John Hassler vill se strukturell förändring – efter konkursen
Räntehöjningarna har slagit hårt mot fastighetssektorn – och senaste konkursbeskedet kommer från Serneke Sverige AB.
Nu efterlyser John Hassler, professor i makroekonomi, en strukturell förändring i branschen.
– Jag har lite svårt att tro att det behöver vara så känsligt som det är, säger han.
På tisdagen meddelade Serneke Sverige AB att de ansökt om konkurs – och alla projekt i Sverige pausades, vilket EFN Finansmagasinet kunde vara först med att berätta om.
– Vi ska nu göra en konkursbouppteckning och där kommer vi kunna se de tillgångar och skulder som finns, eller som är kända. Men den kommer först komma om sex, sju veckor, sa Göteborgsadvokaten Jörgen Wistrand på CMS Wistrand.
Beskedet om konkursen kommer efter en längre period av höga räntor och lågkonjunktur som påverkat flera områden i ekonomin – inte minst fastighetssektorn.
Hassler vill se strukturell förändring
John Hassler, professor i makroekonomi, frågar sig nu om sektorn behöver vara så pass räntekänslig som den visat sig vara.
– Det verkar som man byggt upp sin affärside så att man måste ha tillgång till korta krediter. Man borde börja fundera på hur man ska göra hela sektorn mindre konjunkturkänslig. Naturligtvis finns det en del känslighet, det går inte att komma ifrån. Men ändå är det en så pass långsiktig investering så jag har lite svårt att tro att det behöver vara så känsligt som det är, säger han.
Men han betonar att lösningen inte stavas stödsystem eller en omläggning av penningpolitiken.
– Det är nog mer strukturellt i branschen och det måste de fundera på själva. Jag har inget bra svar på det, men jag tror det finns grund för det eftersom det är mer konjunkturkänsligt här än i andra länder.
– Man behöver tänka till hur man ska ha en affärsmodell som är mer robust. Det vi gått igenom har förhoppningsvis fört något positivt med sig. Sen är det naturligt att konkurser inträffar, fortsätter Hassler.
”Stor fördel om det blir mer jämnt”
Konjunkturen och de högre räntorna har slagit mot branscher olika hårt. Hushållen har visat sig vara starkare än vad många kanske trott – samtidigt som andra företag fått det väldigt tufft.
En mer jämnt fördelad känslighet i ekonomin – där högre räntor slår ungefär lika hårt överallt – skulle underlätta för penningpolitiken ur ett makroperspektiv, menar John Hassler.
– Det blir besvärligt om vissa delar inte påverkas alls och andra går i konkurs. Då blir det svårt att bedriva en penningpolitik. Så det är en stor fördel om det är mer jämnt. Det är inte bara för branschens skull utan även för samhällsekonomin i stort och penningpolitikens möjligheter.
De studier som gjort pekar inte på att det varit en orealistisk syn på räntorna när de gått upp och ner.
