IEA-chefen: Världen kastas mot värsta energikrisen i historien

IEA-chefen Fatih Birol intervjuas i podcasten, som drivs av Norges Bank Investment Management – allmänt mer känd som Norska oljefonden. Vd Nicolai Tangen och Fatih Birol diskuterar i det senaste avsnittet hur utbudschocken ska rangordnas, och IEA-chefen kallar situationen för "snart den värsta energikrisen i modern historia".

Enligt Birol har kriget, som nu pågått i över en månad, redan orsakat ett större bortfall än tidigare energikriser och oljechocker på 1970-talet och störningarna som vållades efter att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 möttes av sanktioner från västländerna.

– Om man ser på 1973 och 1979 så försvann omkring 5 miljoner fat olja per dag i vardera krisen. Det bidrog till recession i många länder. Idag handlar det om 12 miljoner fat per dag – alltså mer än de två kriserna tillsammans, säger han.

Han framhåller också att de gasleveranser som nu uteblir till följd av konflikten och blockaden av Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för energi, överstiger det bortfall som uppstod när de ryska gasflödena till Europa stördes för fyra år sedan.

"Den nuvarande krisen är större än alla de tre nämnda tillsammans. Och dessutom påverkas flera andra avgörande råvaror – som petrokemikalier, gödningsmedel och svavel – vilka är centrala för globala leveranskedjor", sade han.

– Vi är på väg mot en mycket allvarlig störning, den största hittills i historien.

Då märks effekterna på riktigt

April kommer att bli betydligt värre än mars, menar han, då effekterna inte riktigt hann börja märkas i den fysiska tillgången på energiråvara. Det har hittills funnits fartyg med olja och gas på haven, som passerat Persiska vikens flaskhals i Hormuzsundet innan kriget började den 28 februari.

– Dessa fartyg anländer fortfarande till hamnar och levererar olja, energi och andra varor, men i april sinar det. Bortfallet av olja blir dubbelt så stort i april som det var i mars. Och då tillkommer flytande naturgas och annat, säger han.

De ekonomiska konsekvenserna för världsekonomin kommer bli tuffa, spår Fatih Birol.

– Jag tror att det här kommer att slå igenom i inflationen, bromsa tillväxten i många länder och framför allt drabba tillväxtekonomier hårt. I flera länder kan energiransonering snart komma att bli verklighet, säger han.

Vita husets kommunikation om när kriget kan vara över har varit oförutsägbar. Uttalanden gjordes på tisdagen av president Donald Trump om att USA ska avsluta kriget inom två-tre veckor, innan nya bud kom från krigsminister Pete Hegseth om att det kan pågå hur länge som helst.

Kan lätta på ytterligare reserver

IEA:s 32 medlemsländer beslutade i mars om att rekordhöga 400 miljoner fat olja skulle släppas från beredskapslager. Nu överväger man att lätta ytterligare på de strategiska reserverna.

– Vi kan mycket väl komma att rekommendera användning av reserverna. Just nu är den största bristen flygbränsle och diesel. Det märks redan i Asien, och i april eller möjligen i början av maj kommer det sannolikt även att märkas i Europa, säger han.

Det handlar dock endast om att köpa världsekonomin tid för att undvika kris, understryker han.

– Det lindrar bara effekterna, det botar inte problemet. Den verkliga lösningen är att öppna Hormuzsundet, säger Fatih Birol.