Iran och Israel kan avgöra USA-valet
Som väntat kom så Israels svar på Irans missilregn över Tel Aviv den 1 oktober.
Tre anfallsvågor mot militära mål runt Teheran natten till lördag.
Israelerna säger att de uppnådde sitt syfte. Iranierna spelar ner skadorna, vilket talar för att de söker en utväg från upptrappning.
Född i Sävsjö 1961, journalist och författare, före detta politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter. Niklas har bland annat varit programledare för ”Min sanning”, ”Ekdal & Ekdal” samt ”Politik i bokhyllan” på SVT. Han är ekonomisk-politisk kommentator på EFN.
Niklas Ekdal
Oljepriset stiger en aning. Öppet krig mellan dessa länder på hundratals mils avstånd från varandra har blivit det nya, livsfarliga, normala. USA gör vad man kan för att inte bli direkt indraget, men intrycket är ändå att det amerikanska presidentvalet driver på utvecklingen.
Det bor runt en miljon iranier i USA. Presidentvalets kanske avgörande delstat Michigan har stor befolkning med arabiska rötter. Eskalering av krigen i Mellanöstern är det sista Kamala Harris behöver. Ingen är mer medveten om detta än Benjamin Netanyahu.
Presidentval kan slita sönder USA
Presidentval kan slita sönder USA. Valet av Abraham Lincoln 1860 ställde frågan om slaveriet på sin spets, och ett långt inbördeskrig följde. Den 6 januari 2021 stod historien också och vägde. Vem hade makten? Var det mobben som stormade kongressen, var det en passiv president som följde kuppen på teve, eller talmannen och militärledningen?
Trots USA:s överhettade valrörelse kan maktskiftet 2024-25 gå lugnare till. De största riskerna finns som synes på vår sida av Atlanten.
Krigen i Mellanöstern och Ukraina blir allt värre, och flyter ihop med skurkstaten Iran som felande länk. USA-valet höjer temperaturen till kokpunkten. Feedback mellan supermaktens inrikespolitik och internationella konflikter har ofta lämnat bitter eftersmak.
Kända exempel är valen 1968 och 1980, i lägen liknande dagens. Vietnamkriget splittrade USA så att en progressiv president, Lyndon Johnson, hoppade av. Republikanen Richard Nixon antydde att han hade en hemlig plan för snabbt slut på kriget, som Donald Trump med Ukraina idag. USA:s inre liv blev viktigare än vad som hände på andra sidan haven. Johnson misstänkte Nixon för att sabotera fredssamtalen före valet.
Presidentvalet 1980 kantades också av kriser. Sovjetunionen hade invaderat Afghanistan, USA:s ambassadpersonal i Teheran tagits som gisslan och Irak invaderat Iran. Oljepriset och inflationen rusade. Förtroendet för presidenten Jimmy Carter rasade.
Efterträdaren Ronald Reagan svors in den 20 januari 1981. Bara minuter senare släpptes gisslan i Iran, 53 amerikaner som hållits fångna under förnedrande former i 444 dagar.
Sammanträffandet har diskuterats sedan dess, med anklagelser om att Reagans stab fördröjde lösningen. Konspiration eller ej visar det hur världens alla aktörer har att förhålla sig till amerikanska valkampanjer.
Sambandet löper i bägge riktningar. Biden-Harris har varit lika desperata att få stopp på dödandet i Gaza och Libanon som Lyndon Johnson var i Vietnam. När Ukraina gjorde en strategisk inbrytning i Kursk var målgruppen lika mycket amerikanska väljare som ryska makthavare.
Föredrar Donald Trump
Det är knappast en hemlighet att krigens huvudmän – Vladimir Putin och Benjamin Netanyahu – föredrar Donald Trump. Ingen har gått så långt som honom i stöd till Israel, genom att flytta amerikanska ambassaden till Jerusalem och godkänna annekteringen av Golanhöjderna.
Putin bidrog till valet av Trump 2016 genom rysk påverkan. När Trump lovar snabb förhandlingsfred över huvudet på ukrainarna – eller säger att Ryssland kan göra ”whatever the hell they want” med Nato-länder som inte betalar försvarsnotan – är det ljuv musik för Kreml.
Dikterade USA-valet den blodiga hösten 2024 vid fronterna i Mellanöstern och Ukraina? Bara för att den enklaste förklaringen oftast är sann betyder det inte att konspiratoriska kalkyler aldrig finns.