Här syns ekonomiska krisen: ”Misär att se”

– Googlar du på Kopparberg får du bara upp skit.

Kvinnan på parkeringen utanför Ica vill inte ställa upp på någon intervju och vill absolut inte bli fotograferad. Hon tycker det är tråkigt att Kopparberg alltid får samma stämpel, samtidigt som hon ändå förstår varför.

Tätorten Kopparberg ligger i Ljusnarsbergs kommun. En kommun som finns bland toppen i listorna över skuldsatta, arbetslöshet och låga inkomstnivåer.

En annan kvinna som går in för att handla har samma uppfattning, men ger också en ytterligare förklaring:

– Har ni varit i Ställdalen?

Nya rekordsiffror

Tidigare i år publicerade Kronofogden sin nya halvårsstatistik. Den omfattar hur antalet ansökningar om betalningsförelägganden har utvecklats under det första halvåret. Statistiken visar antalet drabbade, antalet mål och hur stora skuldbeloppen är.

Siffrorna för 2024 är de högsta hittills sett till den statistik som finns tillgänglig. Nästan 300 000 svenskar har hamnat hos Kronofogden på ett halvår. Det handlar om nästan 700 000 olika mål på sammanlagt 18 och en halv miljard kronor.

Under förra helåret växte skuldberget i Sverige med över 17 miljarder kronor och siffrorna för 2024 hittills tyder på att den utvecklingen kommer fortgå.

Det är en dyster statistik, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

– De här siffrorna visar tydligt att vi är i en ekonomisk kris. Vi har inte sett ett sådant här inflöde hos oss sedan 90-talet.

Myndigheten har också sett att en ny grupp hamnat hos dem.

– De som drabbas mest och först är de personer som lever i en socioekonomisk utsatthet. Men nu ser vi även att personer som har det bra ställt, med dubbla inkomster i hushållet, hamnar oss hos. Personer som är högt belånade.

Svenskarna har fått kämpa med sin privatekonomi de senaste åren, sedan lågkonjunkturen, räntesmällarna och krigskonsekvenserna försatte samhället i obalans. Matpriser, elpriser och andra utgifter ökade kraftigt på kort tid.

Men det finns en förklaring till varför denna utveckling märks hos Kronofogden så tydligt först nu.

Förfallna fastigheter

Hundra tomma lägenheter, i ett stort öde lägenhetshus, reser sig mot himlen. På vägen in mot Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun möts man direkt av synen. Helt fallfärdiga hus med sönderslagna rutor och trasiga dörrar.

På parkeringarna står övergivna, sönderslagna bilar. Vid en silvrig bil ligger ett utslängt kylskåp. Ett stenkast från parkeringen rasar det gamla hotellet ihop. Samma historia där.

Området påminner om en spökstad och inget händer med husen som för varje dag, timma och minut rasar ihop. Husen är nu bara minnen från när Ställdalen glänste.

I samband med flyktingkrisen blev fastigheterna asylboenden. Men förhållandena som flyktingarna bodde i var djupt kritiserade. I oktober 2017 kom beskedet att asylboendena skulle tömmas. För fjärde gången på ett fåtal månader hade elen stängts av och Migrationsverket fick nog.

Därefter blev husen kända för social dumpning.

Kommuner som sticker ut

Flera av kommunerna som är bland toppen av Kronofogdens siffror ligger i Bergslagen, en del av Mellansverige som omfattar delar av Västmanland, Örebro län, Värmland och Dalarna. Området kännetecknas för sin gruvdrift och metallindustri. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är populära partier bland invånarna.

Kommuner som sticker ut i Kronofogdens nya skuldstatistik är bland annat Norberg, Ljusnarsberg (där Ställdalen ligger), Storfors, Hällefors och Skinnskatteberg. En resa från Storfors i väst till Skinnskatteberg i öst tar det ungefär två timmar.

I Skinnskatteberg handlar det om nästan fem procent av invånarna som hamnat hos myndigheten i år, med en snittskuld på nästan 3 000 kronor.

Portkoden är trasig. För vem som helst är det bara att vandra genom entrén. På skylten på väggen syns vilka som bor här och på vilken våning. Men vid flera platser där ett namn ska stå är det i stället tomt.

Huset är bara ett av flera liknande i ett område i centrala Skinnskatteberg. Enligt boende har det varit stökigt här de senaste månaderna. En invånare berättar att polisen slog till mot en av lägenheterna i ett av husen ganska nyss. Han tror det berodde på missbruksproblematik.

I ett av huset, på en av våningarna, har samtliga lägenheter hyresgäster. Alla ringklockorna är olika varandra och det är bara en som fungerar.

Efter flera försök öppnar till slut en man, utan tröja och med en kopp snabbkaffe i ena handen. Andreas Roiha, 43, säger att vi är välkomna in.

Han berättar att han på det stora hela är nöjd med sin lägenhet trots att en granne missbrukar och att han själv har problem "med svartmögel eller något sånt" på väggar och lister.

– Jag bodde på stödboende ett tag. Sen är jag tacksam för att jag fick den här lägenheten, för jag var utan ett tag. Det går bra att bo här fast att man har lite betalningsanmärkningar.

Hans skulder hos Kronofogden är mest gamla studielån, säger han.

– Min ekonomi är inte världens toppen. Det är lätt hänt att det blir så när man har gamla räkningar som går till inkasso och sen blir det ränta.

Han berättar att han varit arbetslös i omgångar under sitt liv och just nu håller han på att arbetstränar. Återbetalningen till Kronofogden får därför gå långsamt.

– Ska jag bo här behöver jag betala in lite åt gången.

Vågar inte gå ut när det är mörkt

I lägenhetshusets källare är de flesta utrymmena tomma. Det luktar våt betong och nästan ingen av lamporna fungerar. Men ur ett av rummen lyser det.

Där står hyresgästen Sara och tvättar. Men hon kan bara använda en av maskinerna. Den andra fungerar inte efter att någon försökte elda på den.

– Hur sjukt? frågar hon sig.

Sara är riktigt besviken på sin hyresvärd och tycker att de, trots påstötningarna, aldrig gör något åt problemen.

– De höjer hyrorna varje år men förändrar inte något.

Samtidigt som hon inte vågar gå utanför sin port när mörkret faller. Enligt henne hyrs det ut lägenheter till "skumma personer" som hon inte litar på.

Forskarens förklaring

Det är inte bara i skuldsatthet som ett flertal kommunerna i Bergslagen hittas bland toppen. Tittar man på SCB:s statistik över låg ekonomisk standard (som också definieras som relativ fattigdom) finns flera högt i listan. I Ljusnarsberg och Hällefors lever över 20 procent i gränsen till fattigdom. Andel i arbete här är att betrakta som låg.

– Det är vanligt att bruksorter hamnar högt upp på sådana här listor, säger Jan O. Jonsson, professor i sociologi vid Stockholms universitet och Oxford university.

Han forskar på fattigdom, utbildningsskillnader och ojämlikhet, och är ledamot av Kungliga vetenskapsakademin.

– Och det är inte bara bruksorter i Bergslagen, utan även i andra delar av landet. Varför det blir så är en olycklig kombination av flera faktorer, säger han vidare.

Det handlar om faktorer som jobb, utbildning och andra socioekonomiska aspekter, poängterar han.

– Först och främst finns det oftast få jobb i dessa orter. Personer med högre utbildning söker sig därifrån, vilket gör att det finns ett problem med utflyttning. De som så att säga stannar kvar eller flyttar dit har i regel lägre utbildning och svårt att få de jobb som finns.

Jan O. Jonsson ser också tydliga kopplingar mellan vilka kommuner som i dag har dessa utmaningar med vilka som tog emot flest asylsökanden i samband med flyktingkrisen 2015.

– Det här var kommuner som redan hade en ansträngd ekonomi som fick ännu större utmaningar i samband med mottagandet. Tomma lägenhetshus och liknande togs i anspråk av seriösa och oseriösa aktörer för att användas som flyktingboenden. Sen när asylboende blev tomma sökte andra personer – som behövde boende – dit.

En kombination av social dumpning och hyresvärdar som inte har några krav – med bristfälliga hus – gör att vissa platser i drabbade kommuner sticker ut.

– Det är tyvärr så det ser ut. Att människor med problem i till exempel Stockholmsområdet flyttar – eller påverkas att flytta – till mindre kommuner, där det ofta inte finns jobb. Det ger både individerna och kommunerna en svår situation och kan i en svag ekonomi bli ett stort problem för hela landet.

Samtidigt visar siffror från SCB, som Finansmagasinet tagit del av, hur de ekonomiska klyftorna i Sverige ökar. Hur de inkomsterna för de rikaste ökar mycket snabbare än för de som är fattigast.

"Misär att titta på"

I ett av garagen står en övergiven bil med Happy homes logotyp på, med skräp på båda sidor av dörrarna. I dag bor inga kvar i de övergivna husen i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun. Flera av dem blev belagda med hyresförbud redan 2021.

Men inget händer med de förfallande fastigheterna och irritationen kring det växer. Frågan – hur kommuner ska hantera övergivna fastigheter – har tagits hela vägen till riksdagen.

Ägaren av skandalhusen är bolaget KiChiSaga Sverige AB – som ägs av Jonathan Bessou. Husen överläts till honom av hans pappas Tino Bessous bolag. En transaktion som Kronofogden dömde ut som ett skenavtal, enligt Dagens ETC. Tino Bessou har själv blivit utpekad som Sveriges värsta värd av tidningen Hem och hyra. Finansmagasinet har sökt både Tino och Jonathan Bessou för att fråga om fastigheterna.

Inga svar går att få. Men kvar runtom spökhuset bor maktlösa grannar kvar.

– Det är en misär att titta på, säger studenten Jonas Pettersson, 27, som på nätterna kan se hur folk bryter sig in i de tomma husen.

Han pluggar till systemvetare i grannkommunen och köpte sitt hus – bara ett hundratal meter från de förfallna fastigheterna – för 450 000 kronor.

– Och inte en krona mer. Det är en stor villa med bergvärme, säger han.

Men han gillar inte att bo granne med de övergivna fastigheterna. Han frågar om vi varit där inne.

– För det ligger massa polispapper på golven. Det var mycket social dumpning där och människor som var med i brottsfall. Alltså grova knarkbrott.

Det jobbigaste med att vara granne med husen nu, säger han, är att det lockar till sig så många nyfikna "turister", som på natten vill dit och upptäcka "spökhuset". Det är i samband med dessa besök som husen vandaliserats.

– Det finns videor på Youtube, där folk åker hit. Även på Tiktok. Det har blivit en grej liksom. Sen händer det att de även vandrar in här på min tomt. De fattar nog inte att det bor någon här.

Brinner för bygden

Arno Wilting, tillsammans med sin fru och två barn, är också granne med fastigheterna. Han berättar att när han flyttade hit fanns det en pizzeria, en butik och det var liv i byn. En tydlig skillnad mot hur det ser ut i dag.

– Vi kan inte prata om framtid här, för vi måste prata om det här först, säger Arno Wilting och förklarar att fastigheterna påverkar Ställdalens invånares mentalitet.

Det är tydligt att han brinner för bygden och önskar att det gick att göra mer för orten som helhet.

– Vi är en kommun som vi vet attraherar människor med lite svårare ekonomi och som har det lite svårare att hitta traditionella jobb, säger han.

I Ljusnarsberg är den genomsnittliga disponibla inkomsten per hushåll lägst i hela Sverige, enligt den senaste tillgängliga statistiken.

– Om vi hade haft ett system som skulle kunna fånga upp dessa människor hade vi kunnat jobba med dem och det skulle kunna ha bli en kraft. Hittar de rätt plats och känner trygghet så kan de mycket och vill mycket. Det är en långsiktig social fråga.

Uppbruten dörr

En bit in i grannkommunen Lindesberg bor Anneli i ett hyreshus som ligger längs vägen i närheten av Guldsmedshyttan. Det är en bit att ta sig härifrån till något form av centrum utan bil. Anneli har inget körkort.

– Jag flyttade hit från Stockholm för längesedan för att det var ett skyddat boende då. Men det är det inte längre, men jag bor kvar ändå. I dag har jag inte längre behov av att bo på ett skyddat boende.

Lindesberg är ingen kommun som sticker ut särskilt i statistiken. Men bryter man ner siffrorna på ännu lägre nivåer klassas det så kallade regionala statistikområdet som hon bor i ha socioekonomiska utmaningar.

– Det är lätt att få ett hyreskontrakt i det här huset och ja, jag vet att det har pågått social dumpning här. Det ser ut som skit och det ingår ingen städning i trapphuset direkt. Jag funderar på att ta det vidare, säger hon.

Anneli är själv skuldsatt hos Kronofogden och nyligen ansökt om skuldsanering. Även en granne i huset berättar att hon också är skuldsatt efter att ha tagit privatlån.

Annelis dörr in till lägenheten rasar ihop. Det syns tydligt att den blivit uppbruten.

– Polisen bröt upp den. Kvinnan som bodde här innan dog, säger hon.

Ökat med nästan fyra miljarder kronor

De nya ansökningarna om betalningsförelägganden som hamnat hos Kronofogden under 2024 uppgår till 18,4 miljarder kronor. Uppemot fyra miljarder mer än första halvåret 2023 och sju och en halv mer än motsvarande tidsperiod 2022.

Det finns en förklaring till varför Kronofogdens siffror för 2024 sticker ut, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

– Eftersläpningarna är stora. Det kan ta tid att hamna hos Kronofogden. Även om det börjas ses ett ljus i tunneln nu med räntesänkningar tar det ett tag innan det syns hos oss.

Davor Vuleta säger att ökningarna i det totala skuldbeloppet i Sverige inte har varit så intensiva sedan 1990-talet.

– Mycket har hänt i Sverige. Vi genomled en pandemi och sedan kom räntehöjningarna. Innan dess hade vi låga räntor, till och med minusräntor, och vi är väldigt belånade. Då jämfört med nu så räcker inte pengarna till i slutet av månaden.

I Sverige totalt lever över 13 procent i så kallad relativ fattigdom. Men för framför allt ensamstående med barn är siffran mycket högre. Hur problemet ska bekämpas har tagits upp i riksdagen, där finansministern Elisabeth Svantesson (M) gett sina svar.

– Eftersom ekonomiska orostider ofta slår hårt mot de som har minst ekonomiska marginaler har det varit ett prioriterat område för regeringen att bekämpa inflationen och stötta hushåll och välfärd, sa hon i talarstolen under debatten och poängterade att hushåll med svag ekonomi har blivit kompenserade.

– På längre sikt är det bästa sättet att minska risken för fattigdom att få fler i arbete. För att stärka arbetslinjen genomför regeringen ett antal åtgärder som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, sa hon vidare.

Forskaren Jan O. Jonsson pekar på vikten med en starkt dynamisk ekonomi i kombination med en väl fungerande välfärdsstat för att stävja fattigdomen.

– De ekonomiskt mest utsatta grupperna är invandrare och ensamföräldrar, och utmaningen är att få dem i arbete när det inte går ha ett robust bidragssystem.

För de som blivit skuldsatta, särskilt för de som lever i en socioekonomisk utsatthet, kan det ta lång tid att komma komma tillbaka, enligt Davor Vuleta på Kronofogden.

– Vår forskning visar tydligt att faktorer som utbildningsnivå, inkomst och arbetslöshet är direkt kopplat till vilka som har större risk att hamna hos oss. De med lägst marginaler får det tuffast och det vi ser nu att den gruppen i större del är våra äldre, alltså fattiga pensionärer.

Kronofogdens prognos säger att skuldberget under 2024 kommer nå sitt max och vända ner långsamt nästa år. Men det kan ta flera år tills att skuldnivåerna återgår till hur det såg ut innan 2021, säger Davor Vuleta.

– Men om vi får ännu ett krig i närområdet, ny pandemi eller annat stort då kan det vända snabbt igen.

Storfors är den kommun som har störst andel invånare som fått betalningsföreläggande under 2024. Över sju procent har fått ett brev från Kronofogden under det första halvåret.

Den lilla värmländska kommunen – som varit Socialdemokratiskt styrd sedan kommunbildningen 1972 – har strax under 4 000 invånare.

Högst upp i ett hyreshus i centrala Storfors bor Eline Lars-Ingemar, 82. Den tidigare Stockholmaren hamnade här i samband med pandemin. Som utlandssvensk kunde han inte återvända när gränserna stängde och blev kvar, utan tillgångar, på Stockholms gator.

– Jag hamnade på stödboende. Sedan hittade jag inget nytt i Stockholm på grund av att det är för dyrt. Därför flyttade jag hit, till Storfors.

Han berättar själv hur han har skulder hos Kronofogden på 750 000 kronor. En skuld som framför allt växte när han magasinerade sitt bohag och inte kunde betala räkningarna.

– Som fattig konstnär är det svårt att betala tillbaka, säger han.