Kevin Warsh upprepar AI:s potential – men påverkan tar tid

”Det är uppenbart att den påverkar efterfrågesidan av ekonomin innan den börjar påverka utbudssidan. Om du är ledamot i centralbanken och arbetar med att säkerställa stabila priser och full sysselsättning måste du inse att det här är en chock”, sade han enligt Bloomberg News.

Warsh menade att AI på medellång sikt innebär en positiv utbudschock, men att tekniken redan nu driver upp den samlade efterfrågan. Samtidigt är det osäkert hur sysselsättningen kommer att påverkas.

Warsh meddelade att hans arbetsgrupp för produktivitet och jobb, som undersöker konsekvenserna av AI, kommer att hålla en utfrågning den 16 november. Det är en av fem arbetsgrupper som Warsh har tillsatt.

Swedbank skriver i ett marknadsbrev på fredagen att den snabba expansionen av AI har ökat efterfrågan på en rad kritiska insatsvaror, däribland halvledare, nätverksutrustning och utrustning för elförsörjning.

Detta har redan märkts i stigande producentpriser i både USA och Sverige. Hittills har prisökningarna varit större i USA. Effekterna är tydligast för halvledare, elektronik och annan infrastruktur som krävs för att bygga ut AI-kapaciteten.

Samtidigt ökar utbyggnaden av datacenter behovet av både elektricitet och utrustning för elproduktion och eldistribution. Eftersom datacenter är mycket elintensiva ökar också belastningen på elnäten, vilket riskerar att driva upp elpriserna.

En del av kostnadsökningarna tycks ha förts vidare till konsumenterna, och priserna på datorer har stigit. Dessa produkter utgör dock en liten del av konsumtionskorgen i både Sverige och USA, vilket innebär att effekten på inflationen som helhet är begränsad. I stället är det sannolikt att AI:s påverkan på elpriserna har större betydelse för inflationen.

På medellång sikt (3–5 år) kan AI dämpa inflationen genom högre produktivitetstillväxt. Allt annat lika innebär högre produktivitet att företag kan producera fler varor och tjänster med samma arbetsinsats, eller bibehålla samma produktionsvolym med mindre arbetsinsats. Det minskar kostnadstrycket och dämpar därmed inflationen.

På mycket lång sikt förväntas AI höja den potentiella produktivitetstillväxten, vilket skulle kunna leda till högre reallöner och en större vilja att investera. Det skulle samtidigt innebära en högre naturlig realränta, eftersom avkastningen på investeringar och den ekonomiska tillväxten blir högre.

Till skillnad från på kort och medellång sikt förväntas lönerna på lång sikt anpassas fullt ut till den högre produktiviteten. Därmed normaliseras företagens arbetskostnader per producerad enhet, och den inflationsdämpande effekten av den högre produktiviteten avtar gradvis.

"AI kommer därför sannolikt främst att påverka realekonomiska variabler, såsom produktion, reallöner och den naturliga räntan, snarare än inflationen, som förblir förankrad kring centralbankens inflationsmål", skriver Swedbank.