Iran bygger nytt system i Hormuz – betalzon även efter kriget

De första amerikansk-israeliska bomberna hade knappt hunnit landa innan Iran meddelade att Hormuzsundet stängs.

Något som kan låta svårt i teorin – men i praktiken är det rätt enkelt.

Iran har tusentals sjöminor som kan läggas ut snabbt från små båtar och ubåtar. Vissa detonerar vid direkt kontakt, andra reagerar på fartygens magnetfält eller ljud – och räcker ofta i små antal för att stoppa trafiken.

Sundet är dessutom smalt och löper tätt intill den iranska kusten, vilket ger landets revolutionsgarde goda möjligheter att övervaka och slå mot passerande fartyg.

– Det är det minst raka sundet som finns. När du passerar är hotriktningen överallt, säger den tidigare brittiska marinbefälhavaren Tom Sharpe till Financial Times.

Från fri passage till selektivt system

Ett faktum som bidrar till det självförtroende som präglar Irans uttalanden om kontrollen över passagen – och samtidigt förklarar varför trafiken i praktiken stannat upp i Persiska viken.

Före konflikten passerade omkring 135 fartyg genom sundet varje dag, men sedan krigets utbrott har trafiken rasat. Mellan den 1 och 25 mars genomfördes endast 116 passager – en nedgång på 97 procent jämfört med samma period i februari, enligt S&P Global.

Samtidigt har Iran börjat släppa igenom vad man beskriver som ”icke-fientliga” fartyg. Men det är inte gratis.

I vissa fall har fartyg fått betala för att passera. Uppgifter gör gällande att summor på upp till 2 miljoner dollar har betalats för säker passage genom sundet, enligt Lloyd’s List Intelligence.

– Icke-fientliga fartyg tillåts passera i samordning med iranska myndigheter, säger landets utrikesminister Abbas Araghchi.

”Ett nytt system håller på att införas”

I stället för fri passage styrs trafiken nu selektivt – där fartyg kopplade till Kina, Indien och gulfstater släpps igenom, medan flöden till USA och Europa i stort sett har försvunnit.

Det är en del av en bredare strategi. Passagen öppnas selektivt – i ett första steg mot ett system där fartyg både måste godkännas och i vissa fall betala för att ta sig genom sundet.

Alaeddin Boroujerdi, en högt uppsatt medlem av Irans parlament, bekräftar att förändringarna är mer än tillfälliga.

– Ett nytt system håller på att införas i vattenvägen, säger han.

Kontrollen skärps – men riskerna kvarstår

Passagen sker dessutom inte som tidigare. Fartyg måste få klartecken via diplomatiska kanaler och tilldelas en särskild kod som sänds ut när de närmar sig sundet, samtidigt som iranska myndigheter kontrollerar last och besättning.

– Det finns en tydlig struktur på plats, det finns en tydlig känsla av ledarskap, säger Martin Kelly på krishanteringsföretaget EOS Risk Group till Financial Times.

Det är med andra ord ett skifte som kan bli bestående – även om upplägget utmanar internationell sjörätt och på sikt kan minska vattenvägens betydelse.

– Om Iran börjar vitlista eller svartlista sjöfart genom sundet kommer gulfstater att söka alternativ, såsom att bygga pipelines, säger en regional diplomat till FT.