Grönlänningarnas svåra val på tisdag

När EFN Ekonomikanalen är i Nuuk och träffar Maria Ackrén, professor i statsvetenskap vid Grönlands universitet, är hon på gott humör. Hon är expert på frågor om självstyrande områden, valet ligger nära i tid och Grönlands utsikter som land återfinns högt på den internationella politikens dagordning. Nationen står inför stora förändringar, hur stora är frågan.

– Det blir en del gruvor, men inte så mycket. Det finns ett starkt stöd för investeringar hos befolkningen. Turismen kommer att öka i och med vår nya flygplats, det blir fler kryssningsfartyg, säger Maria Ackrén och fortsätter:

– Jag tror att man kommer att förhandla fram någon sorts fri association med Danmark. Ekonomin i stort, försvaret och kronan kommer fortfarande att vara gemensamma. Grönland får en egen plats i FN. Någon deal med USA tror jag inte på, det finns inget folkligt intresse för det.

Debatten har kokat under decennier

Debatten om självständighet från Danmark har kokat under decennier och sekel, nu har den sittande regeringen aviserat ett en folkomröstning kan vara nära förestående. Dessutom är sådant som nya sjövägar och gruvmöjligheter – som möjliggjorts av ett varmare Arktis – superaktuellt. Över allt tornar Donald Trumps vilja upp sig. Kommer han att göra allvar av sina uttalanden om att inlemma Grönland i supermaktens sfär?

– Eventuella avtal med USA beror på hur grönlänningarna röstar. Mitt tips är att Inuit Ataqatigiit som har makten får ett starkt stöd. Socialdemokraterna är splittrade, men Kuno Fencker och Aki-Matilda Høegh-Dam (Båda Naleraq, som driver en utpräglad självständighetspolitik, reds. anm) får sannolikt mycket stöd säger Maria Ackrén och fortsätter: 

– Jag kom hit för 14 år sedan och trivs generellt bra. Men jag ska inte sticka under stol med att det är extra kul att vara statsvetare på Grönland i dag, speciellt för mig som sysslat mycket med frågan om självstyrande områden. Valet är avgörande för utvecklingen, allt hänger på beskedet från invånarna och politikerna.

Maria Ackrén återkommer till Trumps planer. Enligt en färsk opinionsundersökning, beställd av tidningarna Berlinske och Sermitsiaq, är 85 procent av invånarna mot att Grönland blir en del av USA. 6 procent stödjer en sådan utveckling och 9 procent är osäkra. Tidigare undersökningar har dock indikerat ett betydligt starkare stöd för ett USA-övertagande.

Finns en bitterhet

Samtidigt existerar det stora och betydelsefulla kontaktytor mellan människor i Nordamerika och de som bor på världens största ö.

– Det finns ett kulturellt samarbete mellan inuiter i Grönland och Alaska. Språken är liknande och geografiskt är man nära varandra. Men det råder en stor misstänksamhet kopplad till hur USA har behandlat sin ursprungsbefolkning historiskt.

Å andra sidan, påpekar hon, finns det en grundmurad bitterhet mot den danska centralmakten.

– Danmark har i mycket betett sig som en typisk kolonialmakt som utnyttjar sin besittning. Danska arbetare byggde samhället och grönlänningarna blev tjänstefolk. USA har dessutom sedan länge en stark militär närvaro.

På vad som fortfarande oftast kallas Thulebasen fanns som mest 10 000 amerikanska soldater. En framskjuten språngbräda för USA:s strategiska bombflyg i form av kärnvapenbestyckade B52 som kunde nå Moskva under en tid då interkontinentala robotar ännu inte garanterade ömsesidig utplåning. Platsen är fortfarande av militär betydelse genom sina radaranläggningar som tidigt kan detektera inkommande missiler och ge USA:s militär och administration några extra värdefulla minuter för beslut.

"USA vill fortsätta att projicera sin makt"

Numera är det riktiga namnet Pituffik Space Base. Namnbytet skedde som ett sent erkännande till inuitbefolkningen, som fördrevs då basen anlades under tidigt 1950-tal. Det är heller inte längre flygvapnet som har rådighet över anläggningen, utan US Space Force – rymdstyrkan som bildades på initiativ av president Trump under hans första period i Vita huset.

– USA vill fortsätta att projicera sin makt i området och ha kontroll över luftrummet. Smältande isar och nordvästpassagens ökade betydelse spelar in liksom jakten på mineraler, metaller och olja. 

– En tanke är att man redan bestämt att USA får Grönland medan Ukraina blir ryskt, men så långt tror jag inte att det går. Kina, som har investerat stort och satsat på omfattande projekt, finns också med. Men kineserna har inte nått de resultat som man hoppats på, infrastrukturen är ett jätteproblem.

Vid flera tidigare tillfällen har USA uttryckt en vilja att köpa Grönland, exempelvis 1946 då president Truman erbjöd Danmark 100 miljoner dollar i guld och 1867 när den amerikanska statsledningen funderade på att köpa både Grönland och Island.

Och Danmark har i sin tur i relativ närtid avyttrat landområden – till amerikanerna:

– I samband med första världskriget sålde man bland annat Danmarks västindiska öar i Karibien till USA, säger Maria Ackrén.

Läs mer om Grönland i vårt reportage i nya veckomagasinet Finansmagasinet.