“Jag har grävt fram döda kroppar i en månad”

Orkanen Helene tog över 200 amerikaners liv. I Asheville har krishanteringen lett till olika politiska slutsatser inför presidentvalet. 

ASHEVILLE. Beth Bagwell räddar fotoalbum iförd hazmatdräkt. 

Hon plockar upp en bok ur högen framför sig. Hennes mors anteckningar om Beth och hennes systrar som barn. 

Omslaget är smutsigt av lera, och den blå skrivstilen suddig från vattenskada. 

Beth Bagwells mor dog för ett par år sedan, 99 år gammal. Nu finns bara minnena och dagböckerna kvar. 

Orkanen Helene och översvämningen som hon orsakade förstörde allt i hyrförråden intill floden där Beth Bagwell förvarar familjealbum, dagböcker och litteratur. 

Beth, en pensionerad lärarinna från Florida, som flyttade till North Carolina för fjorton år sedan, är trots omständigheterna vid gott mod. 

-Det är bara saker, säger hon. 

Hennes hus är beläget uppe i bergen och klarade sig undan skador. En lyckovinst i orkanen som tog 230 människors liv. 40 av dem i Asheville. 

En månad efter stormen, och åtta dagar före presidentvalet, kan invånarna fortfarande inte dricka kranvattnet. På restauranger och fik är kranarna förtejpade och ersatta av handsprit. Maten serveras på papptallrikar för att spara diskvatten. På hotellet jag bor på måste jag skriva på ett avtal där jag lovar att bara använda vattnet till att tvätta mig, inte borsta tänderna. Många invånare fick nyligen tillbaka strömmen. Internet kommer och går, utom där det finns Starlink där det är stadigt. 

På motorvägen fraktas dricksdugligt vatten och bajamajor. Militärfordon står parkerade downtown. Förödelsen är påfallande: bråtsamlingar höga som hus, övergivna bilar, kvaddade och halvsänkta i lera, utblåsta hus och affärer. På Swannanoafloden flyter en gammal bensinpump. 

Biden- och Harrisadministrationens hantering av katastrofen delar både invånarna och landet. 

Republikaner har kritiserat inrikessäkerhetsmyndigheten FEMA, som gör räddningsinsatser vid katastrofer, för senfärdig respons. Donald Trump har dessutom hävdat att FEMA:s insats var bristfällig och en konsekvens av att en del av myndighetens pengar gått till migranter. Uppgifter som i flera medier avfärdas som felaktiga. 

Både Donald Trump och Kamala Harris har besökt North Carolina sedan orkanen Helene skördade offer i delstaten. 

Harris har insisterat att administrationen gjort ett gott jobb och att FEMA gått “dörr till dörr” och hjälpt de drabbade. 

Beth Bagwell hör till dem som är nöjda med insatsen. Hon tar munskyddet från ansiktet och tittar på mig. 

- Du vet, det är massor av stories där ute som inte är sanna. En av de största är att FEMA inte hjälper oss, att regeringen bara lämnat oss därhän. Det stämmer inte. FEMA är överallt här. 

När Beth Bagwell upprepar “FEMA” kommer förrådsgrannen Mark Rector förbi. Han vill ge sin syn och anser att katastrofinsatsen varit undermålig. Ett utlåtande Rector delvis baserar på vad han sett med egna ögon, delvis på vad han sett av andra invånares dokumentation på Youtube.  

- FEMA vill ha total kontroll. De har avvisat leveranser av generatorer för att de inte har kontrakt med myndigheten. En hel armé av poliser och privata helikopterpiloter försökte hjälpa till men blev bortjagade och hotade att gripas, säger han. 

Beth Bagwell är skeptisk till uppgifterna. 

Förrådsgrannarna har inte bara olika uppfattning om FEMA. Beth är demokrat, Mark är republikan. Mark känner tilltro till att Trump kan rädda nationen, Beth tror att han kommer att förstöra den. Liksom Kamala Harris och Hillary Clinton påstår Beth att Trump är en fascist. 

-Jag var lärare i europeisk historia och snöade inte in på 20- och 30-talet av en slump. Trump vill ta kontroll. Han vill ändra hur staten funkar så att det blir lättare för honom att ha kontroll, säger hon. 

För Mark Rector framstår ovanstående som en projicering.

- De anklagar Trump för precis det de själva håller på med. De använder staten för att tysta och kontrollera motståndare, säger han. 

När Mark Rector återvänder till sitt förråd fortsätter Beth att prata politik. Hon anser att Biden gått för långt åt höger i utrikespolitiken. 

-Israelpolitiken. Jag tycker att Benjamin Netanyahu har lekt med honom. Du vet, han gick i skola här i USA. Han kan USA väl och han är en Machiavellisk politiker. 
Beth Bagwell är “inte galen i” Harris Israelpolitik heller men finner det självklart att rösta på vicepresidenten. 

 -Jag litar på att hon kommer att följa lagen och hon har en lång karriär bakom sig.

Asheville är känd som en konstnärsstad i västra North Carolina, nära gränsen till Tennessee. Invånarna till övervägande del röstar demokratiskt. I en vallokal i stadens utkant säger Franky Martinez, som bor i Asheville och jobbar på ett stort hyrbilsföretag, att valet är självklart. På t-shirten står det: KAMALA. 

-När aborträttigheter står på spel finns det bara en sak att göra, säger hon. 

Hennes man Mario nickar bredvid henne. De är båda kubanamerikaner, men inte konservativa som deras föräldrageneration som flydde kommunismen 

-Det där är inte vi, säger Mario Martinez.

FEMA:s katastrofhantering har de inga större synpunkter på. Parets hus klarade sig utan en repa, även om ett träd föll över garaget och var nära att träffa köksfönstret. 

För andra Ashvillebor har myndigheternas hantering av tragedin lämnat djupa spår. 

I kön till vallokalen, strax bakom makarna Martinez, står Travis O’Connor med beslutsam blick i blå t-shirt och matchande keps. Han är 42 år gammal och på väg att rösta för första gången. 

Ett beslut som har med stormen att göra. 

-Jag har grävt fram döda kroppar i en månad, säger han. 

Han berättar om arbetet med att finna liken. Om den frätande doften, som han hade känt även utan hundarnas spårningshjälp. Om huvudet som stack upp i en hög av sönderslitna husdelar. Armen som stack upp intill. Rösten brister ibland. De senaste fyra veckorna har varit traumatiska. 

Det tog Travis O’Connor två dagar att komma fram till sin femåriga dotter två och en halv kilometer bort. Utan ström och internet fanns inget annat sätt att få tag på henne, och säkerställa att hon var oskadd, än till fots. 

-Vi sågade oss igenom vägen. Träden låg som dominobrickor över den. Och alla fallna elledningar… Du visste inte om någon fortfarande var strömförande. 

Till skillnad från Beth Bagwell är han inte nöjd med FEMA. Till lägenheterna där han bor och arbetar som vaktmästare tog det “fyra eller fem dagar” för myndigheten att nå. 

-Jag försökte hindra grannarna från att slå ihjäl varandra och bli tokiga. Om något skulle hända eller en brand utbryta skulle räddningstjänsten inte ha en chans att komma fram. 

Fram till för fyra år sedan bodde Travis O’Connor i en husvagnspark. Han tackar sin lyckliga stjärna för att han tog jobbet som vaktmästare. 

-Hade jag bott kvar hade jag inte stått här idag. 

För Travis O’Connor har den senaste månaden agerat politisk väckarklocka. Förr föredrog han att hålla sig utanför politiken. Nu känner han att han måste agera.

För Travis blev myndigheternas orkanhantering ett tecken på att staten felprioriterar sina resurser. Han är övertygad om att räddningshelikoptrarna varit fler om orkanen inträffade för några år sedan. Nu prioriteras inte längre amerikanska medborgare, menar han. 

-Kamala Harris säger att hon ska fixa allt, men hon har redan suttit i fyra år, och gränsen är en vidöppen katastrof. De skickar hjälp till Ukraina och Libanon men varje gång det handlar om oss - var är vår hjälp?

Travis O’Connors livs första röst faller på Donald Trump. 

- Det handlar inte om att vara röd eller blå. Jag säger inte att Trump är bäst - men titta på alternativet. Det är väldigt mycket hyckleri och bullshit på den andra sidan. Och när det kommer till policies så agerar de som att de inte bryr sig. De har öppnat gränsen samtidigt som de låter folk dö här. De hade kunnat vara här den dagen. 

När det väl gällde så var de enda som inte svek de civila, säger han. 

Många av räddningsinsatserna i Asheville har kommit från privatpersoner. 

En omständighet som även förrådsgrannarna vid Swannanoafloden lyfter fram. För Beth Bagwell inger det hopp.

-Det finns något större än politik. Det inspirerar mig att se hur det här samhället har hjälpts åt. Det har inte spelat någon roll om du är republikan eller demokrat. 

Mark Rector kommer fram igen. Han och Beth fortsätter att prata om FEMA och vilken kandidat som är bäst för landet. En intensiv debatt utbryter mellan förråden. De är oense om det mesta, men eniga om betydelsen av att försöka förstå varandra. 

Beth Bagwell har ett berg av lertäckta familjealbum att ta hand om. Mark Rector har prylar att lasta in i bagaget på sin pick up. 

Förrådsgrannarna skakar hand innan de återgår till sina sysslor.