Historiens slut fick ett slut
Två länder som båda har McDonald’s har aldrig gått i krig med varandra. Den maximen formulerade den amerikanska författaren Thomas Friedman i slutet av 90-talet. Efter Sovjetunionens kollaps och Kinas gradvisa öppnande växte en förhoppning – ja, nästan en övertygelse – om att ekonomisk integration ofrånkomligen skulle leda till demokratisering och fred. Historien hade nått sitt slut, den liberala demokratin hade segrat.
Det visade sig bli en pyrrhusseger. Thomas Friedmans teori har demolerats.
Världsekonomin efter 1945 har präglats av gemensamma överenskommelser och ökad frihet. Nu ritas spelplanen om. Ekonomin har blivit ett redskap för stater att befästa makt, samtidigt som vissa företag vuxit sig så stora att de utmanar den politiska makten. ”The magnificent seven” omsätter mer än de flesta länders bnp.
Vart är världen på väg? Hur kommer geopolitik, AI-språnget och ny(gamla) tolkningar av hur marknaden ska organiseras spela ut? Det är stora frågor som vi på EFN Vetenskap kommer att följa nära framöver.
Den här veckan debuterar ekonomihistorikern och Rysslandskännaren Martin Kragh som krönikör i Finansmagasinet. Han har blivit en av de mest inflytelserika svenska rösterna för att förstå omdaningen av världspolitiken. I sin första text introducerar han begreppet ”geoekonomi”.
Den 10 september kom hans nya bok, med den talande titeln Historiens återkomst.
I slutet av augusti besökte förra årets ekonomipristagare Simon Johnson Sverige. Han samtalade med EFN Vetenskaps Johan Pehrson om AI:s möjligheter och risker. Simon Johnson uppmanar oss att ta lärdom av historiska erfarenheter: teknologiska framsteg leder inte självklart till ökat välstånd.
Världen av i går hjälper oss förstå världen av i dag. ”Historiens slut” är slut.