Island säger nej till EU – stoppar samtalen

Efter en natt av pendlande fram och tillbaka fick nej-lägret 52,8 procent stöd mot 47,2 procent för ja-sidan när alla röster räknats, en något större seger än vad opinionsmätningarna hade förutspått inför omröstningen, enligt de slutliga resultaten som valkommissionen presenterade på söndagen.

För EU innebar resultatet ett symboliskt bakslag för ansträngningarna att återuppliva intresset för utvidgning.

Islands koalitionsregering planerar att respektera resultatet av folkomröstningen, sade premiärminister Kristrún Frostadóttir till reportrar i Reykjavik på söndagen.

"Vi kommer inte att fortsätta förhandlingarna under den här regeringens mandatperiod", sade hon. "Något stort måste förändras under de kommande 24 månaderna för att detta ska hamna högst upp på dagordningen."

Resultatet följer en kampanj från motståndarna som underblåste rädslan för att urholka Islands suveränitet och utspäda dess auktoritet över de viktigaste fiske- och jordbrukssektorerna. "Ja"-sidan fokuserade på den potentiella ökningen av handeln och utsikterna till lägre kostnadstryck, samt ett eventuellt ekonomiskt ankare via den gemensamma valutan, även om medlemskap i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES redan ger Island tillgång till EU:s inre marknad.

Resultatet visar att "folk är nöjda med EES-avtalet och nöjda med den nuvarande relationen med EU", sade Frostadóttir.

För önationen var kontrollen över fisket en central fråga. Det är fortfarande en av Islands viktigaste ekonomiska pelare tillsammans med turism, aluminiumsmältning och innovation och står för ungefär en tredjedel av varuexporten. Mätt i fångststorlek skulle Island ha blivit EU:s största fiskenation, med god marginal.

Europeiska rådets president Antonio Costa sade till Frostadóttir att "EU respekterar det isländska folkets demokratiska val fullt ut och att Island fortfarande är en av EU:s närmaste och mest betrodda partners, inklusive genom EES", enligt ett meddelande som vidarebefordrades av hans talesperson.