Henrik Mitelman: Faller Frankrike faller fler

NICE. Finns det egentligen något land i världen med bättre förutsättningar än Frankrike? Landet har verkligen allt, vilket de stora turistströmmarna vittnar om. Men det finns mer, även rent ekonomiskt. Några av världens största och finaste företag finns här:

LVMH ligger i toppen med ett börsvärde på cirka 240 miljarder euro. Hermès, en annan lyxproducent, följer tätt efter med ungefär 220 miljarder euro. L’Oréal, giganten inom kosmetik och hälsovård, är värderat till runt 210 miljarder euro. Därefter följer Schneider Electric, TotalEnergies och försvarsgiganten Safran - alla på cirka 120 miljarder. Detta är alltså gigantiska företag. 

Skumpa, lyx, prestige, el och en del flyg och försvar är den franska framgångsmelodin.

Samtidigt är landet lätt dysfunktionellt utanför det privata näringslivet, framför allt beroende på politiken och de fackliga organisationernas enorma inflytande. Det har funnits vissa ambitioner att balansera statsbudgeten, men det har bara skett en gång under de senaste 100 åren. Därför har statsskulden i relation till BNP lyft från omkring 20 procent för 50 år sedan till dagens dryga 110 procent (Sverige ligger strax över 30 procent). Det är en häpnadsväckande utveckling. Dessvärre har det inte kostat särskilt mycket för Frankrike att bete sig på detta sätt. Räntor är och har varit låga. En rejäl katalysator för förändring har därför saknats. År efter år har landet kunnat leva över sina tillgångar.

Det statsfinansiella moraset har gått hand i hand med annan galenskap, som det ofta gör. De fackliga organisationerna har en stark ställning och agerar på sätt som skulle vara fjärran i Sverige. Strejker är frekventa och helt absurda pensionsvillkor är vanliga. Häromåret var det någon som ville ändra pensionsåldern för de tåganställda (motsvarande SJ) från drygt 50 år till ett par år mer. Det resulterade i världens strejk av de förtryckta arbetarna. Samtidigt är livslängden en av de högsta i världen, trots allt vin och cigaretter (konsumtionslistor som de lite äldre fransmännen toppar, medan ungdomarna mest röker e-cigaretter och dricker öl).

Lyxbolagen dominerar på börsen och lyxproblemen dominerar verkligheten, för i ett så vackert land är ointresset för omvärlden dessvärre omfattande. Fransmännen åker skidor i de franska alperna på vintern och steker i solen på rivieran på sommaren. Engelska kan alltför få och filmerna på bio dubbas så klart. Och nog är det lite lättare att leva i ett land som har det bästa klimatet, den vackraste naturen, billiga säsongsgrönsaker och prisvärda lokala viner. Klart att man blir lite lat!

Framtiden då? Denna regering och president - och ett par tidigare - har en ambition att minska de enorma budgetunderskotten, men utan en kniv mot strupen sker inget. Nu har räntemarknaden börjat reagera och Frankrikes lånekostnader är snart lika höga som de italienska, vilket är en märkeshändelse. Den nya regeringskrisen, med förtroendeomröstning för premiärminister François Bayrou den 8 september, är ännu ett tecken på den franska sjukan. Regeringen vill minska underskotten, men det finns ingen majoritet för det. Det är roligare att frossa med mer gåslever och champagne än att anpassa livet efter verkligheten.  

Och hur påverkar detta oss, vi svenska läsare av Finansmagasinet? Erfarenheten säger att man aldrig vet när nästa finanskris bryter ut. Frankrike skulle kunna bli tändgnistan för nästa skuldkris, lite som Grekland under den förra. Nu har även aktiemarknaderna börjat oroa sig för Frankrike med stora fall i börskurserna för franska banker som äger en hel del franska statsobligationer. 

Om premiärministern och hans förslag om budgetnedskärningar faller den 8 september kommer det att få mer uppmärksamhet. Sedan kommer en ny som inte heller kan göra något. C’est la vie, fram till dess att det inte är det, när de finansiella marknaderna på allvar reagerar. 

Pyttelandet Grekland var nära att stjälpa ett stort lass. Frankrike är världens sjunde största ekonomi. Faller Frankrike faller fler.