Kina tonar ned tillväxtoron – spår stabil ekonomi
Kinas premiärminister Li Qiang antydde att landets ekonomi väntas behålla sin nuvarande tillväxttakt och framhöll Kina som en attraktiv marknad för globala företag, i ett försök att mildra oron över landets växande handelsobalanser.
Det rapporterar Bloomberg News.
Li sade att BNP väntas överstiga 170 000 miljarder yuan (cirka 23 900 miljarder dollar) inom fem år, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxttakt på omkring 4 procent fram till 2030, utan justering för inflation. Det ligger i linje med den nominella tillväxt som rapporterats hittills i år.
Ökningen utgör ett ”betydande bidrag till global tillväxt”, sade Li vid den årliga handelsmässan China International Import Expo i Shanghai. Han betonade att regeringen ska ”utöka den inhemska efterfrågan, särskilt genom att stärka konsumtionen” för att frigöra marknadens potential.
Även om Li inte angav något exakt mål kan prognosen tolkas som ett tillväxtgolv och ett tecken på att myndigheterna lägger allt större vikt vid tillväxtens kvalitet.
”Siffran visar att den nominella BNP-tillväxten inte väntas sjunka ytterligare härifrån”, sade Michelle Lam, på Société Générale.
”Fokus ligger inte längre på volymen av real BNP – att undvika deflation är viktigare.”
Kina försöker vända deflationstrenden med nya initiativ
Kina är på väg att nå sitt mål om cirka 5 procents real BNP-tillväxt i år, men den nominella tillväxten har dämpats av fallande priser. Ihållande deflation utgör ett hot mot tillväxten genom att få konsumenter att skjuta upp köp, öka skuldbördan och pressa företagens marginaler, vilket riskerar en nedåtgående spiral av svagare konsumtion och investeringar.
Att bryta denna trend har blivit en central politisk prioritet. Peking har lanserat en ”anti-involution”-kampanj för att stoppa prisdumpning inom sektorer som elbilar och matleverans. Genom att minska överdriven konkurrens hoppas regeringen återställa företagens prissättningskraft och marginaler, och därmed skapa utrymme för löneökningar som kan driva konsumtionen.
Men Kinas attraktionskraft som konsumentmarknad beror på mer än tillväxttakten. USA och EU har länge kritiserat Kinas handelspraxis för att hämma rättvis konkurrens, och den växande protektionismen har ökat osäkerheten för utländska bolag.
I ett tydligt angrepp mot dessa handelshinder sade Li att ”ensidiga och protektionistiska åtgärder har haft en allvarlig påverkan på den internationella handelsordningen”.
Han tillade att Kina ska samarbeta med andra länder för att stärka stabila och öppna globala leverantörskedjor.