Inflationslarm efter prischocken – risk för fler räntehöjningar

Färska siffror från SCB visar att producentpriserna steg med 3,4 procent i september jämfört med augusti och med 11,2 procent i årstakt, vilket är den högsta årstakten sedan januari 2023 och en kraftig uppgång från augusti, då motsvarande siffra var 6,8 procent.

– Det är en signal om ett högre pristryck. En hel del är energipriser, men vi ser också allt fler tecken på att inflationen kommer att breddas, säger Susanne Spector.

Att pristrycket inte enbart drivs av energin framgår också av SCB:s statistik. Producentpriserna exklusive energirelaterade varor steg med 6,2 procent i årstakt.

– Vi tittar mycket på vissa delindex som har en stark samvariation med varuinflationen, och där ser vi också att priserna stiger, vilket vi tycker är ett starkt argument för att tro att varuinflationen, som överraskade på uppsidan i det förra inflationsutfallet, kommer att fortsätta stiga. Och på så sätt kommer utbudsstörningarna att leta sig in också i den underliggande inflationen. Dels blir transporterna dyrare, dels ingår olja, plast och gummi i många av de produkter som vi köper direkt, säger Spector.

Inflationssmällen kan dröja

Men det kan dröja innan de stigande kostnaderna slår igenom fullt ut i konsumentledet. Enligt Spector tar det ofta mellan sex månader och ett år. Hon påminner om att det även under den förra inflationsuppgången tog lång tid innan dyrare insatsvaror började märkas i konsumentpriserna.

– Med det sagt är prisuppgången inte alls lika stor som den var 2022, men högre inflation ligger definitivt i korten och det här ökar risken för att inflationen blir högre än bedömt. Vi har en förhållandevis hög inflationsprognos, men även jämfört med vår bedömning pekar de här producentpriserna på tydliga uppåtrisker.

En viktig förklaring till det ökade pristrycket är störningarna i Hormuzsundet, som har blivit mer utdragna än många först räknade med. Och ju längre företagen tvingas hantera högre kostnader, desto större blir risken att de för över dem på konsumenterna.

– Men när det blir så här utdraget, när störningarna pågår under längre tid, då ökar sannolikheten att företag för vidare kostnadsökningarna till konsumenterna, eftersom det är en permanent, eller i alla fall mer långvarig, kostnadsökning som företagen har att möta. Jämfört med om det bara är en månad med högre priser. Då höjer man inte priset mot konsumenterna, eftersom man snart är tillbaka på de priser man hade innan, säger Spector.

– Även covid var ju något tillfälligt, men det fick stor inflationspåverkan.

Spector: Tre höjningar kanske inte räcker

För Riksbanken innebär utvecklingen att risken för ytterligare räntehöjningar ökar. Spector bedömer att de tre höjningar som centralbanken hittills signalerat ligger i linje med inflationsutsikterna, men att fortsatt stigande kostnader kan tvinga fram fler.

– Det är också det som marknadens prissättning tar höjd för. Man räknar med att Riksbanken ska höja flera gånger, men också att det finns risker på uppsidan och att riskbilden ligger åt det hållet. Det är tydligt inte minst med dagens siffror, som visar en tydlig uppåtrisk även mot vår högre inflationsprognos.

Spector räknar med att Riksbanken höjer räntan redan i november. Hur många ytterligare höjningar som kan bli aktuella beror bland annat på hur mycket av företagens ökade kostnader som förs vidare till konsumenterna. Därför pekar hon ut torsdagens konjunkturbarometer från KI som särskilt viktig.

– Riktningen vet vi, men det är magnituden som är den stora frågan.