Handelsbanken: ECB höjer räntan i december
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
Det skriver banken i ett marknadsbrev.
KPI-inflationen steg till 3,8 procent i september från 3,2 procent i augusti, samtidigt som kärninflationen steg till 2,5 från 2,4 procent.
Framöver är utvecklingen för energipriserna och hur de slår igenom på de bredare prisnivåerna fortfarande den viktigaste faktorn.
Energins terminspriser signalerar fortsatt en nedgång framöver, men de nuvarande nivåerna är höga och väntas förbli förhöjda långt in på nästa år. Brentoljan har handlats över 100 dollar per fat under större delen av september, klart över priset före kriget på omkring 65 dollar. Decemberkontraktet 2026 handlas nu betydligt högre än när priset på den närmaste terminen nådde sin topp i slutet av mars och april, vilket understryker att priserna har legat högre under betydligt längre tid än väntat.
Dessutom förstärks effekten på oljeprodukter som når slutkonsumenterna för närvarande av stora prisskillnader mellan råolja och raffinerade produkter. De låga lagren av naturgas i Europa är en annan betydande och växande oro när vintern närmar sig.
Hög inflation långt in på nästa år
"Sammantaget räknar vi nu med att de förhöjda energipriserna kommer att hålla den totala inflationen hög långt in på nästa år, på eller strax över 3,5 procent fram till februari, innan inflationen endast gradvis avtar under året. Detta gäller trots att vi antar mindre spridningseffekter än ECB, särskilt för varor, vilket i sin tur speglar den svagare ekonomiska aktiviteten i vår prognos", skriver Handelsbanken.
Med denna inflation och dagens energiterminspriser finns det skäl att oroa sig för indirekta effekter och andrahandseffekter, även om sådana ännu inte syns. Osäkerheten är fortsatt betydande.
"Mot denna bakgrund ändrar vi vår prognos för ECB: i stället för att räkna med att räntan lämnas oförändrad på 2,50 procent väntar vi oss nu att ECB höjer räntan till 2,75 procent i december. Det är vårt huvudscenario", skriver de.
Samtidigt håller de fast vid bedömningen, som även ECB-chefen Christine Lagarde gett uttryck för, att ekonomin sannolikt inte kommer att undgå konsekvenser. Den nuvarande motståndskraften bör inte tolkas som ett tecken på att målkonflikten i penningpolitiken har försvunnit.
Företagens möjligheter att föra vidare högre kostnader till kunderna kommer att minska.
"Mot denna bakgrund framstår marknadens prissättning, som indikerar ytterligare två räntehöjningar nästa år, som alltför aggressiv", skriver banken.