Hög värdering och stor potential i CTT

Noll skuld, skyhöga marginaler och överlägsen marknadsposition. En bolagsbeskrivning som ofta innebär höga värderingsmultiplar och en aktie på rekordnivåer. CTT är visserligen högt värderat. Men efter några kvartal med kunder och distributörer som korrigerat både produktionsscheman och lagernivåer, har aktien tappat nästan 40 procent sedan kursrekordet i juni.

Har du någonsin flugit över Atlanten med färska champinjoner i kabinen? Om du mot förmodan gjort det, har du redan förstått hur CTT skapar värde för slutanvändarna. Utan bolagets befuktare installerad, är luften i kabinen torrare än i Saharaöknen. Det handlar alltså inte om premiumprodukter som förskönar tillvaron på flyget, utan höjer luftfuktigheten från annars ohälsosamma nivåer.

Bolagets andra av totalt två produkter gör det motsatta. En avfuktare som minskar kondens och därmed flygets tyngd och bränsleförbrukning.

Ingen brist på utmaningar

Listan av utmaningar senaste åren är lång. 2019 valde Boeing att exkludera CTT:s avfuktare som standard, vilket då stod för cirka 15 procent av bolagets omsättning. Året därpå meddelade dessutom Airbus att de avbrutit den tidigare planen om att erbjuda avfuktare som tillval i modellen A320.

Sedan dess har det uppenbarligen varit svårt för CTT att övertyga flygbolag och tillverkare om värdet med avfuktaren. Efter att produkten försvann som standard redovisas försäljningen under segmentet Retrofit och summeras till noll kronor senaste åren.

Pandemiåren var katastrof för bolaget. Efterfrågan på system, reperationer och underhåll tog tvärstopp. Men när flygplanen väl var i luften igen, ökade återigen behovet på eftermarknaden. När 4 000 flygtimmar passerat ska service utföras, eller enklare uttryckt en gång per år.

Ökat innehåll och snabbare produktion avgörande

Sedan pandemiutbrottet har flygplanstillverkarnas kapade produktionstakt och stökiga logistikkedjor sabbat för bolaget, vilket främst fått negativ inverkan på systemförsäljningen. Blickar vi däremot fem år fram fylls den långa listan med utmaningar snarare av möjligheter.

Flygplanstillverkarna Airbus och Boeing har optimistiska planer och ska dubblera produktionstakten till år 2026. Samtidigt vill allt fler flygbolag utrusta flygplanen med befuktare i utrymmen för besättning och passagerare, vilket ökar ordervärdet hos CTT. Det ska dessutom understrykas att bolaget som underleverantör förväntas leverera produkterna cirka sex till nio månader före planet ska stå färdigt hos flygbolaget.

Nästa år förväntas flera flygbolag, bland annat Emirates, få leverans av plan med befuktare i businessclass; upp till sex befuktare och två avfuktare ska köpas när Airbus utrustar A350 med maximala antalet befuktare. En maximalt utrustad Boeing 777x innebär fem befuktare. Om enbart piloterna i cockpit ska få luftkvalitet på hälsosamma nivåer krävs bara en.

Produktionstakten hos flygplanstillverkarna och flygbolagens vilja att utöka antalet befuktare blir avgörande kommande år. Andra möjligheter med mer binära utfall, är ett antal redan skickade offerter till flygbolag gällande avfuktare, och lyckade affärer inom befuktare för privatflyg där CTT redan marknadsförs och finns som tillval hos Airbus.

Kollapsad systemförsäljning och en eftermarknad på rekordnivåer har resulterat i höga marginaler och kraftig vinstökning från bottenåret 2021. När hela affären tillfälligt stod stilla uppgick årsvinsten till drygt 1 krona per aktie. När 2023 summerades var vinsten per aktie nästan 8 kronor – strax över nivån 2019, det vill säga året innan konsekvenserna från exkluderade avfuktare och pandemins utbrott.

En mer normaliserad affär med ökad systemförsäljning skulle alltså innebära kraftig vinstökning – knäckfrågan är bara när. Både på års- och kvartalsbasis har försäljningen varit volatil. Någon skiss på snittintjäning är det därför inte att tala om när det gäller CTT.

Men här kan servettkalkylen vara till hjälp. Låt oss anta att 2025 innehåller 10 procent tillväxt i eftermarknadsaffären och en dubblerad systemförsäljning. Samtidigt antas sjunkande rörelsemarginal i takt med ökad systemförsäljning. Vinsten per aktie hamnar då nästan på 9 kronor. Det skulle innebära en vinstökning på över 20 procent och värdera CTT till 28 gånger den beräknade vinsten för nästa år.

Högt värderad på försiktiga antaganden

Med liknande antagande för 2026 landar vinsten per aktie över 10 kronor och innebär en procentuell vinstökning i linje med 2025.

Utifrån kalkylen för 2026 värderas CTT till 23 gånger vinsten och justerat för nettokassan till 23 gånger rörelseresultat. Hög förväntad vinsttillväxt och högt värderat. Kalkylen har däremot väsentligt försiktigare antaganden än de fåtal beräkningar som finns från andra bedömare.

CTT Systems är ett av börsens så kallade tio-på-tio, bolag där totalavkastningen på tio år summeras till minst tio gånger pengarna. Och inte helt förvånande har aktien varit volatil samtidigt som den enklast har avfärdats som för dyr.

Och riskerna är uppenbara. Nästintill ett enproduktsbolag i en komplex bransch. Av samma anledningar hittar vi däremot svaren på affärsmodellens briljans. Specialiserat, enorma inträdesbarriärer och i princip monopolistisk ställning. På fem år har konsekvenserna av de olika ytterligheterna synliggjorts – år av eroderad vinst och år av skyhög lönsamhet.

Återigen, bolaget har noll skuld, skyhöga marginaler och en överlägsen marknadsposition. Vänta dig inte någon multipelexpansion. Däremot talar det mesta för att affären normaliseras kommande år, vilket räcker för ordentlig vinstökning och därmed kurslyft. Ska du äga aktien är det viktigt att förstå dynamiken om att en ökad systemförsäljning kommer att innebära försämrade marginaler.

Att dessutom ha förmåga att förbise enskilda kvartal är fördelaktigt – aktien är trots allt högt värderad, likviditeten dålig och vinstutvecklingen i händerna på flygplanstillverkare och flygbolag. Det verkar däremot inte stressa bolagets piloter. Vd Henrik Höjer och huvudägaren Tomas Torlöf ökade på sitt innehav senast häromveckan. Köp aktien och sätt dig i kabinen.