Irankriget ökar pressen på Ukraina – men öppnar nya allianser

"Ryssland har fortsatt tillräcklig mannakraft för att fortsätta avancera under året, men hur långt de kommer ta sig är ovisst".

Så sammanfattade Rob Lee vid tankesmedjan Foreign Policy Research Institute den aktuella situationen på Ukrainas slagfält i en kommentar för Reuters i slutet av mars. Han får stöd av Institute for the Study of War (ISW), som i sina senaste lägesbedömningar framhåller att anfallsvågorna från ryskt håll fortsätter med små och långsamma framsteg vid fronten.

Ukrainas främst nyttjade motståndsförmågor består i drönare, som bromsar den ryska framryckningen i flera sektorer med anfall mot ryskt pansar och logistik, vilket rent av banat väg för ukrainska motoffensiver som resulterat i återtagande av mark.

Rysslands president, Vladimir Putin, gjorde i slutet av förra året en stor sak av att armén säkrat kontrollen över Kupyansk, en symboliskt viktig stad i nordöstra Ukraina som utgör logistisk knutpunkt för fronten i Charkivområdet. Här har ukrainska styrkor nu avancerat och gradvis pressat ut ryska styrkor, enligt Bloombergs källor i Moskvas säkerhetsetablissemang.

I det stora hela är frontlinjen trögrörlig och det har nu gått lång tid sedan några större genombrott kunde konstateras från endera sidan.

Irankriget förlamat diplomatin

Trögrörligheten i genombrott märks också vid förhandlingsbordet. De USA-ledda möten mellan parterna som skedde under vintern har nu stannat av utan tydlighet kring om eller när dessa kan komma att återupptas. Skälet är Irankriget, som splittrat fokuset för Ukrainas allierade i väst.

Konflikten har lett till att olje- och gaspriser skenat av den utbudschock som kriget lett till, vilket nu tynger Ukrainas stödgivare i Europa med stagflationsoro. Energikrisen har samtidigt kommit Ryssland till gagn. Framför allt via det faktum att USA temporärt avlägsnat sanktioner som begränsat Rysslands försäljning av olja. På så vis har hotet om en nära förestående rysk budgetkris avvärjts.

Ukraina har dock hållit uppe trycket. 40 procent av Rysslands oljeexportkapacitet slogs tillfälligt ut tidigare i mars.

Utöver detta har president Donald Trump återkommande hotat med att Ukrainas vapenleveranser kan stoppas för att få Ukraina att förhandla på mindre fördelaktiga villkor. Nu finns också uttryckta argument om att försörjningen till kriget i Iran behöver tryggas på Ukrainas bekostnad. Tryggheten i försörjning av amerikanska luftförsvarsmissiler som köpts av europeiska stater och donerats till Ukraina kan alltså vara hotad.

Natten till den 2 april uttryckte Donald Trump ånyo hotelser om att stoppa vapenförsändelserna till Ukraina för att sätta press på Europa att bidra för en militär lösning som öppnar Hormuzsundet, enligt Financial Times. Trump har tidigare krävt att Natos flottor ska öppna sundet, vilket avvisats av europeiska länder.

Trumpadministrationen har i praktiken inte bidragit med något stöd till Ukraina och de medel som Biden-admistrationen beslutade om börjar sina. Sedan Trump tillträdde har de vapen som nått Ukraina gått via det så kallade PURL-programmet inom Nato, där Europa betalar för amerikanska vapen. Det betyder att ett stopp i programmet inte bara skulle minska Ukrainas tillgång till viktiga vapensystem, utan också slå mot beställningar från europeiska köpare av amerikanska vapen, vilket skulle minska den amerikanska försvarssektorns intäkter.

Zelenskyjs charmturné i Gulfen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har å sin sida också försökt dra nytta av den uppkomna situationen i Mellanöstern. Åratal av luftförsvar mot rysk drönarkrigföring, som i stor utsträckning förs med Irans så kallade Shahed-drönare, har blivit ett trumfkort. Ukraina har erbjudit sina tjänster till rika Gulfländer, Irans fiender på andra sidan Persiska viken.

Kriget mot Iran bränner igenom globala lager av luftvärnsmissiler men just dessa länder, framför allt Saudiarabien, har stora arsenaler av dyra amerikanska luftvärnsrobotar som kan komma Ukraina till nytta för att slå mot ryska ballistiska attacker. I utbyte erbjuder Ukraina Gulfländerna förmågor att till lägre kostnad slå mot Irans avsevärt billigare drönare.

Zelenskyj presenterade tidigare i veckan 10-åriga försvarsindustriella avtal värda miljarder med Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Qatar.

Utöver detta har Ukraina också erbjudit sig att bistå allierade i regionen med lösningar i det för oljehandeln livsviktiga Hormuzsundet, som förlamats sedan krigets inledning den 28 februari. Kiev har föreslagit ett system med samma typ av sjörobotar- och drönare som löst Rysslands blockad i delar av Svarta havet och möjliggjort för Ukraina att upprätthålla livsviktig export.

"Slagfältet i Ukraina har blivit den mest krävande miljön som finns för produkttestning i hela världen. Ukraina har det som Gulfstaterna eftertraktar allra mest just nu", skriver tankesmedjan Atlantic Council.

Ett fortsatt pressat Ukraina går in i en geopolitiskt osäker vår med färre garantier, sinande kassa och hårdare konkurrens om vapen. Samtidigt försöker Kiev komma bort från en roll som en ofrivilligt angripen stödmottagare och istället gå mot en roll som eftertraktad allierad på egna meriter.

Ihor Semivolos, chef över ukrainska forskningscentret för Mellanöstern, sammanfattar den bakomliggande ambitionen så här:

"Zelenskyj visar Trumpadministrationen att Ukraina har andra alternativ och alternativa maktcentrum att vända sig till. Om Washington vacklar i sitt långsiktiga stöd kan Ukraina bli en viktig partner för viktiga amerikanska allierade i denna strategiskt viktiga region. Det höjer priset för att försöka lösa Ukrainafrågan bakom Kievs rygg, eftersom Ukrainas handlingsutrymme nu också stöds av Riyadhs och Abu Dhabis intressen", skriver han i den Brysselbaserade tidskriften International Policy and Society (IPS Journal).