Kina köper guld i det tysta – experter anar dolda lager

Sedan USA frös Rysslands valutareserver har guldets roll som försvar mot finansiell krigföring blivit tydligare än någonsin.
– Det var ögonblicket då dollarn vapeniserades på ett sätt vi aldrig tidigare sett, vilket skrämde utländska centralbanker och fick dem att köpa rekordmycket guld, säger Jan Nieuwenhuijs, guldanalytiker på Money Metals, till Marketwatch.
Kina pekas ut som den största köparen – men experter misstänker att det bara är toppen av isberget som syns i den officiella statistiken.

Kinas president Xi Jinping.
Experter misstänker att Kinas centralbank köper mer guld än vad den officiella statistiken visar. Foto: TT / Shutterstock
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

De officiella siffrorna visar att Kina har ökat sina guldreserver kraftigt sedan 2022. Enligt World Gold Council köpte landets centralbank totalt 62 ton guld i november och december det året – och följde upp med ytterligare 225 ton under 2023 – mest av alla centralbanker i världen. I slutet av 2024 uppgick de rapporterade reserverna till 2 299 ton, motsvarande fem procent av Kinas totala valutareserv.

Men det verkliga innehavet kan vara långt större. Jan Nieuwenhuijs uppskattar att den kinesiska centralbanken i själva verket kontrollerade över 5 000 ton guld vid slutet av 2024 – mer än dubbelt så mycket som den officiella siffran. Uppskattningen bygger på ett växande gap mellan Kinas guldimport och den handel som sker via den privata marknaden.

– Kina importerar mycket mer guld än vad som säljs på den privata marknaden via Shanghai Gold Exchange, och mer än vad branschkontakter har delat med mig under åren, säger Nieuwenhuijs.

Skydd mot eventuella sanktioner

Särskilt avslöjande, menar han, är att stora exportvolymer från Storbritannien till Kina har fortsatt även när guldpriset i Shanghai legat under priset i London – något som borde göra import olönsam för privata aktörer.

– Om stora mängder guldstänger på 400 uns styck exporteras till Kina från London under de förutsättningarna, tyder det på institutionella köp av strategiska skäl, säger Nieuwenhuijs.

Bakom Kinas upptrappade guldinköp finns flera drivkrafter. Dels handlar det om att minska beroendet av dollarn i en tid av tilltagande geopolitiska spänningar, dels om att skydda sig mot framtida sanktioner och amerikansk kontroll över det globala finanssystemet.

– Med tanke på hur mycket guld Kina köper är det ganska rimligt att landet begränsar offentlig insyn i möjligaste mån. Det ligger ju inte i någon seriös köpares intresse att agera på ett sätt som gör att inköpen blir dyrare än nödvändigt, säger Stefan Gleason, vd på Money Metals.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;