"Jag behöver hjälp med det mellanmänskliga"

Apoteas grundare Pär Svärdson säger att varje människa har sitt eget uttryckssätt. Han
exemplifierar med att fotografen tänker i ett eget bildspråk och alltid utgår från bilden medan författaren har sin penna och sin formuleringskonst.

Serieentreprenören Svärdson som har genomfört en framgångsrik notering av Apotea har sitt eget sätt.

 – Jag tänker på allt som jag ser, hör, läser och funderar på i potentiella bolag och det är så jag förhåller mig till verkligheten. Idén om att starta ett nytt bolag är min uttrycksform som människa.

 Vilken tanke som just passerar hans hjärna?

– Koka vätgas på Island. Ett land som har väldigt mycket naturenergi och vi behöver framställa väldigt mycket vätgas för den gröna omställningen. Elen är i princip gratis på Island så varför gör man det inte där? Det är ju skitsvårt att få till så klart och jag kommer aldrig försöka, men jag funderar kring varför man inte gör vätgas på en plats där man har fri el.

Pär Svärdson älskar logistik. Alltså älskar. Vi ska gå en morgonrond med honom på Apoteas centrallager i Morgongåva. Nu pekar han mot ett rullband längs bort i den 38 000 kvadratmeter stora lokalen som rymmer över 7 miljoner produkter.

– Där, ser du paketen på bandet? Ser du avståndet? Det är lite för långt mellan paketen för att det här ska vara en optimal måndag. Där är det lagom, men se nu dröjer det lite för mycket mellan varje paket. Det kan vara så enkelt att vi inte har tillräckligt många beställningar just nu eller så är det någonting som inte är fullt ut optimerat. Men det ser över lag bra ut här i dag skulle jag säga, men om luckan du nyss såg inte hade uppkommit då hade det ju varit ännu bättre. Mitt jobb är att förstå och hitta rot­orsaken till just sådana luckor.

Konsten att förstå Pär Svärdson

Vill du förstå Apoteas affärsidé? De är ett nätapotek och det svåra med att vara det är de tunna marginalerna och samtidigt lyckats få upp riktigt stora volymer och tillståndskrav.

– Vi har inte råd att göra någonting lite sämre, men däremot blir vår uppsida väldigt mycket bättre om vi hela tiden blir snabbare och mer effektiva. Då blir vår vinst mycket bättre.

Apotea har minskat antalet anställda med 10 procent på ett år (kv 4 y-o-y). Omsättningen ökade samtidigt med 16 procent.

– Vi har flyttat anställda till ett bemanningsbolag, men sedan blir vi effektivare hela tiden och då säljer vi mer.

 Vill du förstå Pär Svärdson? Här, varsågod, här kommer en pusselbit:

– Det tekniska kan jag utantill, men det jag kan behöva hjälp med är det mellanmänskliga.

 På nätterna händer det att han sitter framför datorn i villan på Lidingö och när alla andra sover loggar han in på de interna logistiksystem som han bitvis själv har byggt och försöker hitta sätt så att Apotea blir lite bättre och lite mer effektiva.

– Jag tycker ju att det här är en rolig del av verksamheten. Logistikprogrammet på Adlibris byggde jag mycket själv. I mitt rum satte jag upp Billybokhyllor som fick agera modeller för hur man kunde göra och så höll jag på och flytta runt böcker där. Sådant där nörderi kan jag fortfarande ägna mig åt för det är viktigt för oss att alltid bli bättre. Nu är det byggnationen i Varberg som står näst på tur och det upptar mycket av min tid. Idag består Apotea av en sajt och ett lager, det råder ett 1-till-1-förhållande, med Varberg blir en sajt och två lager, det kommer göra vår logistiklösning mer komplex. Det blir snabbt rätt detaljerade vägval och det gäller att ha koll på vad det betyder för verksamheten ur ett strategiskt perspektiv.

Det nya lagret i Varberg blir än mer automatiserat än det som vi går runt i just nu och medan Pär Svärdson följer ytterligare ett paket på det löpande bandet säger han att investeringen i robotar och industriell inredning i Varberg hamnar på runt 350–380 miljoner kronor – en investering som uppges vara helt självfinansierad. Bland mycket annat ska 6,1 kilometer rullbana fylla det nya lagret tillsammans med högpresterande industrirobotar.

 Nä, någon klassisk direktörstyp är han inte alls där han nu går genom det gigantiska lagret framför mig i jeans och pikétröja.

Pär Svärdson har blivit synonym med klädmärket Sail Racing som delägare och styrelseledamot. Han hävdar att han äger andra kläder, men säger i samma andetag att han äger 80 olika tröjor från just Sail Racing.

Jag berättar att några av innerstadsrektorerna i Stockholm för en tid sedan hade en sammankomst och under kaffet enades de om att de stökigaste eleverna har en förkärlek för Sail Racing-plagg.

– Det tror jag inte stämmer utan jag tror Haglöfs är mer populär i den målgruppen faktiskt. Jag har alltid Sail Racing på jobbet och alltid när jag ska fotograferas, men privat kan jag ha något annat.

 Han funderar ett slag, men han kommer egentligen aldrig på vad han ägnar sig åt när han inte jobbar. Visst, han har familj som han månar om men det är också en familj som vant sig vid att han alltid håller på med någonting mer.

Har han försakat något viktigt?

Säkert.

Ångrar han något?

Nej.

Eller, egentligen lite.

Kanske att han sålde Adlibris för tidigt.

Konsumentbeteende som förbryllar

I ledningsgruppen några timmar tidigare förbereder man insatsstyrkan av duktiga medarbetare som ska se till att anläggningen i Varberg snabbt kommer i ordning och blir effektiv. Den här mannen har gett sitt liv till svenska logistiklösningar inser jag när han går genom lagret.

– Läkemedel eller böcker? Klart det är roligare att åka på bokmässa än att åka och titta på mediciner. Det är hur vi säljer det och att vi är snabba på att bli bättre som är det roliga och att bygga bolag.

 Nu har han stannat upp framför ett avancerat robotsystem av dammsugarliknande enheter som far fram över en ställning och möjliggör hastigheten i verksamheten.

– Det är måndag. Våra kunder är mer rationella än vi tror. De beställer på en söndag för då får de sina paket i början på veckan. Beställer de på en torsdag kan det dröja till efter helgen. Torsdagar har oftast bara två tredjedelar av en vanlig dags försäljning och fredag och lördag hälften medan söndag har bra försäljning. Måndag och tisdag är stressigast och dagens måndag är lite sämre än den förra veckan. Det finns en variation som går ut på att precis efter lön är lite högre och även veckan efter det. Men det sjunker per vecka fram till lön vilket är irrationellt eftersom vi säljer allt per faktura som ska betalas tjugo dagar senare när pengarna borde vara slut. Det är psykologi som avgör.

 Så där håller han på. Gillar du inte att bli bättre på logistik ska du akta dig för att jobba för Pär Svärdson. Rätt var det är sitter du nämligen i bilen på väg mot Morgongåva för att hoppa in i vid bandet och det oavsett om du sitter i ledningsgruppen eller ej.

– Fattar man inte vad som är viktigast på Apotea ska man inte vara här. Arbetsuppgiften är att få det här lagret att fungera optimalt och i trånga perioder kan det innebära att du gör bäst nytta vid paketeringen. Jag kan de flesta arbetsuppgifterna på det här lagret för jag har hög systemförståelse och vet hur allt här inne hänger ihop.

Micromanager

Ska vi ta det där med att micromanagera? Under hösten sade Ayad Al-Saffer att han satte en stolthet i att som ägare till Åhléns vara just micromanager. Så här säger Pär Svärdson

– Systemförståelsen är avgörande, men också detaljförståelsen. Får vi en liten detalj här inne att gå 5 procent bättre kommer hela systemet så småningom gå 5 procent bättre och på ett år är det där vi ökar våra marginaler och tjänar mer pengar. Klart motsatt får det snabbt en negativ effekt och då gäller det att vara på tårna och veta vad det handlar om. Micromanager klassas ju ofta som något negativt. Jag vet att jag kan peta lite för mycket i detaljer, men ibland är det värdefullt även om jag vet att jag ibland borde ta ett steg tillbaka. Det är inte lätt för mig att göra det, men om jag känner mig helt trygg klarar jag det. Jag är en passionerad chef och av den anledningen kan jag också vara krävande och tydlig och visa vad som är viktigt. Men det är klart att jag också får höra att jag kan lägga mig i.

Han fortsätter.

– Men förstår inte jag vad som är fel här då kommer vi göra samma fel sedan i Varberg och det är inte aktuellt. Vem i verksamheten förväntar man sig ska förstå hela systemet? Det är vd:n. Det här är en detaljbusiness och jag har koll på hur det här funkar och hur vi kan optimera det ytterligare. Kolla hur det gick med journalsystemet Millennium på västkusten. Kanske hade varit bra om de cheferna hade haft lite detaljkoll på de 3,4 miljarder skattekronor de stoppade in där.

Bråkat med Union

 Lagret är ljust och fräscht. Storsäljare är huvudvärkstabletter. Det har rapporterats om arbetsmiljöproblem på lagret vi just går igenom. Det har pratats om en hård kultur där utrymmet för övertid, sjukdom och vab begränsats.

Två gånger har Unionen stämt Apotea. Nu är stämningarna nedlagda.

– Jag vill att det här ska vara en bra arbetsplats och jag känner en stolthet att vi är en ingång till arbetsmarknaden för väldigt många människor i regionen. När antagningarna till Uppsala universitet kommer förlorar vi alltid tio personer. Vi har fått kritik för att vi inte ser folk eller får anställda att inte känna sig behövda. Det har varit en kritik som vi förtjänade och som kom under pandemin när vi fick dubbelt så mycket jobb men färre anställda. Vi kämpar för att bli bättre hela tiden. 

När vi går nedför en enkel trappa från hög höjd säger Pär Svärdson att hans svindel gick över efter att han varit mycket på lagret.

– Det här är inleveransen av nya varor och de ska sedan in i systemet här. Jag tänker på hur många gånger man måste flytta varje vara. Se han som tar palldragaren där och följ den och tänk på att varje gång som han måste sätta ned sin last utan att vara framme så har han gjort ett onödigt arbete. Det måste vi begränsa. Det kan låta som en skitsak i sammanhanget, men är viktigt för våra system.

– Min styrka är nog mer att förstå teknik än HRw och jag har nog behövt se till att ha kollegor som är bättre på organisation och bättre på människor.

 Du är mer IQ än EQ?

– Ja, lite så.

Svårt med gullandet

Det talas ibland om hur mäktiga människor vill bli behandlade och det brukas illustreras med begreppet en nanny eller en granny.

Nanny är mjuk, tröstande och bekräftande medan grannyn är sträng och krävande.

Mindre färgstarkt kan man ju också kalla det morot eller piska, men det känns så mycket minikickoff på KPMG Bohlins 1993.

– Om det gäller hur jag helst vill få feedback är ju bekräftelse viktigt för mig för det ger mig energi, men jag är också i behov av tydlighet. Jag tror att det värsta man kan göra som chef är att säga till en anställd att du gjorde allt rätt men ändå blev det fel. Jag gillar inte skitsnacket efteråt utan jag gillar tydlighet och vad och hur vi mäter är viktigt för det blir tydligt. Sedan måste det ju finnas en nanny också som gör detta vänligt och bra och det gör min vice vd Stefan Eriksson väldigt bra. Jag har identifierat mina svagheter som ledare och kompletterat min organisation efter det. Gullandet är inte min starka sida.

På nattduksbordet ligger Walter Isacssons bok om Elon Musk, vars svenska utgivning har finansierats av Sven Hagströmer och Jens von Bahr.

– Jag vill förstå vad det är han gör. Han är en fascinerande person även jag tycker att han skulle sluta lägga sig i andra länders inre angelägenheter. Han lägger sina pengar och sin energi på att söndra och jag skulle aldrig köpa en Tesla nu på grund av Elon Musk.

Emballagehysterin måste begränsas

Sten i skon?

Kartonger.

Låt honom själv få berätta. Nu har han nämligen stannat upp längs en packlår. En del inbitna Icahandlare tål inte emballage eller skräp på golvet. På hyllorna ska varorna stå rakt. Det gäller inte e-handlare Svärdson.

– Nej, skräp stressar inte mig, men det gör alla kartonger och allt emballage som vi får in här och måste hantera. Det är otroligt mycket lådor och väldigt mycket skräp som vi får in i vårt system utan någon anledning. Det jobbar vi mycket med att få våra underleverantörer att begränsa. Här är våra egna bomullsrondeller, de kommer i en pall och i den ligger produkterna fritt. Så ska det vara.

Han tar upp en förpackning med bodylotion och river upp kartongen.

– Här är det tvärtom. Här måste vi packa upp en låda för att hitta en massa små lådor som har sex stycken tuber i varje kartong. Det troliga är att våra kunder ska köpa en enda av en sådan här förpackning. Det är rätt mycket jobb att bara att ta fram produkten då. Värst är smink, där kommer det tre produkter i varje kartong. Vi har tio personer som arbetar heltid med att köra skräp till återvinningen varje dag. Kan vi ta bort 10 procent av alla emballage kan vi ta bort en tjänst och få bättre miljö och slippa en arbetsuppgift. 

Det här måste ju så klart lösas. I eftermiddag ska Pär Svärdson ta bilen tillbaka till Stockholm. Antagligen sitter han i telefon hela vägen ned.

Antagligen kommer han ägna natten åt att tänka på kartonger.