Kalldusch för dollarn – sämsta starten sedan 1973
Dollarn har gjort sitt sämsta första halvår sedan 1973, rapporterar Financial Times.
Det får globala investerare att omvärdera sin exponering mot världsvalutan.
– Dollarn har blivit slagpåsen för Trump 2.0:s oförutsägbara politik, säger Francesco Pesole, valutastrateg på ING.
Donald Trumps handelspolitik, en växande statsskuld och oro för Fed:s oberoende pekas ut som avgörande faktorer kring att globala investerare har minskat sin exponering mot den amerikanska dollarn.
Sedan årsskiftet har valutan tappat över 10 procent, vilket gör första halvåret av 2025 till det sämsta för dollarn sedan 1973.
Valutan backade ytterligare 0,2 procent på måndagen i samband med att senaten samlades för att rösta om ändringar i Trumps "big beautiful bill". Skatteförslaget väntas addera 3 200 miljarder dollar till den amerikanska statsskulden under en period av tio år, vilket har ökat investerarnas oro för hur hållbara USA:s statsfinanser är och samtidigt drivit på en flykt från amerikanska långfristiga statsobligationer.
– Dollarn har blivit slagpåsen för Trump 2.0:s oförutsägbara politik, säger Francesco Pesole, valutastrateg på ING.
Försvagningen kan fortsätta
Enligt Financial Times är nedgången för dollarn den största under ett enskilt halvår sedan finanskrisen 2009. Kräftgången för dollarn överraskar marknaden, som tidigare trodde att Trumps handelspolitik skulle försvaga andra ekonomier och i stället stärka dollarn.
Andrew Balls, investeringschef för global räntestrategi på obligationsjätten Pimco, tror inte att dollarns ställning som världens faktiska reservvaluta är hotad. Däremot, menar han, kan dollarn fortsätta att försvagas.
Som exempel nämner han en trend där globala investerare valutasäkrar sin dollarexponering, vilket är en utveckling som pressar dollarn ytterligare.
Följ taggar