Hon var mäktigast – så gick det sen

DEL 1: Karriären och framgångsresan: ”Det lönar sig inte att vara superduktig – man måste ta plats”

När Lena Apler sommarjobbade på SEB hade hon ingen färdig plan för framtiden. Men det blev starten på en karriär hon aldrig kunnat föreställa sig. Några decennier senare hade hon byggt en egen bank, Collector, från grunden och blivit en av Nordens mest inflytelserika affärskvinnor.

– Efter många år i bankvärlden, och senare som vd på Securum, insåg jag att jag inte kunde gå tillbaka till en storbank och ruttna. Jag ville starta något eget, säger hon.

Collector, idag Norion Bank, föddes ur en till synes enkel idé – att hantera dåliga krediter, något Lena Apler redan var skicklig på. Men efter några år insåg hon att bolaget behövde en ny riktning. När IT-kraschen slog till 2002 stod Collector plötsligt inför en mängd rekonstruktioner. Det var utmattande, men ledde också till en insikt:

– Vi insåg att vi behövde göra om bolaget till ett modernt finansbolag. Bankstatus fanns aldrig i den ursprungliga planen, men det blev ett avgörande steg.

Som en av få kvinnor i en mansdominerad bransch har Lena Apler varit en förebild. När hon blickar tillbaka önskar hon att hon skakat av sig ”duktig flicka”-syndromet tidigare.

– Jag kände mig länge tvungen att vara till lags och överleverera. Jag hade velat ta mer plats och krävt att bli lyssnad på tidigare.

Hur tog du dig ur det?

– Successivt. Man inser att det inte lönar sig att alltid vara superduktig och säga ja till allt. Det är bättre att ta för sig, höja rösten och hålla sig först i ledet.

Att bygga och leda ett bolag har också lärt henne mycket om sig själv.

– Jag har en högre stresströskel än jag trodde. Och jag är inte rädd för att göra fel, för att utvecklas måste man testa. Det viktiga är att ha en konsekvensanalys: Vad händer om det går åt skogen? Man får trampa på utan att vara för orolig.

Trots framgångarna har det funnits utmaningar.

– Det kan vara ensamt att vara ledare. Jag funderade ofta på om jag tog rätt beslut. Det hade varit skönt att ha någon att bolla med på djupet. Kanske var det mitt största misstag – att jag inte skaffade mig en sådan person.

Med åren har hon också fått djupare insikter om mänsklig natur.

– Den största lärdomen är vilken inneboende kraft det det finns hos människor om man låter dem utvecklas. Att bygga en arbetsplats och team som fungerar är magisk. Samtidigt har jag också insett att framgång kan väcka trista reaktioner, missunnsamhet är aldrig  särskilt roligt. 

DEL 2: Livet efter den operativa karriären: ”Idag jobbar jag på mina egna villkor”

Efter två decennier vid rodret för Collector valde Lena Apler att kliva av vd-posten och ta ett steg bort från den dagliga driften. Första tiden efteråt kändes tom. Trots att hon lämnat det operativa arbetet är Lena Apler långt ifrån sysslolös. Hon investerar i startups, sitter i styrelser och föreläser om entreprenörskap, särskilt kvinnors företagande.

Efter årtionden av 60–70 timmars arbetsveckor har hon hittat en ny rytm, där återhämtning och privatliv får ta plats. 

Idag kan hon resa när hon vill och arbeta på sina egna villkor. Under pandemin blev digitala möten en självklarhet, och det är en vana hon behållit.

– Det sparar tid och gör att jag kan jobba var jag vill, till exempel från min lägenhet på Mallorca.

Vilken är den största lyxen?

– Friheten. Att själv kunna styra över min tid gör att jag kan tillbringa mer tid på mitt sommarställe i Halland och på Mallorca – två platser som betyder mycket för mig. Min sambo har dessutom ett fantastiskt boende utanför stan med stora marker, och att kunna ta en långpromenad i skogen en vanlig vardag känns som en lyx.

Med en mer flexibel tillvaro har hon också fått utrymme att prioritera sådant som tidigare fick stå tillbaka – som träning.

– När jag jobbade som mest hann jag knappt träna. Nu är det en självklar del av min vardag, särskilt styrketräning som blir allt viktigare med åren. Att prioritera min hälsa och välmående är kanske den största lyxen av alla.

DEL 3: Relationer, reflektioner och insikter: ”Sorgen förändrade min syn på livet”

Lena Apler valt att omforma sitt liv. Idag prioriterar hon andra värden än under sina mest intensiva arbetsår och hämtar energi från mötet med unga entreprenörer.

– Under den mest intensiva tiden försakade jag mina vänner. Nu träffar jag dem mer och umgås en del med startup-communityn. Det ger mig energi, samtidigt som jag kan bidra med erfarenhet och klokskap, säger hon.

Vid sidan av näringslivet har hon funnit en relation som betyder mycket. Sedan tre år är hon tillsammans med Hans Eliasson, 78, entreprenör och företagsledare.

– Vi har känt varandra affärsmässigt i många år innan vi blev ett par. Det är berikande att ha någon att bolla idéer med och roligt att resa och göra saker tillsammans.

De bor inte ihop, något Lena Apler ser som en fördel.

– Jag är inte den som flyttar in hos någon. Att vara mobil sambo i olika boenden funkar bra.

För 15 år sedan förlorade hon sin make Thomas i cancer. De hade varit tillsammans i 30 år, gifta i 27.

– Jag hade aldrig tänkt på att någon av oss kunde dö tidigt. Det var en chock när Thomas blev sjuk, och sedan gick bort. Han vägrade låta sjukdomen definiera honom och jobbade in i det sista. Han dog mitt i språnget.

Förlusten förändrade hennes syn på livet.

– Mitt i sorgen insåg jag hur skört allt är och att varje dag är värd att uppskatta. Det kanske låter pretentiöst, men jag är faktiskt tacksam varje dag jag vaknar pigg och glad.

Hon började jobba direkt efter hans död för att hantera sorgen.

Hur är det att vara 70 plus?

– Det bästa är lugnet och att jag inte längre jagar något. Jag är nöjd med det jag har och bryr mig inte om vad andra tycker. Med åren kommer klokskap och självkänsla.

Det sämsta?

– Att framtiden är kortare än baktiden, och att kroppen kräver mer omsorg. Men ålder har aldrig varit något jag grubblar över. Hans tycker det är märkligt att jag umgås med så unga personer, men jag ser det inte så. Jag har inga egna barn, men fantastiska gudbarn  och gudbarnbarn. Jag ser inte umgänget i generationstermer, utan berikas av alla åldrar.

Även om hon inte har några planer på att starta en ny karriär, känns ett pensionärsliv avlägset.

– Jag har kunnat realisera så många drömmar och känner både lust och ansvar att utveckla dem vidare.