Kända klubbarna uppfyllde inte kraven

En godkänd elitlicens är det kvitto som krävs för att klubbarna ska kunna driva verksamhet i befintliga seriesystem. Med den nuvarande modellen tvångsgraderades i år fyra lag i Hockeyettan. I hockeyallsvenskan spelar tre klubbar på dispens. Övriga lag har fått godkänt.

Förra helgen hade det svenska ishockeyförbundet sin ordförandekonferens, där det togs det fram ett nytt förslag kring hur elitlicensen ska bedömas från nästa säsong. Ändringarna väntas klubbas igenom av medlemmarna under förbundsmötet i juni 2025.
Processen kommer efter en stor osäkerhet där inte ens licensnämnderna – de som ska ta besluten – vet vad besluten ska grundas på.

Gåvor från finansiärer

I Reglementet för Licensprövning 3.2 står det tydligt:
”Det egna kapitalet per den 30 april respektive år ska vara en procentsats för eget kapital i relation till intäkterna enligt årsredovisningen för den vid denna tidpunkt avslutade säsongen. Kraven är lika för SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan.”

Efter en genomlysning av årsredovisningarna och licensnämndens utslag visar det sig dock att besluten grundat sig på en procentsats av eget kapital till nettoomsättningen.
Intäkt och nettoomsättning är ofta synonymt med varandra. I årsredovisningarna är det dock ofta stora skillnader eftersom "övriga intäkter" ligger på en egen resultatrad och exkluderas därmed från nettoomsättningen. I den separerade posten placeras till exempel gåvor från finansiärer.

I år är kravet att klubbarna ska nå 8% av det egna kapitalet i relation till intäkterna.
Vi har gått igenom samtliga årsredovisningar i SHL och HA.
Såväl Linköping (SHL) och AIK (Hockeyallsvenskan) hamnar på fel sida spärren om man räknar efter intäkter – men får licensen godkänd efter att de bedömts på nettoomsättning i stället.

Det råder en stor begreppsförvirring kring reglerna.

Förbundets ordförande Anders Larsson skriver själv - i en krönika på förbundets hemsida - att det är omsättning som gäller, tvärtemot det egna reglementet. ”Vi har tyvärr sett under åren hur klubbar har hittat kryphål i bestämmelserna, till exempel genom att göra organisatoriska förändringar för att få ner omsättningen, som ju ligger till grund för licenskravet.”
I en fem sidor lång PDF-fil - Information inför Licensprövningen 2024 (24-04-24) - som mailades till klubbarna inför prövningen - nämns såväl omsättning som intäkter som modell.

Totala intäkter

Vi har också tagit del av en mailkonversation mellan en av Sveriges elitklubbar och elitlicensnämnden kring vad som ska lägga till grund för besluten.
I augusti skrev elitlicensnämnden att deras ordförande meddelar att det är intäkter som gäller – precis som det står i Licensregelverket.
”Totala intäkter. Där det står omsättning är i vårt informationsutskick som vi skickar ut varje år. Vi får uppdatera den”, skriver licensnämnden.
I november kom elitlicensnämnden tillbaka med ett helt annat besked.
”Eftersom licensreglerna anger att kapitalkravet ska beräknas på intäkterna och det kan råda osäkerhet om att det är nettoomsättning eller de totala intäkterna som avses, har nämnden beräknat kapitalkravet på nettoomsättning.”

”Vi sätter reglerna”

Det svenska ishockeyförbundets kommunikationschef har fått frågeställningar om reglementet till ordförande Anders Larsson. De valde att avstå en intervju och svarade med ett generellt mail med förbundet som avsändare. Ishockeyförbundet vill inte gå in på varför klubbarna bedöms efter nettoomsättning i stället för intäkter.
"Vi har inte – och ska inte ha – samma insyn i föreningarnas ekonomi och organisation som nämnderna har. Därför kan företrädare för Svenska Ishockeyförbundet inte svara i detalj på nämndernas beslut. Vi sätter reglerna – nämnderna gör bedömningar utifrån de underlag som föreningarna skickar in."
Linköpings vd Carl-Johan Stålhammar ställde upp på att reda ut begreppen från Linköpings sida, innan det nya förslaget lades fram.
– Jag har bara varit vd under ett år men så vitt jag bedömer det så har vi alltid godkänts på det egna kapitalet sett till omsättningen. Så var det i fjol och så är det i år, så det är ju det vi går efter.
Men du känner till att det står intäkter och inte omsättning i reglementet?
– Absolut gör vi det.
Enligt våra uträkningar saknas det 774 178 kronor i eget kapital för att nå de åtta procent som krävs för att klara licensen, när man räknar mot intäkter.
– Nej, inte som jag ser det. Övriga intäkter räknas inte med. Har aldrig gjorts historiskt. Det vill säga alla intäkter som inte rör den dagliga verksamheten, räknas bort. Så som man räknat historiskt så landar vi på över nio procent.
Om man läser reglementet står det tydligt att det är intäkter som gäller. Det finns inte ett ord om att övriga intäkter kan räknas av, inte heller att det ska räknas på omsättning?
– Du ser, det är en jäkla djungel, det är vi överens om. Jag och många klubbar med mig skulle önska en tydligare skrivning. Reglementet är superotydligt. Men vi har fått ett intyg varje år.
Hur ser du på att svenska klubbar bedöms efter andra villkor än vad som faktiskt står i reglementet?
– Det där är fråga för ishockeyförbundet och elitlicensnämnden, varför de har valt att arbeta efter den struktur som de går efter nu.
Så hur hade ni agerat om licensnämnden hade kommit tillbaka till er i år och meddelat att ni inte fått licensen godkänd utefter det som står i reglementet?
– Det hade vi förstås ifrågasatt varför de helt plötsligt skulle ändra modell på hur de räknat på elitlicensen från tidigare år.
Är du orolig över att ni har bedömts på fel villkor – då det svart och vitt står att det är intäkter och inte omsättning som ska gälla?
– Nej. Licensnämnden har ju valt att gå på omsättning. Däremot vore det bra med en tydlighet i frågan och samtidigt se över hur klubbarna ska godkännas i framtiden. Det blir förvirrat när det talas om såväl omsättning som intäkter. För mig är det enkelt. Vi borde alla bedömas efter likviditet och soliditet i stället för det elitlicenskrav som gäller nu.

Översyn av reglementet

Representanter från förbundet, de olika ligorna samt licensnämnderna har arbetat med en översyn av reglementet. Under förra helgens ordförandekonferens lades det fram ett förslag att bedömningen kring licenskrav ska ändras, redan till 2025.
Gemensamt ska alla ligor presentera en likviditetsplan för kommande säsong som ska redovisas och prövas (12 månader i stället för nuvarande 4 månader).
I Hockeyettan handlar det om att ändra kapitalkravet till positivt eget kapital, samt att respektive ordförande ska genomgå en certifiering i processen. För SHL, Hockeyallsvenskan och SDHL föreslås en ändring av kapitalkravet till 5% eget kapital i förhållande till totala intäkter. Att notera är att det nu görs en tydlig skrivning kring totala intäkter, i stället för den nettoomsättning som lagen bedömts på tidigare.
För de svenska klubbarna innebär det stora lättnader rörande procentsatsen.
SHL-lag som Örebro (8,52%), Linköping (9,06%), Malmö (9,50%), Rögle (10,3%) och Timrå (11,72%) ligger i riskzonen med den nuvarande modellen där 10% var planen för nästa år, något som nu väntas ändras till 5%.
"Eventuella ändringar i licensregelverket beslutas av våra medlemmar vid förbundsmötet i juni 2025", skriver ishockeyförbundet i sitt mail.