Gruvorna får snabbspår av EU: ”Finns frågetecken”
Gruvbolag rasar på börsen och LKAB får snabbspår i EU. Det står klart efter att kommissionen listat 47 projekt som prioriteras i att ta vara på Europas kritiska råvaror till elektrifieringen.
– Vi är väldigt glada att EU äntligen kommer till skott, säger Maria Sunér, vd på Svemin.
Flera mindre gruvbolag rasar kraftigt på börsen efter att deras ansökningar om EU-stöd nekats. Fem svenska projekt kvalade dock in, däribland LKAB:s och Talgas.
Listan på 47 projekt som utsetts till strategiskt viktiga, innebär bland annat kortare tillståndsprocesser, mindre byråkrati och mer stöd i att söka finansiering.
För gruvprojekt ska tillståndsprocessen som längst ta 2 år och 3 månader. För övriga projekt gäller 15 månader. En skillnad från tidigare mellan 5 och 10 år.
Men det kvarstår en balans med övriga EU-lagar och de på nationell nivå, vad gäller till exempel miljörätt och lokala intressen, säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin.
– Det ska ge en effektivitet i processerna för hur beslut ska fattas. De här projekten måste givetvis leva upp till de lagstiftningskrav som vi har i Sverige och på EU-nivå. Det är så att säga samma miljökrav för de här projekten som det är för alla andra projekt i Sverige. Eller verksamheter.
– Det är fortfarande en del frågetecken kring exakt hur det här ska fungera. De här tidsgränserna har ju inte på något sätt testats ännu.
LKAB och Talga prioriteras
I Sverige valdes fem projekt till listan. LKAB:s projekt för utvinning av sällsynta jordartsmetaller, Talgas grafikgruva i Vittangi och Northvolts återvinningsprojekt Northcycle.
LKAB:s så kallade Reemap-projekt står på tre ben: utvinning i Malmberget och i Kiruna, samt bearbetning av råvaror i Luleå.
Maria Sunér hade dock hoppats på att se fler svenska projekt på listan – även de som inte är lika långt gångna.
– Jag tror att det handlar mycket om tidsperspektivet. De projekt man har valt ut ser man som mer mogna än andra projekt. Jag tror också det är en lärkurva i hur man gör de här ansökningarna, vilket underlagsmaterial man ska ha framme och så vidare.
Europas steg mot självförsörjande
Totalt 47 av 140 ansökande projekt har valts av EU-kommissionen som en del av förordningen Critical Raw Materials. Förordningen, som trädde i kraft den 23 maj 2024, syftar till att stärka Europas utvinning av kritiska mineraler och metaller gentemot Kina i takt med ett eskalerande säkerhetsläge.
Det handlar om att säkra tillgången på 34 olika kritiska råvaror som litium, kobolt och flera sällsynta jordartsmetaller som krävs i produktionen av batterier och solpaneler med mera.
Det här var det första urvalet av strategiska projekt och nästa ansökningsperiod planeras till slutet av sommaren. Kommissionen har även tagit emot ansökningar från tredjeländer men endast europeiska projekt kvalade in. Enligt kommissionen väntas beslut om att bredda urvalet i ett senare stadie.
– Vår förhoppning är att EU ska blicka längre fram i tiden. Så att även fler projekt som kanske ligger längre från drifttagande kan vara aktuella. Det är kanske de projekt som egentligen behöver mest stöttning, de som inte har kommit lika långt. Framförallt när det gäller gruvbrytning.
