KI ser starkare svensk ekonomi – höjer BNP-prognosen

Såväl hushållens konsumtion som investeringarna och exporten bidrar till att tillväxten blir 3 procent i år.
Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit långt och lågkonjunkturen ebbar ut. Nästa år mattas tillväxten av när högre inflation och räntor medför att hushållens köpkraft ökar långsammare.

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin konjunkturprognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 3,0 i år och 2,4 procent 2027.

I den förra prognosen, i augusti, väntades BNP öka med 2,4 i år och 2,8 procent nästa år.

Under slutet av 2026 får de höga globala energipriserna ett tydligare genomslag på inflationen. Höga energipriser spiller över på priserna på bland annat livsmedel, flygresor och sällanköpsvaror.

KPIF-inflationen stiger därför snabbt och ligger för helåret 2027 över Riksbankens inflationsmål men faller tillbaka mot målnivån i slutet av året. Riksbanken höjer styrräntan i slutet av 2026 och fortsätter att höja den till 2,75 procent i början av 2028.

Återhämtningen har hittills i hög grad varit produktivitetsdriven och arbetsmarknaden har därför släpat efter. Efterfrågan på arbetskraft tar mer fart under 2027 och arbetslösheten sjunker.

Budgetutrymmet för perioden 2027–2030 uppgår till cirka 120 miljarder kronor.