Kan kärnkraft göra comeback i Tyskland?

BERLIN/BIBLIS. De två stora cylindrarna reser sig vid horisonten mot den gråa himlen. Det som skiljer kolosserna av betong mot bostadshusen är hundratals meter av åkermark. Det är stort och brutalt, man ser direkt vad det är.

Kärnkraftverket i den lilla tyska staden Biblis, strax söder om Frankfurt am Main, har tidigare varit Europas största. Nu monteras det ner. Sakta men säkert, bit för bit.

I leran utanför en av villorna nära kärnkraftverket går Biblisbon Thomas, 45, med sin hund. Till en början har han inte mycket att säga om sin granne, kärnkraftverket, eller den tyska energikrisen. Men det dröjer inte länge innan börjar han prata mer öppet.

– Merkel gjorde ett misstag när hon stängde ner det här, säger han och blickar ut över åkermarken.

Han berättar att han röstade på högernationalistiska AfD, Alternativ för Tyskland, i valet. Inte för att han gillar det kontroversiella partiet som vill genomföra omfattande utvisningar, utan för att han inte litar på något av de andra partierna.

– Men det är alldeles för dyrt med el i Tyskland, säger den 45-åriga redovisningskonsulten och öppnar för att kärnkraft kanske vore en lösning.

Han är heller inte ensam med den åsikten, visar en uppmärksammad opinionsundersökning.

Men varför har landet inte längre några kärnkraftverk? Redan på 2000-talet tog den socialdemokratiska och gröna regeringen beslutet att fasa ut kärnkraften. Men allt skyndades på efter vad som hände fredagen den 11 mars 2011, på andra sidan världen.

Fukushima skyndade på Merkel

Jordbävningen och tsunamin slog ut strömförsörjningen till kärnkraftverket Fukushima.

Härdsmältorna ledde till den största kärnkraftsolyckan sedan Tjernobyl. Olyckan lämnade stora områden förorenade och än i dag har 38 000 människor inte kunnat återvända till sina hem.

Händelsen fick också följder i Tyskland, där dåvarande förbundskansler Angela Merkel från kristdemokratiska CDU la på ett kol och skyndade på kärnkraftsavvecklingen – vilket gjorde landet till den första stora industrinationen att fasa ut energislaget.

Beslutet har senare kritiserats, särskilt i ljuset av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

– Svaret är, enligt min åsikt, en konsekvens av höga energipriser sedan pandemins slut. Det påverkar oss oproportionellt mycket, eftersom Tyskland har en väldigt energikrävande ekonomi.

Ekonomiprofessorn Michael C. Burda vandrar genom den stora entrén till Handelshögskolan på prestigefyllda Humboldt-Universitaet i Berlin. På det massiva marmorgolvet hälsar en staty av den grekiska guden Hermes – som handlare, tjuvar och resenärer ska tillbe – alla studenter välkomna.

En trappa upp har forskaren – som är disputerad vid världskända Harvard – sitt kontor. Bakom det stökiga, överfulla skrivbordet tar en stor, svart griffeltavla upp hela väggen. Längst ner listas en lång nationalekonomisk formel som var den föregående mötets diskussionspunkt.

Men för att förklara vad som händer i Tyskland behövs ingen avancerad teori, försäkrar Michael C. Burda.

– Du behöver bara titta på landets BNP-tillväxt sedan pandemin, säger han, för att förstå problemets omfattning.

– Det är stor skillnad från hur det ser ut i andra europeiska länder.

Tysklands ekonomi riskerar att se en tillbakagång för tredje året i rad, vilket skulle vara den första gången landet gör det sedan Tysklands återförening. Det ekonomiska läget i landet har fått en krisstämpel.

– Du har tidigare alltid kunnat säga att Tyskland är som vilket annat europeiskt land som helst, men det är det inte längre.

Enligt Michael C. Burda är orsaken bakom inte särskilt komplicerad: Tysklands beroende av rysk naturgas. Bara för några år sedan kom hälften av landets naturgasimport från just Ryssland.

Men landets invasion av Ukraina i februari 2022 satte stopp för den billiga, enkla energilösningen från grannen i öst. Det är det som det handlar om, säger Michael C. Burda:

– Tyskland är som en heroinmissbrukare som fått billigt heroin i flera årtionden och sedan blivit tillsagd: Förlåt, det finns inget mer. Och det är inte lätt att bli "ren" – att hitta andra energikällor.

– Att göra så är som ett slag i magen.

Kriget utlöste energikris i hela Europa, och Tyskland var särskilt drabbat. Den stora tyska industrin fick, och har fortfarande, stora problem. Fordonsindustrin, som är starkt förknippad med landet, står och stampar.

– De största och viktigaste industrierna i Tyskland är väldigt beroende av denna typ av energi. Industrin är byggd på det beroendet, hade du byggt upp mer anpassat till andra källor hade det varit en annan sak.

Men hade kärnkraft kunnat vara en räddning? Michael C. Burda är inte säker.

250 jobbar kvar på kärnkraftverket

Parkeringen vid kärnkraftverket i Biblis är nästan full. När klockan närmar sig tre på eftermiddagen är ett av skiften slut, och många ska hem efter en lång arbetsdag.

Trots att kärnkraftverket – som grundades på 1970-talet och då var världens största – lades ner 2011 är det fortfarande arbetsgivare till 250 personer.

De jobbar alla här med nedmonteringen, som varit i gång sedan 2017 och förväntas pågå in på 2030-talet. Arbetet har redan kommit en bra bit på vägen. Tidigare reste sig totalt fyra gigantiska betongtorn över den lilla orten Biblis pittoreska siluett, men 2023 sprängdes två av dem, som en del av riva det gigantiska verket.

Kärnkraftverket kvarstår här som ett minne från en annan energipolitisk tid, men alla fäster inte stor vikt vid det. Eva Dürr, 33, jobbar i en mindre kläd- och inredningsbutik inne i stan. Hon säger att man inte bryr sig så mycket längre.

– Det ligger där det ligger. Men snart är väl det borta. Som så mycket annat i Tyskland, säger hon.

Kärnkraft eller inte är inte en så stor fråga för henne. Men att priserna på el i landet är alldeles för dyra kan hon skriva under på, utan att lova att just kärnkraft skulle vara lösningen.

Men frågan är långt ifrån begraven och kom att spela en ny roll inför det tyska nyvalet.

Kärnkraftens comeback (?)

De tre sista kärnkraftverken i Tyskland stängdes i april 2023, under socialdemokratiska SPD:s Olaf Scholz tid som förbundskansler. Därmed var det slut med energi från tysk kärnkraft efter nästan 62 år.

Olaf Scholz tid vid makten kom att bli avbruten i förtid. Det visade sig efter att kaotiska politiska scener utbröt i slutet av 2024. Bråket inom den så kallade trafikljuskoalitionen – die Ampel – om hur man skulle tackla de ekonomiska bekymren ledde till att nyval utlystes.

23 januari 2025 skulle landets nya politiska riktning avgöras och i Tyskland pågick en intensiv valrörelse som var i bjärt kontrast med hur landets normala valrörelser ser ut över sommarmånaderna.

Inför valet tryckte de konservativa i landet på för en sorts kärnkraftscomeback och det blev en het fråga i Tyskland. Kristdemokratiska CDU, som tidigt i valrörelsen pekades ut som vinnare, kallade nedläggningen av de sista kärnkraftverken för ett ideologiskt motiverat felbeslut.

Kärnenergi måste finnas kvar som ett alternativ i Tyskland, klargjorde partiet.

I sitt valmanifest skriver CDU att man dels vill överse möjligheten att sätta de senast nedlagda verken i drift igen, dels fortsätta forskningen inom kärnkraft, med så kallade SMR:er (små modulära reaktorer). Det sistnämnda har visserligen tonats ner av CDU-ledaren och den tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz samtidigt som han har öppnat för att köpa de sistnämnda – kanske tillsammans med Frankrike. Även liberala FDP är öppna för forskningen.

Samtidigt står förnybar energi för en stor del av landets energiförbrukning. Men landet beskrivs ha problem när det varken blåser eller solen skiner. CDU-ledaren – som kom tillbaka till tysk politik 2023 – har själv kallat vindkraftverk för fula och för att vara en "övergångsteknik" och hänvisat till att han har väljarnas stöd i kärnkraftsfrågan.

Enligt en studie av det amerikanska konsultföretaget Radiant Energy Group, som tyska tidningen Der Spiegel skriver om, skulle 67 procent av befolkningen i landet stå bakom användningen av kärnkraft och 42 procent skulle stå bakom att bygga nya verk. Enbart en femtedel tyckte att utfasningen var rätt beslut.

Bittra segerjublet

CDU visade sig även ha väljarnas stöd i valet. När klockan slog 18 på söndagskvällen den 23 januari kom första vallokalsundersökningen och CDU blev som tippat störst. Men partiet nådde inte över de 30 procenten man hade hoppats, vilket gjorde att partirepresentanternas segerchampagne fastnade – åtminstone lite – i halsen.

Men när Friedrich Merz, en stund efter siffrorna publicerats, tog plats på scen steg jublet och applåderna i den överfulla lokalen på nytt. Efter att ha utropat partiet som vinnare bjöd han upp de övriga partitopparna på scen.

Längst ut till höger grep en av CDU:s hetaste namn, Joe Chialo, tag om sina kollegor och ledde in i kamerorna. I dag är han kultursenator i Berlin och det första han säger efter att jublet har lagt sig och han klivit ner från scenen är att ekonomin i landets måste lösas.

Den tyska krisande ekonomin var en av valets stora frågor tillsammans med migrationen. Joe Chialo kommer in på kärnkraft i en intervju med EFN Finansmagasinet. Han är vältalig, trevlig och tar tid på sig att svara utförligt på frågorna.

– CDU har varit tydliga, vi har inte varit vänner av att stänga ner (kärnkraft) i tid av energikris. Många europeiska länder var också förvånade över att Tyskland gick den vägen.

Personligen hade det varit bättre att gå åt det andra hållet, säger han.

– Men det här är något som vi får diskutera och hitta nya lösningar på, till skillnad från vad vi haft förr.

Var det ett misstag att stänga ner 2011 efter Fukushima?

– Vi tittar inte tillbaka, säger han.

Till skillnad från de tidigare svaren blir han nu mer kort och det tydligt att det är så han vill kommentera beslutet från 2011.

Angela Merkel har däremot försvarat både det och Tysklands beroende av rysk gas i intervjuer.

Men det var inte bara CDU som fick jubla efter det tyska valet. Högerradikala AfD, som gjort sitt namn för sin hårda, stränga migrationspolitik, dubblade sitt stöd under valnatten. Partiet, som har klassats som en misstänkt högerextrem rörelse, blev landets näst största parti, med mindre än åtta procentenheter upp till CDU.

AfD är också radikalare i sin syn på energipolitiken, vilket partihöjdaren och den kontroversiella politikern Beatrix von Storch tydliggjode i samband med partiets sista valevent:

– Vi måste återgå till kärnkraftverk, till kol och till att det ska fungera med rysk gas igen, säger hon, som var med när partiet grundades 2013 och vars morfar var Adolf Hitlers finansminister.

Inför valet påtalade AfD att man behöver lyfta alla ekonomiska sanktioner mot Ryssland för att återställa en ostörd handel med landet. Samtidigt har delar av AfD tidigare anklagats för att sprida rysk propaganda.

Det starka motståndet

Ekonomiprofessorn Michael C. Burda vill ogärna vara politisk, men skakar på huvudet när AfD:s politik kommer på tal, specifikt åtrån efter den ryska gasen.

– De tror att vi bara kan gå till sängs med Ryssland igen, säger han.

Han tittar ner på den lilla datorskärmen på sitt stökiga skrivbord innan han fortsätter. "A cluttered desk is a sign of genius" lyser på en skylt på ena sidan av bordet.

– Jag tror inte det skulle vara en så bra idé, för att internationell handel är baserad på flera antaganden, ett av dem är tillförlitlighet.

Michael C. Burda tycker också att det var ett dåligt beslut med att lägga ner kärnkraften i Tyskland. Han säger att Angela Merkel sköt sig själv i foten med beslutet att skynda på. Men han vill han vara tydlig med att det är främst gasberoendet och inte avsaknaden av kärnkraftverk som är den stora ekonomiska boven i Tyskland.

– Gas och kärnkraft är inte direkt bytbara, så nej, jag tror inte det kommer att lösa problemet. Men det svaret är olika beroende på vem du frågar – de konservativa eller den gröna vänstern – men jag tror heller inte att det är lönsamt att starta de nedlagda igen. Det är mycket dyrt. Och vad gäller de mindre reaktorerna som man vill satsa på återstår fortfarande avfallsproblemet.

Kärnkraftsfrågan har så klart också ett starkt motstånd i den tyska politiken. Avgående förbundskanslern Olaf Scholz har sagt att frågan är död i Tyskland och att kärnenergi är "över". Landets fjärde största parti, De Gröna, har bland annat vuxit fram ur den starka antikärnkraft-rörelsen.

– Vi går in i en ny era av energiproduktion, sa Tysklands avgående miljöminister Steffi Lemke, från De gröna, när de sista tre kärnkraftsverken togs ur drift.

Kärnkraften är varken grön eller hållbar, tydliggjorde hon för CNN.

De som vandrar från det gigantiska kärnkraftverket i Biblis vill inte prata med media. En man säger att han jobbar med nedmonteringen, men vill inte berätta mer än så.

Det är inte lätt att få svar på frågor om det pågående arbetet på kärnkraftverket. Efter flera samtal till olika personer på både kärnkraftverket och myndigheten bakom får vi beskedet att det inte är öppet för besök, men att vi kan få skriftliga svar på våra frågor.

Om hur nedmonteringen faktiskt går till är svaret att det är en "detaljerad process där de systemen och de existerande komponenterna monteras ner steg för steg". Allt radioaktivt avfall hamnar i en temporär förvaringsplats i Biblis, i väntan på beslut om vad som ska ske med det från tyska regeringen. Just nu är det en fråga utan svar, vilket Dagens Nyheter också rapporterat om.

Biblisbon Thomas, 45, har gått klart dagens lunchpromenad med sin hund. Innan han fortsätter prata vidare om kärnkraften släpper han hunden, som vantrivs i regnet, till sitt hus.

Även om det var längesedan kärnkraftverket här var i drift, hade han hellre sett att det var i gång i dag. Dels för energifrågan, dels för att det skulle vara en arbetsgivare för staden med cirka 9 000 invånare.

Men främst tycker han att Tyskland behöver lösa en billigare el för landets invånare.

– Jag är ingen forskare och jag kan inget sånt, om kärnkraft är rätt eller inte, men jag tycker vi borde ha det i alla fall. Jag förstår att det är ett problem med avfallet men det får utbildade människor lösa helt enkelt.

Två veckor efter valet meddelade CDU och SPD att de vill bilda regering tillsammans. De inledande samtalen ledde till ett elva sidor långt dokument, där de nyligen nedlagda kärnkraftverken inte alls nämndes, medan forskning på fusionskraft listades.

I samtalsrummen ska nu de formella förhandlingarna inledas mellan partiernas toppar, där Tysklands "avtändning" sannolikt kommer att nämnas – frågan är om de kommer att hitta en väg ur det?