omvälvande händelse som förändrar världen – ofta till det sämre. Finanskriser. Terrorattacker. Krig. Händelser vi inte kunde förutse, men som i efterhand känns oundvikliga. Namnet kommer från en gammal europeisk föreställning om att alla svanar är vita – ända tills européerna anlände till Australien och fick syn på svarta svanar. Då förändrades hela förståelsen i ett ögonblick.

Och de gröna svanarna? Jo – de är entreprenören och planetkämpen John Elkingtons motsvarighet. Men de är inte djur som för med sig problem, utan banbrytande innovationer och systemskiften som inte bara löser våra mest akuta problem, utan leder oss mot en mer hållbar framtid. Precis som sina mörka kusiner dyker de ofta upp oväntat – men med hopp i stället för förödelse.

Länge har Sverige kunnat stoltsera med våra framgångar inom tech. Stockholm har rankats som nummer två efter Silicon Valley när det gäller att kläcka ur sig flest enhörningsföretag per capita – snabbväxande startupbolag som nått miljardvärdering. Men i den nya teknologiska vågen, med AI som främsta drivkraft, har vi halkat efter. Fram till nu.

För något håller på att hända, och tecken på det märks på olika fronter. Utländska investerare har återigen börjat boka resor hit, nyfikna på vad som bubblar under ytan. Svenska AI-bolag dyker upp på framsidorna av internationella magasin. Det talas om ett ”Silicon Valhalla” och AI-hackaton haglar tätt. Ett momentum har börjat ta form – och det känns i hela ekosystemet.

Men vad är det för AI-lösningar vi egentligen bygger? Ska vi verkligen slösa vår nyvunna superkraft på ännu ett gäng säljbottar eller generiska produktivitetsverktyg – när världen ropar efter svar på sina största frågor?

Hittills har AI mest använts för det ”enkla”: produktivitet, optimering och automatisering. Men det var bara uppvärmningen. Den verkliga potentialen ligger i att rikta teknologin mot de största frågorna – planetens framtid och samhällets hållbarhet.

Och jag tror att det är här som Sverige har sin verkliga chans. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med USA eller Kina när det gäller att bygga de allra vassaste grundmodellerna. Vi behöver hitta vår grej. Och det tror jag att vi gör genom att använda den nya tekniska verktygslådan för det som är Sveriges styrka: hållbarhet, hälsa, demokrati och samhällsbyggande. Och på kuppen bygga både väldigt värdefulla bolag och en bättre framtid.

Kanske är det just i det ögonblicket, när vi vågar bygga för det som verkligen betyder något, som horisonten reser sig på nytt.

Likt en svan i gryningsljuset – stilla, oväntad, men omöjlig att missa.