Juristerna: Tullarna strider mot lagen – kan gå till HD
Donald Trumps tullar kritiseras på bred front världen över.
Nu väcks även kritiska, konservativa röster som menar att Trump inte har auktoritet att belägga andra länder med tullar.
Den makten ligger hos den amerikanska kongressen, skriver The Economist.
Organisationen The New Civil Liberties Alliance (NCLA) är en högerkonservativ organisation som lägger stor vikt vid den amerikanska konstitutionen.
Redan i februari lämnade organisationen in en stämningsansökan mot Donald Trump efter att han infört tullar mot Kina, som sedan fördubblades i mars.
Enligt stämningsansökan har presidenten inte makt "att pålägga och samla in skatter, avgifter och importtullar". Enligt artikel 1, sektion 8, i konstitutionen är det enbart Kongressen som kan utföra såna ordrar.
En lagförändring har dock gjort att presidenten har sådana befogenheter om det finns en hotbild mot "nationens säkerhet, utrikespolitik eller ekonomi." Den lagen kallas IEEPA (International Emergency Economic Powers Act).
Nu använder Trump lagförändringen för att införa sin tullpolitik.
Ifrågasätter nationellt nödläge
Organisationen NCLA ifrågasätter inte Trumps deklaration av ett nationellt nödläge i relation till införandet av fentanyl från Kanada till USA, vilket skulle varit en motivation bakom tullarna till en början. Men de skriver i stämningsansökan att de "inte ser koppling mellan opioidproblemet och den tull de har beordrats."
– Att ensidigt störta det globala handelssystemet blåser bort taket på lagen, säger Alan Morrison, professor i juridik vid George Washington University och syftar på Trumps "Liberation day"-tullar.
Morrison menar även att om högsta domstolen skulle acceptera Trumps tolkning av IEEPA kan de tvingas att ogiltigförklara lagen som en ogrundad delegation av Kongressens makt över tullar.
Fler lagar kan välta tullpolitiken
Förutom IEEPA nämner Trumpadministrationen, tre olika lagar som alternativa källor för att kunna implementera sina tullar, skriver The Economist.
National Emergency Act tillåter presidenter att aktivera nödbefogenheter som ingår i andra lagar.
Sektion 604 i Trade Act från 1974 tillåter dem att justera tulltabeller inom de gränser som Kongressen satt.
Och sektion 301 i Title 3 i US Code tillåter presidenter att delegera makt till kabinettmedlemmar. Men ingen av dessa verkar ge de omfattande tullbefogenheter som Trump påstår sig ha.
Om tullarna skulle implementeras så som de nu har presenteras finns det många aktörer som hade kunnat sätta käppar i hjulet för Trump. Men Nicholas Bagley, professor i juridik vid University of Michigan, säger till The Economist att det inte är troligt att stora bolag vill starta konflikter med presidenten. Även om tullkriget kostar deras produktion dyrt.
Följ taggar