Nya jättesatsningen på Harrisburg: ”Förkrossande”

HARRISBURG. De fyra konkava tornen som reser sig 110 meter över Susquehanna-flodens vatten avslöjar sig redan på mils avstånd som industridesign från en annan tid. Brutalistiska kolosser i rå betong med en konstruktion beräknad att kunna stå pall för de Boeing 747:or som på 1970-talet trafikerade den lokala flygplatsen några kilometer uppströms. På 1990- och 2000-talet satte kärnkraftverket på Three Mile Island branschrekord för antal dagar utan driftstopp. 2019 hade det inte varit lönsamt på fyra år. Utkonkurrerat av bland annat billig naturgas utvunnen med hydraulisk spräckning, så kallad ”fracking”, stängdes det ner. Permanent, enligt lokaltidningen The Patriot-News.

Fem år senare råder full aktivitet bakom grindarna till vad som nu döpts om till Crane Clean Energy Center. Microsoft har satsat drygt 50 miljarder kronor i en affär med energibolaget Constellation för rätten till de 835 megawatt som beräknas produceras här när verksamheten är igång i full skala 2028. Tillräckligt med elektricitet för att försörja 700 000 hushåll, eller i det här fallet datacenter i Pennsylvania, Illinois, Virginia och Ohio som ingår i Microsofts satsning på artificiell intelligens.

Framtiden definieras av generativ AI

Konkurrenterna gör sitt bästa för att komma ikapp. Jakten på elektricitet – allra helst kärnkraft – ses nu som avgörande för att gå vinnande ur striden om att bli branschledande i den teknikframtid som jättarna i Silicon Valley bettar på att ska definieras av generativ AI.

I mitten av oktober meddelade Amazon Web Services att man deltar i finansieringen av nya kärnkraftsprojekt som år 2039 tillsammans ska generera 5 000 megawatt, en energimängd som motsvarar hela Chicagos elkonsumtion. Samma vecka offentliggjorde Google ett samarbete med Kairos Power för att utveckla små kärnreaktorer på 500 megawatt i anslutning till sina datacenter. Facebooks moderbolag Meta hoppade på samma tåg den 3 december och meddelade att man tar ställning till förslag från leverantörer av kärnkraft för att tillgodo se sin AI-satsning.

Under de kommande sju åren gör banken Goldman Sachs bedömningen att elkonsumtionen för amerikanska datacenter sammantaget kommer att tredubblas och kräva en ökad elproduktion på 47 000 megawatt.
– Per person motsvarar det en nästan lika snabb elektrifiering som när det svenska kärnkraftsprogrammet genomfördes, och det var den största ökningen av koldioxidfri el i världshistorien, säger Jan Blomgren, professor i kärnfysik, författare och opinionsbildare.

En boom av gammalt snitt

 I centrala Pennsylvania beskrivs betydelsen av att kunna täcka knappt två procent av det ökade behovet som enorm.
– Aldrig tidigare har en reaktor som avvecklats tagits i bruk igen, jag trodde inte det skulle hända, säger Tom Mehaffie.

Republikanen Mehaffie representerar sedan 2016 Pennsylvanias 106:e distrikt i delstatskongressens underhus. Här ingår Middletown, Royalton och ett antal andra små samhällen i utkanten av Pennsylvanias huvudstad Harrisburg. Bruksorter där Three Mile Island i generationer utgjort en stor del av grundplåten för den lokala ekonomin, och som nu ser fram emot en boom av gammalt snitt.

Telefonsamtalet från Constellation kom 2022. I slutet av året blev allmänheten bekant med OpenAI:s ChatGPT-tjänst.
Samtidigt har landets regering under president Joe Bidens ledning satsat på subventioner för kärnkraft som ett led i att komma närmare utsläppsmålen. Nu pågår en uppstartsfas på Three Mile Island som tillsammans med de fasta jobben när verket är i drift beräknas skapa 3 400 arbetstillfällen.

Precis som innan det stängde för fem år sedan kan den lokala ekonomin också räkna med att gå på högvarv under några månader med ett par års mellanrum, då det är dags för schemalagd nedstängning, underhållsarbete och påfyllnad av bränsle i reaktorn. Med omkring 1 500 personer på plats medan underhållsarbetet pågår kommer motellen och restaurangerna att vara fullbokade.

– Vi hade en pizzeria här som visste att de kunde börja baka tusentals pizzor varje gång det var dags för en nedstängning, säger Tom Mehaffie.
Efter avvecklingsbeslutet 2019 valde många att tacka ja till erbjudanden om omplacering och ta anställning på andra håll.
– Nu ser vi att människor flyttar tillbaka, vilket innebär att de kommer bygga och köpa hus här. Det kommer att bli en rush, säger Mehaffie.

Ett stycke svensk 1900-talshistoria

Jake Young spenderade 26 år av sitt yrkesliv på Three Mile Island. 2010 var han med när nya ånggeneratorer installerades. Under sin morgonpromenad i Middletown passerar han förmannens och andra gamla kollegors hus vid floden, med utsikt över verket.
– Jag är för gammal för att börja jobba igen men jag känner många som kommer åka ner dit, säger han och kisar mot kylningstornen som också blivit del av ett stycke svensk 1900-talshistoria.

 ”Före Harrisburg var det ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men sen så fort det hade hänt, då rakade ju sannolikheten plötsligt upp till inte mindre än 100 procent så att det blev nästan sant att det hade hänt … hela socialdemokratiska partiet har ju gått och väntat i över ett halvår på om det som hänt i Harrisburg har hänt eller inte, innan de har kunnat bilda sig en uppfattning om de ska tycka om kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som hände i Harrisburg har hänt. Men nu har de äntligen bestämt sig och nu har de tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så att det inte händer här också.”

Författaren och komikern Tage Danielssons monolog om sannolikhet i revyn ”Under dubbelgöken” på Berns etsade sig fast i det allmänna medvetandet.

Den framfördes fem månader innan Sverige folkomröstade om kärnkraften i mars 1980, ett beslut fattat som en direkt följd av händelserna på Three Mile Island den 28 mars 1979, när en av historiens värsta kärnkraftsolyckor inträffade.

Stod i köket när det hände

Paula Kinney stod i köket den morgonen, med utsikt över Three Mile Island genom fönstret.
Nu sitter hon i sitt vardagsrum drygt 30 kilometer därifrån. Huset köptes efter beskedet om att Three Mile Island skulle öppna igen efter olyckan, efter att ha försäkrat sig om att vindriktningen skulle förskona det nya hemmet från radioaktiva vindar vid ett nytt haveri.
– Vi slogs i 42 år för att det ska hållas stängt. Det är förkrossande att det öppnar igen, säger hon.

Invånarna i närheten av Three Mile Island fick ingen direktinformation eller några evakueringsorder under de första timmarna efter att en partiell härdsmälta inträffat i reaktor två, och radioaktiv ånga släppts ut i atmosfären i omgångar. I anläggningen var strålningsnivåerna tusen gånger högre än normalt. Först två dygn senare uppmanade Pennsylvanias guvernör gravida kvinnor och barn att lämna närområdet för att undvika läckande strålning. Paula Kinney minns med skärpa hur skräcken spred sig i samhället och hur hon försökte hålla god min när hon packade in barnen i bilen.
– Telefonnätet blev överbelastat, det uppstod panik. En av mina grannar jobbade i skolkafeterian där föräldrar plötsligt kom inspringande för att hämta sina barn.

Cancerfallen som drabbat bland andra Paula Kinneys bekantskapskrets under åren efter olyckan är för många för att de inte ska upplevas som kopplade till olyckan.
– Min dotters skolkamrat dog i cancer när de gick i första klass. En ung flicka som bodde på vårt kvarter dog av leukemi. Min man har cancer som spridit sig till skelettet. Min vän Beth och hennes man fick cancer, hennes son fick cancer under fingernaglarna, säger Paula Kinney.

Den officiella dödssiffran efter den partiella härdsmältan på Three Mile Island skrivs till noll.
Efterföljande undersökningar av cancerförekomst spretar, från slutsatser om ökningar av sköldkörtelcancer till en långsiktig studie vid University of Pittsburgh där ökad cancerdödlighet i området inte kunnat styrkas under en 20-årsperiod. 1985 togs Three Mile Island i drift igen efter olyckan. Paula Kinney var en av de som protesterade mot beslutet och demonstrerade vid grindarna.

Samhället delades i två läger

Olyckan har kommit att dela lokalsamhället i två läger. I det ena, där bland andra Paula Kinney och lokala aktivister befinner sig, kommer risken för en ny olycka aldrig att trumfas av den ekonomiska nyttan. I det andra ser man arbetet efter olyckan som en garant för att undvika framtida incidenter. Under sina år på Three Mile Island deltog Jake Young i saneringsarbetet vid den permanent nedstängda reaktor två. Det tog elva år att forsla bort bränslet.
– Jag upplever att olyckan hjälpte lokalsamhället, men många såg det inte så. De såg det som ett hot och många blev rädda för att de inte förstod vad som hände. Vad industrin beträffar så bidrog olyckan till att göra den säkrare. Vi hade en permanent närvaro från kärnkraftsmyndigheten och utöver deras regleringar hade vi vårt eget regelverk som var ännu mer strikt, säger han.

Paula Kinney fick både vänner och fiender när hon tog ställning mot att kärnkraftverket skulle öppna igen.
– Jag minns fortfarande en kvinna som var rasande på mig och hur hon skrek. Hon anklagade mig för att försöka ta familjens försörjning ifrån henne. Jag kan förstå ilskan, men det var aldrig vår avsikt.

Slutsatserna i den efterföljande statliga utredningen, utförd på uppdrag av den dåvarande presidenten Jimmy Carters regering, slog ned på en rad aktörer: Företaget som designat kärnkraftverket, den statliga reglerande myndigheten för kärnkraft, energibolaget Met-Ed och deras anställda, nyhetsmediernas agerande. En förtroendeskada uppstod som i många fall aldrig läkt.

–  Olyckan utgjorde ett fundamentalt skifte från att ha litat helt på staten till en djup misstro. Människor upplevde att man ljög för dem, avfärdade deras oro och placerade kärnkraftsindustrins välmående framför medborgarnas, säger Holly Angelique, pensionerad professor i psykologi vid Penn State University i Harrisburg.
– Spänningarna i samhället märks fortfarande. Men något som förenar båda sidor är att ha genomlevt en evakuering och det känslomässiga trauma en sådan upplevelse innebär. Än i dag lär föräldrar sina barn att ha bilen fulltankad och vatten, mat och andra förnödenheter i bagaget i händelse av att de måste fly på kort varsel.

Trendbrott för digitaliseringen

Att det är just kärnkraften som är eftertraktad bland techjättarna ter sig naturligt. En pålitlig och kraftfull energikälla med låga utsläpp när den kommit i drift, för att försörja en massiv expansionsfas samtidigt som ambitiösa klimatmål ska uppnås.
– Historiskt har inte den här sektorn bidragit så mycket till att öka utsläppen eller energianvändningen. Om någon sagt det till mig för några år sedan hade jag aldrig trott det, men det vi ser nu är ett trendbrott för digitaliseringen i stort där något vi tänker på som ett ickemateriellt moln visar sig vara väldigt materiellt, säger Victor Galaz, docent på Stockholm Resilicence Center vid Stockholms universitet.

Microsoft har sedan 2020 det uttalade målet att vara klimatneutralt senast 2030, och att år 2050 ha neutraliserat de koldioxidutsläpp man stått för historiskt.

Amazon utlovar noll nettoutsläpp år 2040. Tidigare i år hävdade man att man redan lyckats ställa om helt till rena energikällor enligt en modell som kritiseras, och enligt en intresseorganisation bestående av egna medarbetare går utvecklingen inte åt rätt håll. Deras rapport kommer fram till att 78 procent av energianvändningen i USA kommer från fossila energikällor.

Även Google har tidigare hävdat att man uppnått utsläppsneutralitet, men reviderat påståendet. Enligt bolagets egna rapporter har deras utsläpp ökat med 48 procent sedan 2019 och under 2023 bidrog satsningen på AI till en utsläppsökning på 13 procent jämfört med året innan.
– Vi vet att det inte kommer bli enkelt. Det kommer att kräva att navigera en mängd ovisshet, inklusive ovissheten kring framtiden för AI och dess miljöpåverkan, sa Googles hållbarhetschef Kate Brandt till AP i somras.

Efterfrågan är större än tillgången på kärnkraft och förnybar energi. I Nebraska har planer på att stänga ner ett kolkraftverk slopats. I Georgia, Utah och Wisconsin skjuts utfasning av kolkraft på framtiden när nya datacenter byggs.
– Kolkraftverk har fått nytt liv på grund av AI-boomen, säger Tamara Kneese, projektledare vid den ideella organisationen Data & Society, till Washington Post.

AI driver på energiåtgången

Utbredd AI-användning bland företag och privatpersoner väntas driva på energiåtgången ytterligare. Enligt Internationella energirådet, IEA, kräver en sökning genomförd med ChatGPT nästan tio gånger mer ström än en Google-sökning. Nedkylning av allt större datacenter kräver även mer vatten, i vissa amerikanska delstater över en liter per 100 ord som genereras med hjälp av generativ AI, enligt forskare vid University of California. Inom branschen tror man dock att investeringarna i AI på sikt kommer att leda fram till tekniska lösningar som effektiviserar energianvändningen och bidrar till ökad hållbarhet, bland annat genom mer effektiv trafikplanering och Google uppges med hjälp av AI-teknik redan ha lyckats minska kylningskostnaderna för ett av sina datacenter med 30–40 procent.
– Elanvändningen kan gå upp, men den kan också minska när vi blir smartare i hur datatjänster levereras, säger Jonathan Koomey, som studerat datorers elförbrukning sedan 1990-talet, till CBS News.

Victor Galaz anser att det är för tidigt att räkna hem en framtid med användning av generativ AI på bred front.
– Nyckeln är efterfrågan. För mig är det fortfarande för tidigt att veta hur stor konsumentnyttan blir och hur många som kommer att vilja använda tekniken. När det gäller annan teknik har vi också sett att människors inställning och förtroende kan förändras till den på sätt som inte alltid är förutsägbara eller rationella, säger Galaz.

Constellation Energy och branschkollegan Vistra har varit två av årets stora vinnare bland S&P 500-bolagen. Nvidia, som är marknadsledande inom tillverkning av chippen som driver AI-boomen, har nu ett börsvärde som överträffar merparten av G20-ländernas hela BNP. Den amerikanska tekniksektorn har genererat 32 procent av den globala börsavkastningen sedan 2010. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, energikonsult, författare utgiven av Timbro förlag och opinionsbildare med ett förflutet på bland annat Vattenfall, konstaterar att existerande reaktorer tas i bruk på nytt och att nedläggningar skjuts på framtiden, men att nybyggen av reaktorer lyser med sin frånvaro. För att säkra att den fortsatta tillväxten sker med kärnkraft satsar så väl Amazons AWS som Microsoft och Google på forskning och utveckling av ny kärnkraftsteknik i form av små reaktorer som är tänkta att byggas i direkt anslutning till datacenter – men satsningarna omges av frågetecken kring regleringar och möjligheter att få tillgång till uran.
– Hade jag varit vd för Google hade jag inte gjort den affären. Vi vet inte om de någonsin kommer få drifttillstånd, det känns chansartat, säger Blomgren.

Då: Pulsåder för industrin

Vintermörkret sänker sig över Three Mile Island. Kylningstornen lyser upp det med sina rödblinkande signallampor. Män i kängor och Carhartt-byxor med bygghjälm under armen som avslutat sina arbetspass känner igen Tom Mehaffie och morsar på väg mot sina bilar på parkeringen.
– Det här kommer att vara ditt andra hem nu, säger Mehaffie till en av dem och får ett skratt tillbaka.

När el från Three Mile Island når kraftledningarna igen kommer den att ledas genom det rostbälte som på 1900-talet utgjorde pulsådern för amerikansk stål- och tillverkningsindustri. Tio mil norrut har energibolaget Talen genomfört en satsning där mellansteget tagits bort.

Vid Susquehanna-kärnkraftverket, som öppnade 1983, har ett datacenter byggts i direktanslutning till anläggningen. Tidigare i år såldes det till Amazon för knappt sju miljarder kronor. Där finns också en direktansluten anläggning för en annan energikrävande verksamhet som tros expandera när Donald Trump tillträder som president i januari med löfte om ny lagstiftning: utvinning av kryptovaluta. Efter Texas är Pennsylvania delstaten med störst sammantagen energiproduktion i landet. Även som kärnkraftsproducent är delstaten med sina nio reaktorer tvåa i landet, efter Illinois. 2029, året efter att Three Mile Island planeras vara i full drift igen, väntas en tredjedel av USA:s elproduktion förbrukas av datacenter.

Techjättarnas huvudkontor må finnas på västkusten, men det är öster om Klippiga bergen de fysiska investeringarna gör störst avtryck. I Virginia, söder om huvudstaden Washington DC, finns närmare 500 datacenter – fler än i någon annan enskild region i världen. Här har eltillgången hunnit bli knapp, och väljare som fått nog av hangarliknande byggnader intill villaområden har röstat för lagändringar. Tom Mehaffie hoppas att centrala Pennsylvania tar vid när Virginia inte längre kan leverera tillräckligt med ström och marknaden tycks vara mättad i vad han kallar för östkustens Silicon Valley.
– De här datacentren behöver ett konstant flöde av el. Bolagen som är på väg hit vill befinna sig nära en pålitlig kraftkälla och det är vad vi erbjuder dem.