Kent Härstedts nya liv

Donald Trumps 15-procentiga tullar mot EU har landat och Kent Härstedt återkopplar per telefon. Han säger något om ”bättre än befarat, men värre än önskat”.

– Det är ju inte bara Europa som drabbas. Förhandlingarna pågår med asiatiska länder, men det är slående hur hårt det har träffat Afrika. USA tycks dra sig tillbaka från kontinenten. Man minskar sin diplomatiska närvaro, avslutar sitt bistånd och inför tullar på 15 till 30 procent mot i princip samtliga afrikanska länder.

– För EU och inte minst Sverige öppnar sig nu nya möjligheter på denna marknad, unionen har också varit tydlig med att man ska satsa rejält. Fram till för 20 år sedan var Europa största handelspartner till Afrika, sedan har Kina gått förbi med en väldig kraft.

Svår att fånga – men ständigt i hetluften

Att träffa Kent Härstedt är lätt, om det inte måste ske per omgående. Den före detta socialdemokratiske riksdagsmannen, Estoniaöverlevaren, diplomaten och företagsrådgivaren är en tillgänglig person – men rörlig i rummet. Dessutom innebär det händelsespäckade världsläget att text och kommentarer snabbt blir obsoleta och måste kompletteras. Hemma för honom är Skåne och Stockholm, men han vistas i Asien nästan lika mycket och det är till Singapore han längtar och återvänder. Här är kontinentens starka tillväxt tydlig, liksom målet att bevara relationen till USA och öka investeringarna i Afrika.

Svårare är att nagla fast essensen av det han gör. När EFN Finansmagasinet först möter honom i Helsingborg är det försommar och han har just återvänt till Sverige från en av sina Asienresor. Då är frågan om vem som ska bli nationell säkerhetsrådgivare, efter sparkade Henrik Landerholm och avpolletterade Tobias Thyberg, glödhet – och något som Kent Härstedt bör kunna ha intressanta inblickar i. Senare då han berör ämnet har Niclas Kvarnström hunnit tillträda tjänsten.

– Att ha en nationell säkerhetsrådgivare i statsministerns omedelbara närhet kan vara farligt. Vid en stor kris dras statsministern omedelbart in, och då riskerar statsledningen att paralyseras. Det är min viktigaste invändning.

Han har egna erfarenheter av att vara i blåsväder publikt. Från och med januari 2022 var Kent Härstedt en omskriven ambassadör i Singapore, men slutade redan efter ett år. Enligt tidningsuppgifter tvingades han bort.

– Hanteringen var orättvis och oprofessionell, i ärlighetens namn vet jag inte vad som var orsaken till att jag skulle byta arbetsuppgifter. Men jag gräver inte ner mig, därför sade jag upp mig från min tillsvidareanställning på UD.

När han ringer månaden efter intervjutillfället i Skåne har amerikanska B-2-plan just bombat Irans kärnenergianläggningar. Kent Härstedt är djupt oroad – och menar att USA och Israel har gått över en gräns med okänd mark på andra sidan.

– Det är något oerhört att man bombar kärnanläggningar, det finns egentligen bara en liknande händelse i närtid att jämföra med, ryssarnas attacker mot kärnkraftverket i Zaporizjzja.

Nu menar han att en långsiktig förhandlingslösning är nödvändig.

– Jag tänker tillbaka på två tillfällen då jag själv var direkt involverad utifrån ett svenskt perspektiv, i Irak och Afghanistan. Vad gäller Irak hittade man ju inte några massförstörelsevapen. Sådan är inte situationen nu, säger han men tillägger:

– Det har ju i och för sig sipprat ut från amerikansk underrättelsetjänst att läget kanske inte var så akut ändå. Men vem vet?

Är det inte bättre att slå till tidigt med utgångspunkten att det värsta scenariot är ett Iran med kärnvapen?

– Jo, men tänker du ett steg till är risken stor för att Nordkorea och Iran utvecklar och accelererar sina kärnvapenprogram. Rysslands allierade kommer att fundera över om det går att räkna med Vladimir Putin. En rad förlopp startar och ingen vet var det slutar. Men egentligen var det Afghanistan som jag ville dra en parallell till.

Från Afghanistan till Nordkorea

Som svensk parlamentariker var han involverad i besluten att sända svensk trupp till Afghanistan, och senare aktiv som en av oppositionens förhandlare med regeringen.

– Jag förhandlade om biståndet, vi landade på en miljard om året, den största biståndsinsatsen i svensk historia. Men så slutade det drygt 20 år senare med vi lämnade allt och talibanerna tog makten igen. Ett stort misslyckande.

– Vad jag vill ha sagt är att det inte finns något snabbt in, snabbt ut. Punkten är inte satt efter en bombning, fortsättning följer.

President Trumps inställning är avgörande för hur denna fortsättning kommer att te sig. Kent Härstedt arbetade nära hans första administration som kontaktskapare med Nordkorea, tillsammans med den amerikanske vice utrikesministern Stephen Biegun.

– Det fungerade mycket väl. Nu har det varit en kaotisk och intensiv period, så var det också inledningsvis under Trumps första administration. Förhoppningen är att det snart går in i en lugnare och mera normaliserad fas, men man kan inte veta, mycket är annorlunda nu.

Han är inte Carl Bildt

Kent Hästedt är emellertid inte längre avlönad av staten för att fundera över sådant, han gör det ändå. Mat på bordet levererar numera hans enmansbolag. Geopolitiska bedömningar, matchmaking, problemlösning och identifiering av affärsmöjligheter går det att försörja sig på. Det är lätt att dra sig till minnes en rad tunga politiker, statsministrar och andra, som driver egen verksamhet baserad på tidigare erfarenheter och kontakter.

Men Kent Härstedt menar att hans upplägg är speciellt. Han saknar en före detta statsministers relativa stjärnstatus. Han är inte Carl Bildt.

– Men jag är ett mycket välkänt namn internationellt i en del kretsar. Jag har varit snickaren, jag är en hantverkare och jag har jobbat i verkstaden. Det gör att jag också har kontakt med andra hantverkare, vi får saker gjorda.

Han sitter inte i några bolagsstyrelser och han dyker inte upp på årsstämmor för att ge sin syn på internationella relationer. Däremot jobbar han för ledande tankesmedjor och universitet i USA, Asien och Europa.

– Här befinner jag mig i sammanhang där jag får tillgång till information av världsklass som gör mig intressant som rådgivare till globala företag.

– Många har i dagsläget svårt att tolka vad som händer i världen. Där kommer jag in med mina nätverk och information som ger en tydligare bild. Detta skiljer mig från andra före detta politiker som driver eget.

Kent Härstedt påpekar att han med ålderns rätt numera kallar sig Asienexpert. Frågan om risken för en invasion av Taiwan är därmed ständigt aktuell. Han bedömer den som liten.

– I Kina har man naturligtvis följt utvecklingen i Ukraina och kommit fram till att det inte finns några enkla krig att vinna. Därutöver är man beroende av västvärlden i nuläget för sin ekonomiska återhämtning, säger han och fortsätter:

– Men kinesernas självkänsla har skjutit i höjden, och det hänger samman med att man minskat sin ekonomiska sårbarhet. Från Donald Trumps första mandatperiod till den andra sänkte Kina USA-exporten från 20 till 14 procent.

I det korta perspektivet menar Kent Härstedt att detta förhållande redan har en inverkan på världsläget i allmänhet och ekonomin i synnerhet. Hot om amerikanska jättetullar kanske inger skräck i Europa, men upprör inte känslorna lika mycket i Kina.

– De är lugna, de sitter på trumfkortet jordartsmetaller. Fingrarna är långa, de når in överallt i Asien och det är här hälften av världens tillväxt sker.

Ansikte mot ansikte med Lavrov

I hans kära Singapore är detta tydligt genom mötet mellan Kina, Sydostasien, USA och Europa. Kent Härstedt nämner att det finns 10 000 kinesiska, 10 000 EU-baserade och 5 000 amerikanska företag etablerade här.

Men numerären säger inte allt.

– USA står för en enormt mycket större kvantitet avseende pengar. En helt överväldigande del av de faktiska investeringarna är amerikanska, vilket många inte känner till.

Nästa spelplan är Afrika. Alltmer sneglar de ekonomiskt dominerande länderna i Asien på kontinenten med jordens snabbaste befolkningstillväxt. Han är övertygad om att de afrikanska länderna står inför en ekonomisk boom, ett förlopp som Sverige kan vara med att påverka och dra nytta av.

– Sverige och EU bör satsa rejält, den gryende marknaden är stor. Vi gynnas mycket av ett gott rykte och minnen av handel och bistånd.

Den hårdnande kraftmätningen mellan Kina och USA sker bitvis på proxyarenor, inte helt olika kalla krigets, enligt Kent Härstedt.

Han har träffat åtskilliga av de politiska centralgestalterna i detta drama. Ryska utrikesministern Sergej Lavrov sticker ut, numera betraktad som en krigsförbrytare i stora delar av världen, men länge mer omtalad för sin skoningslösa skicklighet.

– Han är knivvass och förberedd i detalj, allt från skosnören till naglar är perfekta och han har för vana att förnedra europeiska ledare.

Kring årsskiftet 2021/2022, när det fortfarande fanns förhoppningar om att Vladimir Putin inte skulle ge order om attack till de ryska trupperna som stod vid gränsen till Ukraina, var Sergej Lavrov huvudperson då Kent Härstedt förlorade en del av sin tro på diplomatins kraft.

– Jag var OSCE:s (Organization for Security and Co-operation in Europe, reds. anm.) ordförandes särskilda sändebud när Sergej Lavrov träffade USA:s utrikesminister Antony Blinken vid organisationens ministermöte i Stockholm tidigt i december 2021. Det sista kraftfulla försöket att stoppa kriget. Men det fanns ingen förståelse.

Överlevde Estonia

Det har blivit andra halvlek. Kent Härstedt säger först ”sista delen av livet” men rundar sedan av kanterna och nämner något om ”ett nytt kapitel”. Hälsan tiger still, men den intresserar honom som aldrig tidigare. Goda vänner har dött i åldersadekvata tillstånd, hjärtattacker och cancer.

Och livet kunde ha blivit betydligt kortare, som för alla. Men för Kent Härstedts del finns det en tydlig och avgörande brytpunkt då allt ställdes på sin spets och han som bieffekt blev känd av svenska folket – den 28 september 1994 när han överlevde Estoniakatastrofen fastklamrad vid vrakspillror.

– Tid till annan kommer folk fram, de som är lite äldre. När man nu kan blicka så här långt så kanske det ändå … färgat mig i så måtto att jag tryckt på lite mer. Jag har levt livet med ett väldigt bejakande, har inte så många rädslor och har inte så många mentala staket.

Karriären förde honom tidigt ut i en nyöppnad, övervägande västligt sinnad och liberal post-kalla kriget-värld. Sedan kom 11 september, Vladimir Putin, nya krig och spänningar, Donald Trump, pandemin och fler krig. Han är i mycket pessimistisk inför fortsättningen.

– Nej, det går inte att vrida tillbaka några klockor som bekant. Den regelbaserade världsordningen kan inte återupprättas i närtid, snarare kommer vi att få mer fragmentisering, mer oro, fler krig. Men som en motreaktion kommer sannolikt flera samarbeten att stärkas.

Han kallar det ”ett tomrum”. Platsen där vi befinner oss på väg från det lagbundna till något vi bara anar konturerna av.

– Inte sedan andra världskriget har fler människor befunnit sig i krig eller konflikt. Men allt är inte dystert. När korten kastas upp i luften kan vad som helst hända och nya vägar öppnas för nationer och företag.