Karl Thedéen om rusningen i Studsvik: ”Rider på en internationell våg”

Att göra ett reportage med Karl Thedéen inne på Studsviks anläggning utanför Nyköping är en inte helt enkel historia. Rent av nästan omöjlig.

För det råder i princip fotoförbud på stora delar av det 140 hektar stora området som bolaget bereder ut sig på. Det är en gigantisk yta för ett relativt litet börsbolag, 280 fotbollsplaner alldeles vid kusten, ett stenkast från Stendörrens naturreservat och med badstranden Atomic Beach på ägorna. Just där får man både bada och fota, men på de drygt 80 hektar (110 fotbollsplaner) där alla viktiga anläggningar ligger är det förbjudet.

Så vi möts utanför det stängsel som omger anläggningarna, och som bevakas dygnet runt av vakter. I en demoanläggning för något Studsvik kallar Indrum, som i "in drum", alltså "i tunna" på svenska. En egen teknologi där Studsvik tar hand om låg- till medelradioaktivt avfall som försvaras i just tunnor.

– Våra teknologier runt avfallshantering och bränsle- och materialtester står idag för 30–40 procent av vår affär. Med Indrum finns intressanta möjligheter att växa i framtiden, säger Karl Thedéen.

– Det finns fullt av sådana här tunnor runt om i världen som måste förvaras säkert, trots att man ofta inte ens vet vad de innehåller.

”Läget för svensk kärnkraft är väldigt positivt”

Tunnorna kan nu alltså skickas till Studsvik, där de med hjälp av robotar och automatisk teknik i supersäkra rum placeras i speciella ugnar där innehållet sedan förbränns. Kvar blir ungefär en tiondel av den ursprungliga volymen.

– Så tio tunnor in, en tunna ut. Det sparar enorma summor, förvaring är dyrt.

Planen är att i framtiden exportera hela Indrum-anläggningar. Nu måste tunnor från andra länder båda fraktas hit, och sedan tillbaka igen. Det radioaktiva avfallet måste enligt internationell lag slutlagras där det uppstått.

Där sätter vi oss alltså, i en anläggning som egentligen inte är riktig anläggning och just därför får fotas och filmas.

– Läget för svensk kärnkraft är väldigt positivt nu jämfört med för några år sedan. Vi har sex kärnkraftverk i drift, som sköts mycket professionellt, och har hög tillgänglighet. Det finns alltså en väl fungerande hemmamarknad här. Sedan har vi också fått ett bra investeringsklimat som gjort oss till en av världens mest intressanta marknader att investera i ny kärnkraft på just nu, säger Karl Thedéen.

Orsaken till det är den stödmodell för finansiering av ny kärnkraft som riksdagen godkände i somras och som infördes i augusti. Den betyder att staten går in som finansiell partner vid byggandet av upp till fyra nya, fullstora reaktorer. Byggnationen kan finansieras till 75 procent med statligt garanterade lån på upp till totalt 400 miljarder.

Och det är den här modellen som alltså finns på plats i Sverige, men saknas i andra länder. Vilket också är bakgrunden till att energi- och näringsminister Ebba Busch i oktober bjöd in till ett toppmöte i Stockholm om kärnkraftsutvecklingen runt Östersjön, där hennes uttalade ambition var att göra Sverige till ett nav för denna.

En rimlig ambition?

– Ja det tror jag. Utvecklingen kommer styras av var man bygger ny kärnkraft, och det kommer vi göra här. Sverige har visserligen inte längre reaktorutveckling som vi förr i tiden hade med Asea och ABB atom, men vi har väldigt mycket kraftindustri som Hitachi, Siemens och ABB. Det kommer alltså inte vara exakt samma scenario som när vi byggde på 80-talet, men vi kan ändå bli ett centrum för kompetens om hur man bygger, driftsätter och får lönsamhet i nya reaktorer.

Ser du några framtida risker?

– I grunden är den här branschen långsiktig och rullar på ganska stabilt när det gäller redan befintlig kärnkraft och avveckling av densamma. Det tar decennier att avveckla ett kärnkraftverk. Vår utmaning ligger just i att hitta vår väg till att kapitalisera på de kärnkraftverk som ska byggas. Hur ska vi komma in där och vad ska vår roll bli? Med all aktivitet som finns på vår hemmamarknad och de tjänster vi redan erbjuder, har jag har goda förhoppningar om att vi ska lyckas.

Lång karriär inom tekniksektorn

Att förklara allt Studsvik gör är inte helt enkelt. Bolaget beskriver det som att man erbjuder expertis inom bränsleteknologi, avfallshantering, reaktorsimulering, materialprovning och konsulttjänster för kärnkraftindustrin världen över. Att man kan göra det hänger samman bolagets historia och, såklart, anläggningarna i Studsvik.

Bolaget grundades 1947 av staten som Aktiebolaget atomenergi. Bolagets uppgift var att utveckla och införa kärnkraft i Sverige, och här har mycket av svensk kärnkraftsutveckling bedrivits sedan dess. På 90-talet överlät staten sina aktier till Vattenfall, som satte bolaget på börsen 2001. I stort sett alla länder som har kärnkraft, har också ett center liknande Studsvik, men där är det staten som är ägare. Någon större glädjeaffär för sina aktieägare har dock inte Studsvik varit, inte förrän i år när beslutet om statliga garantier kom och schweiziska Armada med ägaren Daniel Aegerter klev in som största ägare i bolaget. Det har tillsammans i princip dubblat bolagets aktievärde i år.

Innan Karl Thedéen blev vd för Studsvik i oktober 2024, var han vd för cybersäkerhetsbolaget Outpost 24. Före det har han en lång karriär med vd- och styrelseuppdrag inom tekniksektorn bakom sig. Har börsrallyt i Studsvik överraskat honom?

– Det här gick inte att förutse när jag fick jobbet, men ganska snabbt såg jag ändå ett antal åtgärder för att få en snabb utveckling på bolaget. Det var low hanging fruits som hur vi tar betalt av kunderna och att införa ett större kommersiellt fokus i största allmänhet. Det hade inte varit i fokus eftersom hela branschen varit under insomning i årtionden, säger han.

– De statliga garantierna och att få en ambitiös ägare i form av Armada, som redan investerat i amerikanska kärnkraftsbolag, var så klart också väldigt viktigt. Men vår bransch har stark medvind just nu, motsvarande bolag i USA har också gått väldigt bra.

Hetast av allt – men ingen stor marknad i Sverige

Storskaliga kärnkraftverk i all ära, men hetast av allt är ändå kanske det som kallas SMR, vilket står för småskaliga modulära reaktorer. Med andra ord miniatyr-kärnkraftverk, som bland annat ska kunna användas för att driva energikrävande AI-datahallar. Även här har Studsvik en offensiv strategi.

– Tillsammans med Blykalla undersöker vi just nu möjligheten att bygga en SMR på vårt område. Vattenfall har sagt att de 2029 ska ta ett investeringsbeslut för att bygga tre till fem SMR:er. Det skulle betyda att de tas i drift i mitten 2030-talet. Vattenfall har kortlistat två leverantörer som vi redan har samarbeten med, så vi hoppas kunna spela en viktig roll i det. De reaktorer vi eventuellt kommer bygga tillsammans med Blykalla skulle också de vara klara andra halvan av 2030-talet.

Men den stora marknaden för SMR:er ser inte Karl Thedéen i Sverige.

– Nej, jag tror inte det. I USA däremot finns en stor marknad som vi vill vara med på, och där har vi redan etablerade kontakter och affärer med många SMR-bolag.

Sedan är det dags för den sista frågan, som egentligen inte hör hit, men som ändå måste ställas: Hur är det att vara tvillingbror till riksbankschefen Erik Thedéen, tar folk ofta miste på vem som är vem?

– Jag och Erik har varit som ler och långhalm hela livet, så det där är inga problem för oss. Vi har gjort rätt mycket samma saker i livet, vi är båda reservofficerare i flottan till exempel, men också en hel del olika saker, som att han valt en karriär i statens tjänst. Men folk blandar rätt sällan ihop oss eftersom vi har olika synfel. Erik behöver glasögon för att se på långt håll, jag nära. Däremot har vi väldigt lika röster.

Det sägs ju att tvillingar har en intuitiv känsla för varandra, kan du känna på dig vad Erik ska göra med räntan?

– Haha, nej, däremot gissar jag ofta rätt kring nya räntebesked.