Inflationen steg mer än väntat i oktober
Inflationstakten i oktober landar på 1,5 procent enligt SCB:s preliminära siffror. Utfallet innebär att inflationen ligger under Riksbankens inflationsmål på 2 procent för femte månaden i rad.


KPIF, KPI med fast ränta, steg mer än väntat i oktober till 1,5 procent i oktober från 1,1 procent i september. Det visar SCB:s nya snabb-KPI fem dagar innan månadens definitiva siffror släpps. Väntat var en ökning till 1,3 procent enligt Trading Economics.
Även kärninflationen KPIF, exklusive energipriser, ökade mer än väntat och landade på 2,1 procent. Väntat var en oförändrad inflationstakt på 2,0 procent.
Enligt SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist var de preliminära siffrorna en försiktig besvikelse.
– Vi är i en period där energipriserna är väldigt volatila och KPIF exklusive energi landade lite högre än analytikernas förväntningar och även över Riksbankens prognos. Så det är en försiktig besvikelse, säger han till EFN Finansmagasinet och fortsätter:
– Men helhetsbilden är ändå att inflationstakten fortfarande ligger under målet på 2,0 procent. Så det är ingen dramatik när det handlar om tiondelar. Den stora bilden är ändå att inflationen har kommit ner.
"Ingen anledning att dubbelsänka"
De preliminära inflationssiffrorna kom morgonen efter Riksbanken tagit sitt beslut om dagens räntebesked som väntas klockan 09.30. Den övergripande förväntansbilden är att Riksbanken kommer sänka styrräntan med 50 punkter men Robert Bergqvist ser ingen anledning för centralbanken att stressänka.
– Jag tycker att de borde sänka räntan med 25 punkter, jag ser inga effekter av att dubbelsänka i det här läget. Det viktiga är att Riksbanken kommunicerar att räntan fortsätter att sänkas och kommer ligga på eller under 2,0 procent någon gång under första halvåret 2025.
Veckans makrotunga torsdag kommer efter att valet i USA igår stod färdigt med Donald Trump som president återigen. Trump har lovat att höja tullarna globalt, framför allt mot Kina, samt att sänka bolagsskatterna. Om löftena infrias kan det komma att påverka även Sverige, enligt seniorekonomen.
– Det ska bli intressant att höra vad Erik Thedéen säger om den nya administrationen i USA som kan komma att påverka både tillväxt och inflationsbilden ganska rejält nästa år.
Olika mått på inflation
SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas upp i KPI och inte i KPIF.
Källa: SBC
Texten uppdateras.