Intellegos krasch: Siffrorna bakom raset
Intellego kraschade nära 60 procent efter sin kvartalsrapport.
Ett crescendo på en turbulent höst för UV-teknikbolaget som blivit en småspararfavorit.
I siffrorna fick investerarna svar på flera frågetecken som gäckat marknaden.
När Intellego Technologies släppte sin rapport på måndagskvällen förra veckan hade bolaget lyssnat på marknaden.
Kritiken mot bristande transparens kring ordrar, avtal och kundfordringar verkade ha fått gehör, då Intellego nu redovisade mer öppet hur bolagets intäktsströmmar ser ut.
Öppenheten i rapporten verkar dock inte ha uppskattats av marknaden. Intellego rasade 58 procent dagen efter, den sämsta börsdagen för bolaget sedan börsnoteringen 2021.
Kraschen kommer efter en uppgång under året, där aktien steg kraftigt för att toppa på 213 kronor i början av september. Rusningen har lockat många småsparare, med en ökning av antalet ägare med 300 procent enbart på nätbanken Avanzas plattform. I skrivande stund handlas aktien till 46 kronor.
Det gör Intellego
Intellego Technologies är ett svenskt teknikföretag grundat 2011 med huvudkontor i Stockholm. Bolaget utvecklar och tillverkar färgindikatorer, så kallade dosimetrar, som med hjälp av fotokromatiskt bläck ändrar färg när de utsätts för UV-ljus. Tekniken används för att verifiera korrekt UV-bestrålning inom områden som desinfektion, solskydd och industriella processer. Intellego är listat på Nasdaq First North Growth Market med ett börsvärde på drygt 1,4 miljarder kronor.
Under kvartalet ökade försäljningen till 294 miljoner kronor.
”Vi ser Intellego som ett långsiktigt tillväxtbolag med målet att bli en global ledare inom UV-industrin”, skriver vd:n Claes Lindahl i rapporten.
”Vårt fokus ligger inte på att bli en lokal aktör, utan på att etablera en global närvaro och en ledande position inom vårt område”, fortsätter han.
Bolaget meddelade dessutom att den nytillträdde finanschefen Hans Denovan byter roll efter bara två månader. Nuvarande COO Henrik Resmark tar i stället över.
”Både Henrik och Hans har en omfattande erfarenhet och kommer även fortsättningsvis att bidra väsentligt till Intellegos framgång”, skriver Claes Lindahl i en kommentar.
Intellegos turbulenta höst
27 augusti: Bolaget släpper sin kvartalsrapport där intäkterna stiger till 217 miljoner kronor. Aktien rusar 27 procent.
12 september: Intellego meddelar att man passerat målet på 400 miljoner kronor i ebit för 2025. Aktien rasar 15 procent.
13 oktober: Vd:n Claes Lindahl går ut i ett pressmeddelande för att bemöta ”desinformation” om bolagets avtal och finansiella situation. Aktien stiger 18 procent.
27 oktober: En nyemission annonseras, där bolaget tar in 210 miljoner kronor från Heights Capital Management. Aktien rasar 10 procent.
10 november: Kvartalsrapporten släpps. Aktien rasar 58 procent.
Siffrorna i rapporten avslöjade att majoriteten av intäkterna kom från större hårdvaruorder på 243 miljoner kronor till dotterbolaget Yuvio och att Intellego använt sig av så kallad factoring, alltså när företag säljer eller belånar sina fakturor till ett externt finansföretag för att få in likvida medel i stället för att vänta på kundens betalning.
”Fakturan omfattar en förskottsbetalning, kvartalsvisa delbetalningar och slutbetalning inom 24 månader, varför den har diskonterats över hela perioden. Detta är den främsta orsaken till den betydande ökningen av de finansiella kostnaderna, där effekten av diskonteringen framgår tydligt”, förklarar Lindahl i rapporten.
De långa betaltiderna är något som debatterats kring bolaget. De generösa betalningsvillkoren riskerar, enligt bedömare, att likviditeten pressas då bolaget måste finansiera sig själva innan kunden betalar.
– Bokföring ska vara rättvisande, men även om det finns tydliga regler och lagar som styr redovisningen finns också ett stort utrymme för tolkningar och bedömningar. En försäljning kan intäktsföras direkt eller delas upp över tid beroende på ett antal faktorer, säger EFN:s analytiker Peter Hedlund och fortsätter:
– För Intellego har man valt att intäktsföra en stor del av försäljningen direkt, vilket skapar stora kundfordringar och mötts av skepsis från marknaden. Intellego menar att kunderna fått generösa betalningsvillkor som ett sätt att vinna marknadsandelar. Innan bolaget får betalt löper man en risk att motparten inte kommer att betala. Det kommer visa sig över tid hur det ligger till med den saken.
Exportkreditnämnden
Företag som exporterar varor kan via Exportkreditnämnden (EKN) försäkra sig mot risken att inte få betalt från sina kunder utomlands. För den tryggheten betalar företagen en premie, som också finansierar EKN:s verksamhet. När en kundfordran är garanterad av EKN, blir den enklare att använda som säkerhet för lån eller att sälja vidare, eftersom den svenska staten står för risken om kunden inte skulle betala.
Frågetecknen kring bolagets kassaflöde rätades också ut till viss del i rapporten: Det är vidareförsäljningar av kundfordringar till Exportkreditnämnden (EKN) som förklarar det positiva kassaflödet för året.
Utan samarbetet med EKN hade kassaflödet skrivits till runt nollan.
– Man kan konstatera att kassaflödet hittills inte alls hängt med försäljningen och en stor del av det kassaflöde som kommit in är genom att man sålt kundfordringar som garanteras av EKN. Om kunden kommer betala eller inte är därför inte glasklart. Att kassaflödet är svagare än rörelseresultatet för ett växande bolag är emellertid inte konstigt, men stora diskrepanser är en varningsflagga, säger Peter Hedlund.
Jan Marton, docent och verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har inte läst kvartalsrapporten, men säger att en hög kundkoncentration kombinerat med kundfordringar kan vara en risk.
– Då har man ju ingen historisk data att gå efter. Så osäkerheten ökar, säger Marton.
Begreppet ”aggressiv bokföring” brukar enligt honom kopplas till att man försöker ”ta vinster tidigt” eller att man värderar sina tillgångar för högt.
– Det är ofta så att ledningen har intressen av att visa bra resultat. Man kanske vill ha ny finansiering eller har något typ av incitamentprogram, säger han och fortsätter:
– När man talar om allvarliga redovisningsskandaler handlar det ofta att man har överdrivit sina vinster. Och det är ju det aktiemarknaden då reagerar på. Det måste spricka till slut. Det är liksom redovisningens inneboende logik.